Anförande i budgetdebatten 15 nov 2017
Talman
ÅHS verksamhet berör, den går rakt in i varenda en ålännings hjärta. En god vård är prioriterat av oss alla men sjukvården står inom hela västvärlden för stora utmaningar, två av de stora utmaningarna är de ständigt ökande kostnaderna och kompetensförsörjningen.
De ökande kostnader gör att vi måste våga se på strukturerna. Vi kommer inte att klara av att föra in alla nya tekniker, mediciner och tjänster utan att göra något åt befintlig verksamhet. Införandet av ett nytt vårdsystem och andra it-satsningar borgar för en mer effektiv vård – att fler på sjukhuset kan bedriva mer vård och mindre administration. Men vi behöver också göra mer av det förebyggande arbetet, det är bra att det förebyggande arbetet står i centrum för de nya socialvårdslagarna men det behöver stärkas generellt inom hela vårdkedjan. Exempelvis i riktlinjerna för demensvård, som under året ska uppdateras, konstateras det att vi generellt satsar mycket pengar på den mest specialiserade och dyraste vården – vi kan göra mer tidigare. Ett exempel på en konkret och förebyggande insats är screening av psykisk ohälsa i grundskolan, en sådan motion lämnades in på liberalernas höstmöte av 16-åriga Moa Holsten och det kommer jag att arbeta för i ÅHS styrelse.
När det gäller kompetensförsörjningen är det ostridbart så att hyrläkare är dyrt och bryter kontinuiteten i vården. ÅHS jobbar mycket idag med läkarrekrytering, det är en fråga som genomsyrar hela organisationen. Liberalerna tycker att tiden är mogen att även på Åland dra större nytta av sjuksköterskornas kompetens och aktivt arbeta med deras professionsutveckling, och därmed löneutveckling. Sjuksköterskemottagning, nämnde moderaternas ordförande i sitt gruppanförande, det är ett steg. Ett annat är att ta steget än längre och införa mottagning med expertsjuksköterskor, eller advanced practice nurses som det internationellt benämns, det vill säga mottagning av sköterskor som har en specialistutbildning vilket ger dem rätten att överta vissa läkaruppgifter. Denna utveckling är inget nytt utan sker runt om i världen, för att kunna dra nytta fullt ut av en sådan verksamhet krävs förändringar i Valviras regelverk. Diskussionen pågår just nu i Finland och landskapsregeringen kunde ta en aktiv roll i den processen.
Men talman, gällande kompetensförsörjningen är kanske det viktigaste att folk är friska och på jobb, därför är det oerhört glädjande att sjukskrivningstalen just nu är rekordlåga på ÅHS.
Talman. Jag vill också beröra äldrepolitiken. Den demografiska utvecklingen är en stor utmaning. Att konstatera det, det är inte att diskrimminera de årsrika, det är att se verkligheten för vad den är och ha beredskap att möta framtiden. Ålderismen, alltså diskrimminering av de årsrika, är ett oskick som förhindrar en positiv samhällsutveckling – för den åldrande befolkningen är både en utmaning men också en tillgång. Stora delar av tredje sektorn består av de äldres engagemang, närståendevårdarna gör en oerhörd insats inom vårdsektorn och flera vill delta i arbetslivet längre. Det är bra! Vi behöver arbeta vidare med att ge goda förutsättningar för att allt det goda ska fortsätta. Men vi behöver också jobba på nya sätt, Högskolans projekt mot psykisk ohälsa bland äldre är ett gott exempel.
Men en allt äldre befolkning innebär också fler multisjuka och personer som lever många år med en sjukdomsbild. Det ställer nya krav, alla vet att vårdtyngden kraftigt ökat de tjugo senaste åren på de kommunala boendena. Det betyder att vi behöver tänka nytt;
- vi behöver satsa på tekniska lösningar så som medicineringsrobotar, självvändande sängar och vård på distans
- vi behöver införa kvalitetssäkrande krav på verksamheter för att få ekonomiskt kloka men framförallt humanistiskt värdiga vård- och omsorgskedjor
- vi behöver ett kunskapslyft med fler geriatriska specialister på närvårdar- och sjuksköterskenivå och dessutom behövs demensspecialister.
Kommunreformen är också central för att klara framtidens äldreomsorg. Flera kommunerna säger ofta att de inte klarar av nya pålagor, inte klarar av att upprätthålla specialistkunskap och saknar investeringskapacitet. Det behöver morgondagens kommun klara.
Till sist talman, när de det gäller den åldrande befolkningen så behövs också ett tvärsektoriellt perspektiv: vi behöver arbeta med fysisk planering, med brytande av ensamhet, med fysisk aktivitet, med deltagande och med demokratiska frågor. Talman, jag tror att det är dags att vi efter valet 2019 ska ha en minister med särskilt ansvar för specifikt äldrepolitiken.
Tack Ingrid för att du lyfter ett stort viktigt område på den politiska agendan.
Att bygga ut och fylla våra äldreboenden med svårt sjuka åldringar där väggarna nu bågnar och personalen jobbar i skuggan av utbrändhet är att på kort sikt släcka lite bränder. Det är inget fel i att kvalitetssäkra kompetenser, vårdåtgärder och risker men det är vi själva inom vården hyfsat duktiga på.
Tänk nytt! Lyft blicken se framåt 5-10 år. Hur skall vi utveckla och stöda arbetet med äldre så att de behåller sin hälsa upp i åren, har ett meningsfullt liv trots sjukdomar och får leva och dö värdigt?
I rapporten Nationella kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen.se framkommer i deras slutkläm att det behövs en utvidgad forskning inom social samvaro och meningsfullhet för äldre. – håller med.
I åldersgruppen 65-75 finns kunskap och erfarenhet som bör tas tillvara de vill vara delaktiga i sin framtida vård -min övertygelse.
Du föreslår att det i framtiden bör finnas en minister med specifikt ansvar för äldres politik- håller med.
Jag har 40 års erfarenhet som sjuksköterska (5 år inom äldrevård) konsekvensen av de 5 senaste åren är att jag idag skrev mitt livstestamente för att få en liten möjlighet att påverka om jag p.g.a. sjukdom och förvirring inte klarar av att strida för en värdig vård och död. – kan tolkas på olika sätt.