Respekt för kunskap behövs inom äldreomsorgen

Insändare 10 sept 2018

Jag är oroad över äldreomsorgen på Åland, och än mer oroad blir jag när jag hör en av de mer dominanta rösterna i omsorgsdebatten, Barbro Sundback, resonera. Sundback konstaterade på senaste fullmäktige att kvalitén inom äldreomsorgen enbart beror på två faktorer; antal platser och personaldimensionering. Det ger bilden av att äldreomsorgen inte är ett särskilt kunskapsområde utan att personalen utgör någon form av sällskapsdamer. Vid ett tidigare fullmäktige sa i och för sig Sundback att det inte krävdes något särskilt för att starta ett äldreboende, det kunde hon faktiskt själv göra.

Varför är detta så oroande? Jo, för att det har skett en dramatisk förändring i så kallad vårdtyngd, det vill säga att de som bor på de kommunala boendena är betydligt skörare idag än tidigare. Det finns alldeles naturliga förklaringar till detta; dels blir vi äldre och därmed mer multisjuka och dels har lagstiftningen ändrats så att också sjukvård utförs i kommunerna.

Omställningen ställer krav. Vi behöver utveckla omsorgen och vården. Vi behöver få till ett finmaskigt nät mellan de olika vård- och omsorgsinstanserna och införa personcentrerad vård där varje individs kvarvarande styrkor får alla möjligheter att få finnas kvar.

Vi behöver också ett kunskapslyft. Vi behöver kartera var vi står idag. Vad funkar och vad funkar mindre bra? Vilka metoder använder vi – finns det bättre? Hur arbetar vi med kvalitetsledning? Hur ser kompetensförsörjningen ut? Att bara prata om att bygga ut platser är naivt. Och påstå att det bara är händer, oberoende av kompetens, som behövs är ett hån mot varenda en som svurit närvårdar- eller sjuksköterskeeden.
Vi behöver arbeta förebyggande. I såväl Sverige som Finland har man tagit fram goda kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen, vi borde anta motsvarande. Men för att kunna göra det måste vi våga förändra i grunden. Förändringen ska ske med specialistkunskap som grund, inte politiskt tyckande.

Ingrid Johansson, lib

KST löser inte allt!

Insändare 11 april 2018

I debatten om kommunreformen framhålls ofta att kommunernas socialtjänst, KST, ska lösa de kommunala problemen och att kommunreformen därför inte behövs. Vi delar inte den synen eftersom KST bara berör vissa socialområden medan exempelvis hela äldreomsorgen lämnas utanför.

Vi behöver kvalitetssäkra äldreomsorgen på Åland och styra om till ett mer förebyggande förhållningssätt. Vi ser inte att det låter sig göras med 16 kommuner. Vi behöver höja kunskapen och vi behöver specialiserade boenden för exempelvis de med kognitiv funktionsnedsättning och demens. Samma sak gäller för de med psykiska funktionsnedsättningar, vi behöver specialiserade boenden med specialiserad personal.

Visst kan det lösas genom samarbeten och andra gemensamma lösningar men det har gång på gång visat sig att det är oerhört svårt att få ihop 16 kommuner till en gemensam vilja. Med större kommuner bygger vi dels för större kapacitet genom en utökad möjlighet till specialisering men också till samarbeten med färre parter – och därigenom enklare förhandlingar och enklare beslutsgångar.

Om vi arbetar för individen, och inte för att bibehålla gränser, står det klart för oss att vi behöver färre kommuner.

Ingrid Johansson
Cita Nylund
Liberalerna på Åland

Vård ska ges på svenska!

Motion till Folktingets session 7 april 2018

Sexuella trakasserier, övergrepp och brott har uppmärksammats världen över de senaste månaderna, så också i Svenskfinland genom #dammenbrister och #ålandockså. Berättelserna visar på att vi fortfarande har ett stort jämställdhetsunderskott. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter – det låter självklart men verkligheten är en annan. Vi har en verklighet där kvinnans kropp ses som objekt. Det återspeglar sig i sexualiserad reklam, i sexuella trakasserier ända från lågstadieåldern till hög ålder och det återspeglar sig i våldtäkter. Att få vård, stöd och hjälp är oerhört viktigt för den utsatte, och det stödet ska också finnas på svenska i det tvåspråkiga Finland. Det behöver exempelvis finnas skyddshem, stödgrupper, terapi, telefonlinjer och stöd särskilt riktat till unga på svenska i Finland.

Därför föreslår vi att Folktinget analyserar de på svenska tillgängliga vård- och omsorgskedjorna för de som blivit utsatta för sexuella trakasserier, övergrepp och brott. Vid missförhållanden bör Folktinget vidta aktiva åtgärder.

 

Folktinget beslöt :

  • att Folktinget gör en översikt gällande tillgången till vård och stöd på svenska för den som blivit utsatt för sexuella trakasserier och sexualbrott
  • att Folktinget idkar aktivt påverkningsarbete för att förbättra situatiotionen i hela kedjan av kontakter till myndigheter och vårdaktörer.

 

Samarbete kring cancer är viktigt och bra!

Insändare 27 mars 2018

Cancerföreningen gör tillsammans med Medimar en viktig insats när de inför frivillig undersökning för att tidigt upptäcka prostatacancer. Det som är bra och viktigt att understryka är att projektet består av både PSA-provtagning och läkarens fysiska undersökning av prostatan, vilket också påpekades av Mathias Grunér, vd på Medimar, när nyheten lanserades. Enbart PSA-provtagning, har med all rätt ifrågasatts, på grund av att testet är relativt opålitligt.

I de fall cancer hittas så tar ÅHS vid som vårdaktör. Detta betyder i praktiken att vi nu står inför ett trepartssamarbete mellan en förening, en privat vårdaktör och med det offentliga ÅHS. Det är bra och också något som betonas i Regeringen Sjögrens regeringsprogram. När vi jobbar tillsammans så är vi oslagbara. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack till Cancerföreningen och Medimar för detta mycket goda initiativ!

Ingrid Johansson (lib)
Annette Holmberg-Jansson (mså)
Vice ordförande och ordförande vid ÅHS

Kvalitetssäkra äldreomsorgen

Insändare 13 mars 2018
Specialisering och erfarenhet är en viktig nyckel för god vård- och omsorgskvalitet. Vi menar därför att vi behöver byta synsätt, särskilt på äldrevården; vi behöver specialister och vi behöver erkänna vård av äldre som ett särskilt kunskapsområde för alla yrken – från närvårdare till läkare, så väl i kommunerna som på ÅHS.
Svenska socialstyrelsen gav förra veckan ut ett pressmeddelande där det konstaterades att: ”Tillgång till tillräckligt mycket personal med rätt kompetens är en av flera förutsättningar för en patientsäker vård. Studier visar att såväl vårdskador som dödlighet minskar med högre bemanning, högre utbildningsnivå och större erfarenhet.” Vi behöver alltså specialister och det behöver bli mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen. Vi ska också vara stolta över att vi på flera håll har högre bemanning här på Åland än riket och Sverige.
Ett särskilt kunskapsområde är demensvården. Vi behöver ta krafttag på Åland. Vi behöver specialiserade demensvårdare och specialiserade boenden för att klara av att möta de individuella behoven. Det är därför bra att riktlinjerna för demensvård uppdateras av landskapsregeringen, men än viktigare att de efterföljs i praktiken.
Ingrid Johansson
Pernilla Söderlund
Lib

Läkarbristen – ett humanistiskt och ekonomiskt dilemma

Insändare 25 okt 2017
Läkarrekryteringen är en av de viktigaste framtidsfrågorna för den åländska vården och ligger högt upp på ÅHS agenda. Ändå kan vi konstatera att det är mycket svårt att få kompetent personal. Frågan är mångfacetterad och behovet av fler läkare är ett internationellt problem. En av de specialistgrupper som det är särskilt ont om är allmänläkare, de som bland annat jobbar på hälsocentralerna.
Att det saknas läkare på hälsocentralerna är problematiskt, det ska vara lätt att få tillgång till primärvården. Att satsa på tidiga insatser är både ekonomisk och humanistiskt, det framhåller alltid Lantrådet, och tidigare hälsominister, Sjögren och jag håller med. Det skulle göra gott för Åland och ålänningarna att de som uppsöker en hälsocentral skulle få möta erfaren personal.
Så vad gör ÅHS åt saken? Svaret är att mycket görs. Det anlitas rekryteringsbolag, det deltas i mässor, ordinarie läkare, och ÅHS som helhet, gör sitt bästa för att arbetsvistelsen på ÅHS ska bli så bra som möjligt för de som kommer hit så att de vill komma igen och mycket, mycket mer. Det räcker tyvärr inte eftersom konkurrensen om läkare är benhård. Intressant är att den högkvalitativa städningen ses som ett stort plus bland de läkare som kommer hit.
Vi behöver alltså fortsätta göra det vi gör idag samtidigt som vi vidtar nya och andra åtgärder. Jag ser två saker som särskilt intressanta. Det ena är samarbetet med privat sektor, vi behöver tillsammans bygga upp ett väloljat maskineri. Det andra är att nyttja sjuksköterskors kompetens i högre utsträckning. Att sjuksköterskor tar över läkaruppgifter är ingen ny tanke; det finns specialistutbildningar för sjuksköterskor att gå, det praktiseras på många ställen redan idag och det forskas i området. Jag tror att det är en viktig framtidslösning, om alternativet är hyrläkare så skulle specialistsjuksköterskor med läkaruppgifter skapa bättre kontinuitet för patienterna, det skulle vara billigare och sjukskötaryrket skulle utvecklas. En sådan utveckling med utökat ansvar måste givetvis följas av utökad lön.
Ingrid Johansson (lib)
Viceordförande ÅHS

Färre kommuner gynnar vården

Insändare 15 maj 2017, tillsammans med Annette Holmberg -Jansson

En kommunreform är en viktig byggsten för en god framtida vård. Jag har länge sätt behovet av färre aktörer men efter slutseminariet om framtidens vård är jag stärkt i min insikt. Framtidens vård har varit en seminarieserie anordnad av landskapsregeringen som har inbjudit såväl lokala som externa experter att bidra med sin kunskap. På det sista seminariet presenterades en övergripande åtgärdsplan och de två första åtgärdspunkterna är rekrytering och samordning. Jag konstaterar att såväl rekrytering som samordning skulle fungera bättre med färre kommuner.

Det är lättare att rekrytera till större enheter, till arbetsplatser där fler delar på ansvaret och man har möjlighet att arbeta med sitt specialområde. Det är givande och utvecklande med utbyte kolleger emellan. Vi har redan idag svårt att rekrytera läkare och socionomer och vi kan konstatera att sjuksköterskebristen är omfattande i våra närregioner. Vi behöver därför aktivt skapa attraktiva arbetsplatser inom vårdsektorn på hela Åland.

När det gäller samordning är det ganska enkel matematik, det är enklare att samarbeta om parterna är färre. Vi måste bli bättre på att samnyttja befintliga tjänster och kompetenser, det gäller alla aktörer; tredje sektor, socialvård, omsorg, sjukvård, rehabilitering, privat sektor och alla andra. Att arbeta tillsammans i större utsträckning skulle öka effektiviteten och patienter och klienter skulle få en bättre vård. De sexton olika kommunerna, med otroligt olika grundförutsättningar, försvårar samarbeten. Vi behöver alltså förändring och det handlar inte bara om pengar, utan framförallt om att bibehålla, och därtill öka, kvalitén på den vård som vi levererar.

Ingrid Johansson
Liberalerna

 

Vård på svenska ska garanteras!

Anförande i Folktinget 13 maj 2017

Talman, bästa folkting

Jag har, förutom att vara medlem av Ålands lagting och Mariehamns stadsfullmäktige, den stora äran att vara vice ordförande för Ålands hälso- och sjukvårds myndighet och idag har jag för avsikt att för er kort beskriva den åländska synen gällande vård på svenska. För det är förstås angeläget att i de svåraste stunderna i livet få vård på sitt modersmål, vård på svenska är dessutom en rättighet som borde vara självklar.

Låt mig nämna några praktiska problem:

”Pharmaca Fennica” och ”God medicinsk praxis” finns inte översatta till svenska trots att JO har konstaterat att dessa skrifter används för att ge konkret innehåll åt den flexibla rättsnorm om hälsovårdspersonalens yrkesetiska skyldigheter som finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård. I rikslagen, som gäller på Åland, sägs att hälso- och sjukvårdspersonalen ”skall i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder”. Detta försvåras kraftigt då de grundläggande skrifterna inte finns tillgängliga på Åland.

Ytterligare översättningsproblem drabbar ständigt Åland. Sena översättningar av exempelvis vaccinationsprogram och riktlinjer för företagshälsovård gör att vi på Åland inte får tillgång till moderna och uppdaterade verktyg.

På ett mänskligt plan är förstås vård på svenska på våra avtalssjukhus i Finland den viktigaste frågan. Svenskspråkiga patienter får idag anvisningar och förhandsinstruktioner på finska, väganvisningar på finska och allt för så möts den åländska patienten allt för ofta av finskspråkig vårdpersonal. Detta måste förändras.

Vänner, det är med sto oro vi ser hur det svenska språket marginaliseras i det finska samhället och vi är från åländskt håll ytterst bekymrade och vaksamma inför vad social- och hälsovårdsreformen innebär. Vi arbetar stenhårt för det svenska språket; hälso- och sjukvården kämpar för patienternas rättigheter, lagtinget besökte senaste veckan Helsingfors för att diskutera bland annat språkfrågan och landskapsregeringen kämpar ständigt.

För de svagaste och sjukaste i samhället behöver vi stå upp, svenskan ska garanteras i vården! Jag hoppas att Folktinget kommer att arbeta för frågan.

 

Vikarier till äldreomsorgen!

Vikarier till äldreomsorgen!

Något är allvarligt fel i Mariehamns äldreomsorg. Återigen har verksamheterna belagts med vikariestopp, det är inte acceptabelt. Varför? Vi antar årligen verksamhetsplaner och mål för verksamheterna och för att fullfölja dessa behövs ett givet antal anställda. Om personalen inte skulle behövas så skulle vi förstås generellt minska på antalet anställda men nu är bedömningen uppenbart inte sådan. Vi har sagt att ”utgångspunkten är att staden skall tillhandahålla en kvalitativt god äldreomsorg på rätt vård och omsorgsnivå.” Detta mål kan knappast uppfyllas då verksamheten är belagd med vikariestopp.

Ska vi ha ett system i staden där medborgarna får olika vård beroende på om de blir sjuka i början eller slutet av året? Ska vi vara en arbetsgivare vars anställda sliter ut sig och har samvetsstress? Svaret är givetvis nej. Nöjda medarbetare ska leverera en värdig och god vård till våra äldre, dels för att både de äldre och arbetstagarna är värda det och dels för att det är vår plikt. Det är inte vikarierna som ska stoppas utan vikariestoppet!

Ingrid Johansson,  John Holmberg,  Julia Birney – Mariehamnsliberalerna

Sjukvård, psykisk hälsa och jämställda löner

Talman

I och med landskapsregeringens antagande av hållbarhetsrådets strategiska utvecklingsmål som lyder: ”Välmående människor vars inneboende resurser växer” borgar landskapsregeringen för att vi fortsätter arbeta aktivt med förebyggande arbete men också att vi ställer om synen på patienter och klienter genom att vi börjar se på vilka kvarvarande styrkor som personer i behov av vård eller stöd har. Att se till de kvarvarande styrkorna är bra, det är humanistiskt och det är modernt. Det är en utveckling som jag varmt välkomnar!

Och på tal om att stärka människor; Astrid Lindgren har sagt: ”Har jag lyckats förgylla en enda dyster barndom så är jag nöjd.” Jag säger så här: Lyckas vi förebygga en enda unges psykiska ohälsa är det en ovärderlig insats. Jag stödjer därför landskapsregeringens tydliga satsning på psykisk hälsa i allmänhet och i synnerhet de satsningar som görs för barn och unga.

Talman, jag vill också diskutera ÅHS. ÅHS arbetar strategiskt med effektivitets- och utvecklingsfrågor. Låt mig ge ett exempel: Vid ÅHS kommer riktlinjer för kompetensutveckling och fortbildning att tas fram. Att rätt personal går den utbildning eller fortbildning som det finns faktiskt behov av vid organisationen kommer att förbättra vårdkvalitén utan att det kostar mera pengar. Vidare vill jag lyfta satsning på dagkirurgi och MR-apparat som också kommer att höja vårdkvalitén, och på sikt till och med spara pengar.

Och när vi talar om besparingar. Jag har all förståelse för oron som skapas ute i samhället när det aviseras sparkrav inom vården. Jag vill därför poängtera att de utredningar som ska göras 2017 inför budgetering 2018 alla berör antingen organisation eller om icke-vårdrelaterade enheter.

Talman. Jag vill också lyfta fram personalen. Personalens välmående är a och o, därför är personalhälsan ett prioriterat område inom ÅHS trots att sjukskrivningstalen vid ÅHS inte är över det normala för branschen. Personalen är den viktigaste resursen i nästan vilken organisation som helst. Därför har ÅHS arbetat med att minska antalet personal som går på korta förordnanden och det arbetet fortsätter, för att personalen är viktig kommer företagshälsovården att upphandlas och för personalens skull ska ÅHS arbeta strategiskt med personalenkäter för att förbättra personalens hälsa och arbetsmiljö.

Slutligen talman vill jag resonera lite kring framtiden. I Sverige konstaterar såväl SCB som rekryteringsbolag att det kommer att råda stor brist på vårdpersonal i framtiden.  Också på finskt håll kommer vi att stå inför brist på vårdpersonal och särskilt svenskspråkig sådan. Det betyder att vi på Åland kommer att möta mördande konkurrens om vårdpersonalen, samtidigt som vi har stora pensionsavgångar att möta här hos oss.

Så vad betyder detta för vården? Jo, att vi måste arbeta aktivt med hur vi bygger upp våra vårdkedjor och att vi måste vara en attraktiv arbetsplats. Därför är det så bra att vi verkställer jämställda löner, med en för låg lönesättning kommer vi att få brist på vårdpersonal och det sista vi har råd med är lösa situationen med bemanningsföretag. Jag tror att det arbete vi gör nu med arbetsvärderingsprocesser, även om det är dyrt, kommer att bli en sparåtgärd i framtiden. Och när det gäller vårdkedjor så behöver vi arbeta strategiskt, i den frågan skulle jag gärna se att landskapsregeringen skulle se på möjligheten att införa kvalitetsindikatorer. Det skulle minska kostnader och höja livskvalitet.

Tack talman.