Forskning är utveckling

Insändare 5 oktober 2018

Att satsa på forskning är klokt. Det moderna västerländska samhället måste konkurera med kunskap, det är motorn i samhället. Initiativet som Sia Spiliopoulou Åkermark med flera lyfte fram, det vill säga en större satsning på forskning, är välkommet. Jag delar uppfattningen om att vi behöver forska mer lokalt.

I somras deltog jag i Almedalsveckan och intresserade mig särskilt för ämnet hållbar turism. Under en föreläsning kunde jag konstatera att Campus Gotland satt igång forskning för att mäta vad den nya linjen för reguljärtrafik som från och med sommaren 2018 trafikerar till Gotland betyder för just Gotland. Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet skulle mätas. Imponerande!

Precis så här borde vi jobba på Åland också, när det gäller turismen så har vi ett program på Högskolan på Åland, Hospitality Management, som kunde arbeta med det. Inom vård- och ingejörsområdena pågår flera projekt. Vi behöver arbeta vidare och garantera den fria forskningen på Åland men också utveckla Högskolan.

Till sist vill jag ge en stor applåd till initiativtagarna som skrev sitt debattinlägg, jag saknar de kunskapsintensiva inläggen i den åländska debatten – mer sånt!

Ingrid Johansson (lib)

Restaurangbranschen är viktig för Åland

Insändare 26 juli 2018

På Åland har vi en alldeles fantastisk restaurangbransch med en generellt hög nivå på såväl mat som service. Men branschen har en stor utmaning då det gäller rekrytering. Det är en viktig fråga med tanke på sysselsättningen på Åland och för den åländska turismen. Matupplevelsen är central för turismen som helhet och vi har ett gott rykte på Åland att förvalta.

Rekryteringsfrågan inom branschen är därför central. Trots att mat och dryck är trendigt så sviktar intresset för restaurangutbildningarna. Det är inte ett åländskt fenomen utan samma problem finns runtom oss.

Ålands hotell- och restaurangskola hade en gång i tiden ett mycket högt tryck och lyckades utexaminera många kompetenta servitörer, kockar och barmästare. Jag menar att vi borde satsa på restauranglinjerna så att vi åter blir en av Nordens bästa skolor inom branschen.

För att det ska lyckas måste vi skapa en bred koncensus i samhället. Vi behöver belysa restaurangbranschens betydelse för bland annat BNP och integration, vi behöver omvärdera bilden av yrket så att det inte enbart ses som något man gör några år eller somrar och politiken och branschen behöver samarbeta tätt.

Slutligen, en av årets största kroghelger sammanfaller med väldigt höga temperaturer. På restauranger tenderar det bli extremt hett med alla ugnar och diskmaskiner, ha lite tålamod i hettan – personalen gör så gott de kan!

GOTT NYTT ÅR!

Jag är otroligt tacksam för var och en som följer min sida; ni ger mig ofta otroligt bra infallsvinklar, välbehövligt pepp och sakligt ifrågasättande. Jag vill därför passa på att önska er alla ett riktigt gott nytt år!

2018 kommer jag att oförtrutet jobba för ett bättre Åland, det är ju förstås subjektivt vad det är men för mig är det bland annat:

  • Ett Åland som är öppet och tolerant
  • Ett Åland där god utbildning för alla prioriteras
  • Ett Åland som styrs med både hjärta och hjärna, vi ska inte glömma människan men inte heller skena iväg ekonomiskt
  • Ett Åland där kvinnor och män och flickor och pojkar har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter
  • Ett Åland som ytterligare närmar sig ett hållbart samhälle med allt vad det innebär

Vilka frågor vill DU att jag lyfter 2018?

Gott nytt år kära vänner!

Jag vill ge er några nyårslöften:

Jag kommer inte att avvika från mina grundläggande liberala värderingar bland annat om alla människors lika värde, god utbildning för alla och lika lön för likvärdigt arbete.

Jag kommer att fortsätta min kamp mot ett hållbart Åland och ständigt tänka på vad olika beslut ger för konsekvenser, inte bara här och nu utan också om 30 och 60 år.

Jag kommer att arbeta för att Åland ska ta sitt humanitära ansvar globalt och föra en antirasistisk och brobyggande politik.

Jag kommer att lyssna på de sakkunniga och ta till mig av deras kunskaper men också på ålänningarna i allmänhet, jag kommer inte att glömma att vissa har svårare att höras än andra. Därför tänker jag lyssna särskilt på exempelvis barn, unga, äldre och de som står utanför samhället av olika anledningar.

Jag kommer också att lyssna på mina kolleger i lagtinget och ta tillvara goda idéer som oppositionen levererar. Däremot kommer jag att vara bestämd i debatten då det kommer till mina grundvärderingar.

Med det vill jag önska er alla ett gott nytt år!

Budgetanförande om utbildning

Fru talman!

I budgeten kan vi läsa skrivningar om utbildningen. Jag saknar dock en skrivning om att utbildningens främsta syfte är att ge arbete och därigenom ekonomisk självständighet. För att säkerställa att vi utbildar för arbete behöver vi börja mäta anställningsgraden efter erhållen examen, vi har inte råd att utbilda in i arbetslöshet!

Vad gäller skolans förebyggande roll mot utanförskap kan den inte poängteras nog. De förebyggande åtgärderna är i regel mer effektiva desto tidigare de sätts in. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov och arbetslösa ska påbörjas redan med grundskolornas studievägledning.

Det finns ett stort behov av att överse utanförskapet. Där fyller en utvärdering av gymnasiereformen en viktig funktion. Framförallt vill jag framhålla behovet av att utvärdera HUTH, där alarmerande signaler om ökad psykisk ohälsa på grund av den höga pressen hörs från de studerande.

Jag vill också att särskild vikt ska läggas vid restaurangprofilen, på marknaden finns ett skriande behov av kompetent restaurangpersonal. Just restaurangbranschen är av särskilt intresse för Åland eftersom att turismen är en viktig del av vår ekonomi. Matkulturen och matintresset är skyhögt liksom turisternas förväntan på restaurangupplevelsen. Extra roligt är det naturligtvis att hela tre åländska restauranger, Smakbyn, Nautical och Havsvidden, fått erkännanden via White Guide Nordic. Tillgång på högkvalitativ personal är alltså viktig för branschens fortsatta utveckling och ett viktigt ben i den åländska turismen.

Fru talman! Jag vill att vi på Åland ska ha kvalitativ utbildning med tydliga mål; ingen ska falla emellan, vi ska utbilda för den åländska marknadens behov och de studerande ska nå ekonomisk självständighet!

Tack fru talman!

Äntligen börjar det!

Nu börjar det! Lagtingsarbetet! Inkommande arbetsvecka innebär utbildning, ekonomiskt seminarium och skrivande av regeringsprogram. Jag kommer att arbeta stenhårt för att mina hjärtefrågor kommer med i programmet.

Jag vill se en breddning av synen på infrastruktur, vi måste börja ta avlopps- och energifrågor på allvar för miljöns skull och vi måste säkra internet åt alla i digitaliseringsprocessen.

Jag vill att jämställdheten ska få ett tydligt fokus. Kvinnors ekonomiska självständighet måste säkras, dels genom löner och dels genom attitydförändrande arbete. Kunskapsnivån om ojämställdheten måste höjas.

Jag vill att vi ska producera yrkesutbildningar som ger arbete. Via Lycéet (och HUTH) ska högskolebehörighet garanteras och de studerande ska få en rejäl packning med kunskap. Grundskolan ska vara konfessionslös och alla ska få hemspråksundervisning. Ingen ska falla emellan, vi ska införa en ungdomsgaranti!

Jag är taggad till tusen, det här kommer att bli riktigt bra!

Gymnasiereformen måste utvärderas

Insändare 26 sept 2015
Ungdomar ska inte falla emellan efter grundskolan. Vi behöver alternativ, exempelvis en tvåårig yrkesexamen, för dem som inte passar in i systemet. Näringslivet, AMS, Katapult, studievägledare, lärare med flera har viktig kunskap som ska tas tillvara då alternativen arbetas fram.
En annan nödvändig åtgärd för gymnasialstadiet är att ett fjärde år ska finnas för alla. Det är djupt orättvist att studeranden vid Lycéet har möjlighet att ta sin examen på fyra år medan de som läser HUTH (parallella studier för yrkes- och studentexamen) saknar ett fjärde år att tillgå.
Nya tag krävs för gymnasiet. Vi ska låta de sakkunniga driva frågan framåt med tydliga politiska mål; ingen ska falla emellan och likvärdiga rättigheter oavsett skola!
Ingrid Johansson
Mikael Staffas
Julia Birney
Elias Lindström
Hannele Vaitilo
Kent Eriksson
Mikael Stjärnfelt
Katrin Sjögren
Linda Pussinen
Rauli Lehtinen
Jannik Svensson
Viveka Landgärds
Elvis Ahlgren
Solveig Gestberg
Gard Larpes
Ann Gustafsson
Pernilla Söderlund
Kira Gustafsson
(Liberala lagtingskandidater)

 

Hållbarhet är målet

Insändare 7 september 2015

Jag vill ha ett hållbart samhälle. Vi ska inte låna av kommande generation då det kommer till pengar och naturresurser och vi ska säkerställa människors grundbehov nu och i framtiden. Det kräver en hel del omstruktureringar, vi måste vara smarta och inte slösa med medel på projekt med litet resultat. Allra mest ska vi akta oss för att göra förändringar som kostar mycket men ger lite tillbaka i ekonomisk, ekologisk och/eller social hållbarhet.

Jag kommer att arbeta för projekt som ger hög avkastning i form av hållbarhet. Omställning till LED-belysning med effektiva styrsystem, utbildning som ger arbete och minskade avfallsmängder genom högre återbruk är exempel på några hållbarhetsomställningar som kostar lite men ger mycket.

Landskapet har beslutat att Åland ska vara hållbart 2051. Om vi ska nå det målet måste vi sätta igång nu och hela Åland måste engageras. Jag står redo med uppkavlade ärmar och jag hoppas på ditt stöd.

Ingrid Johansson (lib)

Högskolan ska gynna den åländska ekonomin

Insändare 31 augusti 2015

För att motivera att vi ska ha högskoleverksamhet på Åland ska vi se till att verksamheten stimulerar ekonomin, dels genom näringslivsanpassade utbildningar men också genom att öka inflyttningen.

Den finska regeringens åtstramningspolitik börjar nu ge effekter på rikets högskolor, universitet och yrkeshögskolor. Vi ska omgående analysera effekterna av nedskärningarna för att se hur vi kan locka studeranden från riket till Åland.

Högskolan på Åland gör ett bra arbete redan idag. Tydliga politiska beställningar gör det lättare att sköta och utveckla verksamheten, vi har ett solklart budskap: Vi ska producera utbildningar som efterfrågas men ännu viktigare är att vi producerar den arbetskraft som efterfrågas. De examinerades möjlighet till ekonomisk självständighet ska genomsyra verksamheten.

För att lyckas med det är samarbetet med näringslivet avgörande. Vi ska också blicka framåt för att utbilda för framtiden.

Liberalerna
Ingrid Johansson
Mats Perämaa

Validering ger win-win

Härom dagen hände något väldigt trevligt, det var en kvinna som letade upp mig för att hon ville veta mer om validering (eller fristående examen) vilket jag skrev en insändare om förra veckan.

Validering betyder att man erhåller yrkesexamen eller yrkesintyg utan att man går i vanlig skola eller gör det enbart delvis. Det är möjligt exempelvis om man jobbat så länge inom en bransch att man kan branschen trots att man inte utbildat sig inom den.

Valideringen är viktig för att stärka den individers position på arbetsmarknaden, idag är det helt klart lättare att få jobb om man har utbildning. Särskilt i offentlig sektor. Det är inte heller ekonomiskt vettigt, varken för samhället eller den enskilda, att utbilda någon i vanliga skola om denne redan kan yrket. Att få ut en examen kan också vara viktigt för individens självkänsla och stärker möjligheterna för livslång ekonomisk självständighet.

Valideringssystemet möjliggör också, att man med hjälp från externa lärare, kan erhålla examen i yrkesutbildningar eller -inriktningar som inte erbjuds i gymnasiets ordinarie verksamhet.

Det finns all anledning att se över och utveckla nyttjandet av valideringar – det vinner både samhället och individerna på!