Vård på svenska ska garanteras!

Anförande i Folktinget 13 maj 2017

Talman, bästa folkting

Jag har, förutom att vara medlem av Ålands lagting och Mariehamns stadsfullmäktige, den stora äran att vara vice ordförande för Ålands hälso- och sjukvårds myndighet och idag har jag för avsikt att för er kort beskriva den åländska synen gällande vård på svenska. För det är förstås angeläget att i de svåraste stunderna i livet få vård på sitt modersmål, vård på svenska är dessutom en rättighet som borde vara självklar.

Låt mig nämna några praktiska problem:

”Pharmaca Fennica” och ”God medicinsk praxis” finns inte översatta till svenska trots att JO har konstaterat att dessa skrifter används för att ge konkret innehåll åt den flexibla rättsnorm om hälsovårdspersonalens yrkesetiska skyldigheter som finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård. I rikslagen, som gäller på Åland, sägs att hälso- och sjukvårdspersonalen ”skall i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder”. Detta försvåras kraftigt då de grundläggande skrifterna inte finns tillgängliga på Åland.

Ytterligare översättningsproblem drabbar ständigt Åland. Sena översättningar av exempelvis vaccinationsprogram och riktlinjer för företagshälsovård gör att vi på Åland inte får tillgång till moderna och uppdaterade verktyg.

På ett mänskligt plan är förstås vård på svenska på våra avtalssjukhus i Finland den viktigaste frågan. Svenskspråkiga patienter får idag anvisningar och förhandsinstruktioner på finska, väganvisningar på finska och allt för så möts den åländska patienten allt för ofta av finskspråkig vårdpersonal. Detta måste förändras.

Vänner, det är med sto oro vi ser hur det svenska språket marginaliseras i det finska samhället och vi är från åländskt håll ytterst bekymrade och vaksamma inför vad social- och hälsovårdsreformen innebär. Vi arbetar stenhårt för det svenska språket; hälso- och sjukvården kämpar för patienternas rättigheter, lagtinget besökte senaste veckan Helsingfors för att diskutera bland annat språkfrågan och landskapsregeringen kämpar ständigt.

För de svagaste och sjukaste i samhället behöver vi stå upp, svenskan ska garanteras i vården! Jag hoppas att Folktinget kommer att arbeta för frågan.

 

Vi måste tala om alkoholmissbruket!

Anförande 15 november 2016

Talman,

Det nalkas jul, en glädjehögtid sägs det men inte för alla. Vi i finans- och näringsutskottet har lagt stor vikt vid de som har problem.

Här i lagtinget har vi diskuterat den alarmerande situationen gällande ungas attityd och bruk av, framförallt, cannabis. I utskottet har vi också lyft alkoholen, och konstaterar att ”Missbruket drabbar alla åldersklasser oberoende socioekonomisk bakgrund och kön varvid insatser inte enbart bör riktas gentemot barn och unga.” För det är så att när vi nu går in i barnens högtid så finns det många barn vars värk i magen och oro ökar i samma takt som ölbackarna töms. Alkoholmissbruk drabbar aldrig bara den som är i ett beroende utan hela familjer. Därutöver visar de vuxna att när det ska firas så ska det göras med rusmedel – det fungerar direkt normerande för barnen. Vill vi barns väl så måste vi alltså arbeta med vuxnas alkoholbruk.

I juletid tänker jag också på de barn som inte visar terminsbetyget med stolthet i blick utan uppfattar att man återigen har ett betyg som stadfäster det personliga misslyckandet. Det skapar dålig självkänsla och i längden psykisk ohälsa. Diskussionerna i utskottet visade på behovet av paraplyperspektiv, det är svårt att diskutera hälsa i stuprör – vi behöver en holistisk syn på hälsa och se på helheter. När det gäller barns välmående måste vi få till ett väloljat maskineri mellan tredje sektor, barnomsorg, skola, socialkontor och ÅHS. Ett sektoröverskridande glädjekorn i sammanhanget är Ungdomens hus och att grundskolelagen revideras där barn med särskilda behov beaktas.

Barns hälsa, och ohälsa, visar på behovet av specialistkompetens, samordning och utveckling, det är därför bra att landskapsregeringen arbetar med kommunstrukturen. Att arbeta i en åländsk kommun är ofta ensamt och ansvaret blir därför oerhört stort, samtidigt som det är omöjligt att skapa expertkunskap inom smala områden. Jag är övertygad om att de kommunalt anställda gör sitt bästa och jag vet att det arbete de utför, med tanke på förutsättningarna, är enormt. Men förutsättningar är inte bra i för små organisationer.

Talman, en annan viktig punkt som utskottet lyft är hållbarhetsarbetet, ett arbete som inte ska separeras utan integreras. Hållbarhetsarbetet ska tydligt genomsyra allt arbete! Under diskussionen om Parisavtalet har frågan dryftats flitigt men konkreta åtgärder har efterfrågats – en viktig lösning är övergången till cirkulär ekonomi. Jag litar på att vicetalmannen arbetar för att öka kunskapen om och skapa intresse för allt vad det innebär. Och när jag en gång talar om hållbarhet så vill jag nämna det åländska jordbruket, dess produkter och dess ringeffekter. Vi talar ofta om ÅCA, chipsfabriken och andra, stora verksamheter – jag vill här nämna Åland som matdestinantion, vilket också utskottet lyfter. Åland har ett enormt och fantastiskt restaurangutbud som sysselsätter många. Vi har ett matkluster där det bara är några kilometer mellan jord och bord. Mat Åland är redan en välutvecklad näringsgren men har potential att ytterligare stärkas. Mat Åland bygger på många små företag men som tillsammans anställer många, inom branschen anställs högutbildade och lågutbildade. Framförallt skapar restaurangbranschen ett stort antal sommarjobbsplatser vilket ger våra åländska ungdomar attraktiv konkurrensfördel då de senare i livet söker jobb på andra marknader där det är mer ovanligt med arbetserfarenhet.Primärproducenternas produkters väg till restaurangernas bord är hållbarhet i en liten ask – maten flygs inte världen över, vi stärker vårt kulturarv genom matkulturen och vi skapar sysselsättning.

Slutligen Talman. Självstyrelsen och det svenska språket är en viktig fråga för liberalerna. Regeringen håller fast i frågan och arbetar aktivt. Då det gäller språket ska en sak hållas solklar, det är Finlands uppgift att kommunicera med Åland och ålänningarna på svenska. Det är Finland som har problem med att upprätthålla svenskan. Inte Åland! Jag har stor tillförlit till att Lantrådet, Talmannen, Ålandskommittén, Landshövdingen och alla andra som arbetar med frågan. Vi liberaler vill arbeta gränsöverskridande med frågan och skapa enighet, tillsammans är vi starka!

Tack Talman