Bättre stöd för de med psykisk ohälsa

Insändare 10 oktober 2018

Det är alldeles strålande med förebyggande arbete, men vad händer med de som redan insjuknat? Den frågan är relevant att ställa sig när det gäller psykisk ohälsa. Det kommunala ansvaret är idag vagt formulerat och det är upp till kommunerna att bistå med frivilliga insatser. Reseda höll i måndags ett heldagsseminiarium om boendestöd och brukarinflytande. Folk från branschen vittnade om att stödet ser olika ut för olika kommuner men att det finns stora brister på hela Åland.

Specialsjukvården ges på ÅHS men stöd i hemmet är en kommunal fråga. Hemtjänst erbjuds, problemet är att hemtjänsten arbetar FÖR någon medan psykosociala insatser handlar om att arbeta MED någon. Det är två olika saker.

Det är en del i begreppet socialpsykiatri, något som fattas i den åländska lagstiftningen och som definitivt borde införas. Kumla kommun i Sverige skriver så här om ämnet: ”Socialpsykiatri är ett aktivitetsinriktat stöd i vardagen. Humanismen genomsyrar arbetssättet genom inkludering av och tydlig kollaboration med målgruppen. Normalisering kan skapas genom att socialpsykiatrins insatser ges i vardagen, i hemmet och på andra platser, utifrån planering eller vid behov.”  Här finns stort utvecklingspotential på Åland och arbetssättet borde införas brett så snart som möjligt. Inte bara för att det sparar pengar, utan framförallt för att det är mer humant och skapar större meningsfullhet i vardagen för de individer som lider av psykisk ohälsa.

Ingrid Johansson (lib)

Den psykiska ohälsan måste brytas

I söndags uppmärksammades psykisk ohälsa genom internationella suiciddagen. För oss liberaler är rätten till vård och behandling lika självklar för både fysiska och psykiska sjukdomar. Vi konstaterar att medan vi gör stora medicinska framsteg så är psykisk ohälsa ett växande problem inom alla åldrar. Vi behöver därför prioritera frågan och liberalerna lyfte exempelvis frågan om nollvision för självmord i sitt valprogram och nollvisionen finns nu med regeringsprogrammet.

Landskapsregeringen, och liberaler runt om på Åland, jobbar aktivt för förbättrad psykisk hälsa. Vi anser att förebyggande arbete och sysselsättning är både humant och sparar pengar. Därför har liberalerna arbetat och stöttat arbete med; ungdomens hus – BOOST, mer psykologiska resurser till hälsocentralen, tillgång för ålänningar till självmordsjourlinje, förstärkning av BUP, friskvårdssatsning på gymnasiet och vi prioriterar förbyggande arbete, bland annat genom mer fysisk rörelse, i kommande grundskolelag.

Förstås finns mer att göra och vi kommer att fortsätta arbetet. Vi vet att den psykiska ohälsan inte avhjälps med ett enda medel, problemen är individuella och lösningarna likaså. Att se individen är liberalismens kärna, vi arbetar för att var och en ska hitta sin plats i samhället. Vi ser att alla kan bidra oavsett fysiska eller psykiska hinder.

Ingrid Johansson
Mikael Staffas
Pernilla Söderlund
Torsten Sundblom
Roger Eriksson
Julia Birney
John Holmberg
Viveka Eriksson

 

 

Vi måste tala om alkoholmissbruket!

Anförande 15 november 2016

Talman,

Det nalkas jul, en glädjehögtid sägs det men inte för alla. Vi i finans- och näringsutskottet har lagt stor vikt vid de som har problem.

Här i lagtinget har vi diskuterat den alarmerande situationen gällande ungas attityd och bruk av, framförallt, cannabis. I utskottet har vi också lyft alkoholen, och konstaterar att ”Missbruket drabbar alla åldersklasser oberoende socioekonomisk bakgrund och kön varvid insatser inte enbart bör riktas gentemot barn och unga.” För det är så att när vi nu går in i barnens högtid så finns det många barn vars värk i magen och oro ökar i samma takt som ölbackarna töms. Alkoholmissbruk drabbar aldrig bara den som är i ett beroende utan hela familjer. Därutöver visar de vuxna att när det ska firas så ska det göras med rusmedel – det fungerar direkt normerande för barnen. Vill vi barns väl så måste vi alltså arbeta med vuxnas alkoholbruk.

I juletid tänker jag också på de barn som inte visar terminsbetyget med stolthet i blick utan uppfattar att man återigen har ett betyg som stadfäster det personliga misslyckandet. Det skapar dålig självkänsla och i längden psykisk ohälsa. Diskussionerna i utskottet visade på behovet av paraplyperspektiv, det är svårt att diskutera hälsa i stuprör – vi behöver en holistisk syn på hälsa och se på helheter. När det gäller barns välmående måste vi få till ett väloljat maskineri mellan tredje sektor, barnomsorg, skola, socialkontor och ÅHS. Ett sektoröverskridande glädjekorn i sammanhanget är Ungdomens hus och att grundskolelagen revideras där barn med särskilda behov beaktas.

Barns hälsa, och ohälsa, visar på behovet av specialistkompetens, samordning och utveckling, det är därför bra att landskapsregeringen arbetar med kommunstrukturen. Att arbeta i en åländsk kommun är ofta ensamt och ansvaret blir därför oerhört stort, samtidigt som det är omöjligt att skapa expertkunskap inom smala områden. Jag är övertygad om att de kommunalt anställda gör sitt bästa och jag vet att det arbete de utför, med tanke på förutsättningarna, är enormt. Men förutsättningar är inte bra i för små organisationer.

Talman, en annan viktig punkt som utskottet lyft är hållbarhetsarbetet, ett arbete som inte ska separeras utan integreras. Hållbarhetsarbetet ska tydligt genomsyra allt arbete! Under diskussionen om Parisavtalet har frågan dryftats flitigt men konkreta åtgärder har efterfrågats – en viktig lösning är övergången till cirkulär ekonomi. Jag litar på att vicetalmannen arbetar för att öka kunskapen om och skapa intresse för allt vad det innebär. Och när jag en gång talar om hållbarhet så vill jag nämna det åländska jordbruket, dess produkter och dess ringeffekter. Vi talar ofta om ÅCA, chipsfabriken och andra, stora verksamheter – jag vill här nämna Åland som matdestinantion, vilket också utskottet lyfter. Åland har ett enormt och fantastiskt restaurangutbud som sysselsätter många. Vi har ett matkluster där det bara är några kilometer mellan jord och bord. Mat Åland är redan en välutvecklad näringsgren men har potential att ytterligare stärkas. Mat Åland bygger på många små företag men som tillsammans anställer många, inom branschen anställs högutbildade och lågutbildade. Framförallt skapar restaurangbranschen ett stort antal sommarjobbsplatser vilket ger våra åländska ungdomar attraktiv konkurrensfördel då de senare i livet söker jobb på andra marknader där det är mer ovanligt med arbetserfarenhet.Primärproducenternas produkters väg till restaurangernas bord är hållbarhet i en liten ask – maten flygs inte världen över, vi stärker vårt kulturarv genom matkulturen och vi skapar sysselsättning.

Slutligen Talman. Självstyrelsen och det svenska språket är en viktig fråga för liberalerna. Regeringen håller fast i frågan och arbetar aktivt. Då det gäller språket ska en sak hållas solklar, det är Finlands uppgift att kommunicera med Åland och ålänningarna på svenska. Det är Finland som har problem med att upprätthålla svenskan. Inte Åland! Jag har stor tillförlit till att Lantrådet, Talmannen, Ålandskommittén, Landshövdingen och alla andra som arbetar med frågan. Vi liberaler vill arbeta gränsöverskridande med frågan och skapa enighet, tillsammans är vi starka!

Tack Talman