Budget 2019

Anförande 13 november 2018

Talman. Det gäller att klara av att ha flera tankar i huvudet när budgeten debatteras. För å ena sidan har vi aldrig levt så gott som idag; vi lever länge, har offentliga skyddsnät, alla har rätt till skolgång och välståndet är utbrett. Å andra sidan ser vi orosmoln i horisonten; en svagare ekonomisk utveckling på Åland än i riket vilket ger lägre skattegottgörelse, våra viktigaste näringar – sjöfarten och primärnäringarna – kämpar och på andra sidan Delet är förståelsen svag för självstyrelsen och behovet av utveckling av densamma.

Det ställer krav på oss i lagtinget. Vi liberaler är mycket glada över att ekonomin nu äntligen är i balans och lyfter hatten för det gedigna arbete som utförts i landskapsregeringen och i andra myndigheter. Under lantrådets och finansministerns ledning har tydliga ramar getts och de har hållits i. Det är bra.

Talman, mycket har gjorts under de tre senaste åren men mycket kvarstår förstås. Så där som det alltid är. Vi liberaler ser särskilt behov av att utveckla konkurrenskraften, Finansministerns anförande visade tydligt på det behovet. Vi lever i en global verklighet, våra företag måste ha möjlighet att konkurrera på motsvarande villkor som våra grannar;

Vi behöver fortsätta verka för att stödja våra basnäringar. I andra tilläggsbudgeten som ännu behandlas i finans- och näringsutskottet finns projektplaner för att stärka Högskolans sjöfartsutbildning. Minister Asumaa har jobbat flitigt med bolagiseringsprocessen av Högskolan och den liberala gruppen stödjer arbetet fullt ut. Men det är inte bara sjöfarten som behöver stödjas. Vi ser också potential i att beforska och utveckla turismnäringen genom Högskolan, det är en annan prioriterad bransch för att hålla Åland på fötter. När det gäller turismen så är vi mycket glada över de omfattande satsningar som görs på kulturturismen; Pommern färdigställs i år, Kastelholm uppgraderas och på Bomarsund satsas det äntligen rejält. Att stödja och främja näringslivet i glesbygden är bland det bästa som kan utföras inom ramen för regionalpolitiken.

För att stärka Ålands konkurrenskraft behövs flera olika åtgärder. Skatteavdraget är ett positivt inslag i budgeten, liksom översynen av AMS verksamhet. Men vi behöver också förbättra möjligheterna för primärnäringarna att investera i smarta el- och bevattningssystem och industrins vattenbehov behöver sänkas genom exempelvis recirkulering. Det sparar pengar och är hållbart. När det gäller elförsörjningen och dess transiteringsavgifter så vet vi alla att det inte är den lättaste nöten att knäcka. Här borde vi hitta lösningar så snart som möjligt. Det finns också stort potential i cirkulär ekonomi, för vi vet att avfallet är en stor kostnad på Åland och desto mer vi kan få ut av det istället för att skeppa iväg det desto bättre är det. En annan viktig sak för konkurrenskraften är inflyttningen. Det är glädjande att inflyttningen fortsatt är stark och det har varit ett klokt beslut av landskapsregeringen att satsa på utbildning i svenska. Vi kan i budgeten läsa om erkännanden av yrkeskvalifikationer som en fortsatt viktig ingång till arbetsmarknaden. Så är det, i ett så litet samhälle som Åland är det viktigt att ta vara på varendaste kompetens – oavsett var den kommer ifrån.

Talman, samhället handlar inte bara om siffror och konkurrenskraft utan också om de människor som bor här. Förutom totalrenoveringen av socialvårdslagarna och grundskolelagen, fattigdomsåtgärder inom tandvården, kartläggning kring ekonomisk utsatthet och arbetet mot våld i nära relationer vill vi lyfta den lilla korta skrivningen om att Hälso- och sjukvårdsbyrån tillsammans med ÅHS ska planera en seniormottagning. För oss liberaler är detta en viktig fråga som vi fört fram under många år. Lantrådet Sjögren verkade för det under sin tid som hälsominister och i liberalernas äldrepolitiska program finns det med som en viktig fråga. Vård av äldre är ett särskilt kunskapsområde och vid sidan av satsningar på ÅHS ser vi potential i att Högskolan skulle ordna specialistutbildning inom området.

Slutligen talman, självstyrelsen. Det är bara att konstatera att Finland har svårt att hantera den åländska självstyrelsen. Den högerpopulistiska agendan smyger sig in i de flesta politiska rummen – splittrar och härskar. I den nationalistiska idévärlden är tanken om ett språk – ett folk – en nation en viktig grund, och Åland avviker. Med det inte sagt att alla är nationalister men idéerna växer sig allt starkare. Och vi är långt ifrån ensamma om att ha det svårt, det finns exempel på många plaster och mer extremt ser vi det till exempel i Polen och USA. När den liberala demokratin, så som vi känner den, ifrågasätts och nedmonteras krävs nya tag. Vi som följt Lantrådets, Finansministerns och tjänstemännens idoga arbete vet att det inte legats på latsidan, insatserna har varit många. Dessutom har vi, centern, moderaterna och socialdemokraterna besökt riksdagspartierna men det verkar inte finnas någon grogrund för en Ålandspolitik i Helsingfors. Diskussionen har påbörjats i självstyrelsepolitiska nämnden, vi liberaler hoppas att vi tillsammans når framgång i självstyrelsepolitiken. Arbetet kommer inte att avklaras under denna mandatperiod och vi behöver stå starka tillsammans.

Talman, med de orden kan jag konstatera att landskapsregeringen, med liberalerna vid rodret, tar ansvar, vi gör helt enkelt ett bra Åland bättre. Tack

Ekonomi, näringsliv och kommunreform

Anförande 12 november 2018

Talman, jag vill börja med att konstatera att vi lever i en rättsstat där vi genom lag reglerar samhället. Samtliga i samhället, individer och myndigheter så som kommuner, förväntas följa lagen. Det är helt ärligt upprörande att höra resonemang om att ledande tjänstemän inte ska följa lagen för att ett fullmäktige är av annan åsikt. Och vi bor inte i Schweiz, vi styrs inte av folkomröstningar. Jag skulle önska att åtminstone den lagstiftande församlingen skulle undvika att uppvigla till att inte följa lagen. Och om någon vill att vi ska justera vårt demokratiska system så är nog det en betydligt större fråga än kommunreformen. Jag konstaterar att denna lag, liksom alla andra lagar, stiftas i sedvanlig demokratisk ordning och den ska följas, det borde vi kunna vara överens om.

Men talman, jag tänkte tala om finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har fördjupat oss i kommunreformen ifrån två perspektiv nämligen finans och näring. Föga förvånande.

När det gäller finansfrågorna, eller rättare sagt, kommunernas framtida förmåga att klara ekonomin kan det konstateras att det i initialfasen troligtvis blir dyrare men att det finns fördelar på sikt. I kommunutredningen för Finström, Sund och Geta konstateras det att: ”i synnerhet inom den allmänna förvaltningen och den tekniska sektorn gör en större organisation det möjligt att stärka verksamhetsområden som i de nuvarande kommunerna inte haft tillräckliga resurser.”

Vi liberaler tror på ett rejält utökat samarbete kommunerna emellan men ser att det idag finns hinder för att smidigt arbeta tillsammans, ska myndighetsuppgifter skötas av annan part så måste förstås också delegeringsbeslut finnas. Det är alltså en omfattande byråkrati som byggs runt samarbetena. Helt i onödan.

Kommunsammanslagningarna skapar också utrymme för specialisering, något som skapar utrymme för effektivering. Idag läggs tid på att ständigt söka information om hur olika saker och ärenden kan skötas, vi behöver mer spetskompetens för att hantera allt svårare ärenden. Men slutligen så är det förstås de nya kommunerna som avgör hur de ekonomiska utfallen blir.

När det gäller näringspolitiken så har jag inte hört debatt om att kommunreformen skulle skada. Må hända att vissa hävdar att det inte gör någon skillnad men många menar att det finns betydande fördelar. Däribland kan nämnas en harmonisering av regelverk, gemensam planering av infrastruktur och färre parter att föra dialog med. Också specialiseringen av personalen är näringslivet till nytta och borde leda till effektivare och mer rättsäkra processer.

Därutöver kan det konstateras att vi har en liten arbetskraftsreserv på Åland och att näringslivet är i behov av kompetent personal. Färre kommuner skapar utrymme för en mer effektiv förvaltning av den totala arbetskraften på Åland.

Slutligen Talman, för att Åland ska kunna vara bärkraftigt och konkurrenskraftigt så måste kommunerna orka med en framåtsyftande politik som arbetar för mer inflyttning, mer företagande, mer turism och mer förebyggande. Konklusionen är enkel; kommunreformen behövs!

 

Äntligen ett nytt landskapsandelssystem!

Insändare 15 september 2017

Lagtinget har behandlat det nya landskapsandelssystemet och i nästa vecka röstas det med all sannolikhet igenom. Så vilka är de stora förändringarna? Den viktigaste är att man frångått en trappstegsmodell där man efter ett visst befolkningsantal fallit ner till en lägre nivå av landskapsandelar. Tillväxt har alltså missgynnat kommunerna. En annan viktig ändring är att det i nya systemet är större fokus på skattekomplettering, alltså mer pengar till de kommuner som har ett svagare skatteunderlag per invånare. Ytterligare en förändring är att kommunerna nu får större självbestämmanderätt, landskapsregeringen kommer inte på något sätt att styra hur andelarna används ute i kommunerna. De tre nämnda förändringarna ser den liberala gruppen att fungerar mycket väl in i vår politik och vi stödjer dem varmt.

Inbesparingen är kanske den mest kritiserade delen av det nya landskapsandelssystemet. Liberalerna är välmedvetna om de ständigt ökande kostnaderna för kommunerna. För de kommuner som dessutom varit nära att falla ner till ett lägre trappsteg i det nu gällande systemet blir effekten än större. Att utfallet ter sig en aning orättvist i vissa fall kan alltså förklaras med systemförändringen, givetvis i olika grad. Att ta bort trappstegsmodellen är en förändring som så gott som alla partier arbetat för och stött.

Vi ser däremot inte att fortsatt inskjutande av pengar är den bästa lösningen, även om vi inser att det är det lättaste spåret att gå på. Istället bör vi se på andra frågor. Kommunreformen är förstås den viktigaste och största förändringen, en fråga som regeringen håller ett stadigt tag i. En annan fråga är skoltransporterna, vars kostnader stigit rejält – här kunde landskapsregeringen ta tag i avreglering av marknaden för att få ner priserna. En sista fråga som vi vill att landskapsregeringen ser över är avgifterna för skärgårdstrafiken, särskilt då det gäller näringslivets transporter – man ska kunna bo och verka på hela Åland.

Ingrid Johansson
John Holmberg
Liberala medlemmar i Finans- och näringsutskottet

Östersjön, demokrati och goda samarbeten

Jag deltar just nu i Baltic Sea Parliamentary Conferens (BSPC) i Hamburg. Vi lär oss massor och kvalitén på föreläsarna är hög; St Petersburgs ombudsman för mänskliga rättigheter, professorer, HELCOMs generalsekreterare och många, många fler. Ämnena som berörs är ”Demokratiskt deltagande och den digitala åldern”, ”Forskning”, ”Hållbar turism” och ”Migration och immigration”.

Nästa år är hålls konferensen på Åland – det är riktigt coolt! Vi får chansen att visa upp Åland för parlamentariker från hela Östersjöområdet och också sätta en åländsk prägel på debatten. Dessutom kommer det naturligtvis att bli en säsongsförlängare som kommer att gynna det åländska näringslivet. Det är extra glädjande!

Det är intressant att följa diskussionerna, exempelvis de olika synsätten på Krimhalvön och flyktingfrågan som bägge är heta politiska potatisar. Vi ålänningar som är på plats drar suger i oss kunskap men framförallt lyfter vi och marknadsför Åland. Det är bra och klokt att vi fortsätter knyta band till våra närmsta grannar. Sjöfarare som vi är har förstås de baltiska länderna alltid varit viktiga för oss men tillsammans måste vi lösa den avgörande frågan för Ålands framtid – Östersjöns hälsa. Därför är det extra glädjande att Elias Lindström (ordförande för Liberala ungdomar) får presentera Baltic Sea Parliamentary Youth Forums arbete kring hållbar turism och lagtingskollegan Sara Kemetter presenterar BSPCs arbetsgrupps resultat i samma ämne. Om det finns utrymme kommer också jag att säga något om betydelsen av ett friskt hav men det är tyvärr tajt på talarlistorna. Åland tar plats i frågan om Östersjöns hälsa och lobbar för en starkare miljöpolitik i Östersjöområdet, det är jag stolt över.

Med på resan är också Annette Holmberg-Jansson och Jörgen Pettersson.

 

Tack Matåland!

Insändare 2 nov 2016

Matåland är fantastiskt! Vi har flera restauranger i White Guide Nordic, en makalös bedrift med tanke på befolkningsunderlaget. Därtill erbjuder flertalet restauranger högklassig lunch dagligen. Vi ålänningar tar detta för givet men gäster bortifrån blir djupt imponerade. Goda råvaror från primärnäringarna är förstås en grundförutsättning för succén.

När man går och ut och gäster bortifrån får man höra förtjusta röster tala om det åländska köket: ”På Åland är maten alltid utmärkt!”, ”Det är imponerande att all mat alltid är bra på Åland!”

Restaurangbranschen är tuff och hård att jobba i, med sena nätter, tunga lyft och stress. Alla ni som jobbar i branschen ska ha ett stort tack! Ni gör en stor del i att öka Ålands attraktionskraft som turistdestination. Både landskapsregeringen, genom Visit Åland, och det privata satsar på den åländska maten. Det är bra! Det gynnar såväl restaurangbranschen som primärnäringarna.

Ingrid Johansson

Liberalerna

Om driftsprivatisering

Insändare 11 jan 2016

Vi politiker ska inte ge med högra handen och ta med den vänstra. Vi står nu inför en situation där många sjömän kan förlora sina arbetsplatser på grund av driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken. Många av de som arbetat inom skärgårdstrafiken är skärgårdsbor. Det gör situationen än mer besvärlig eftersom att de geografiska och logistiska förutsättningarna i skärgården gör att skapande av nya arbetsplatser är en av de största utmaningarna.Det är ett faktum, även om vi många gånger imponerats av den kraft och idérikedom som finns på de åländska öarna. Men är det så att driftsprivatiseringen innebär att vi nu ska göra stora satsningar i skärgården för att få upp sysselsättningsgraden? Hur mycket medel ska betalas ut i form av arbetslöshetsunderstöd? I klartext, är operationen lönsam när vi ser tillhelheten?

Privatiseringsfrågan är inte enkel, det är mycket komplext att sia om hur resultatet blir. Regeringen utlovar i sitt regeringsprogram att driftsprivatiseringen ska följas upp. Vi liberaler kommer att läsa rapporten med stort intresse, oavsett vad den visar.

Ingrid Johansson
John Holmberg
Liberala lagtingsledamöter

Fler kvinnliga företagare behövs

Insändare 16 september 2015

En väg ur lågkonjunkturen är fler kvinnliga företagare.

Svenska siffror visar att kvinnliga företagare är 25 procent. Om företagande bland kvinnor vara lika stort som hos männen innebar det 75 000 nya, svenska företag! Siffran hos oss är 31 procent, gällande nyföretagande märks inte samma tillväxt av kvinnliga företagare som i närregionerna.

Vår historia påverkar attityder och strukturer. Företagandet har en manlig prägel. Forskning inom entreprenörskap bygger på mannen som förebild. Många kvinnliga företagare har sin verksamhet inom handeln, tjänstesektorn och hotell- och restaurangbranschen. Det handlar om framtidsbranscher med tillväxtpotential och regional- samt hållbar utveckling.

Lika viktigt som en levande landsbygd och skärgård är en levande stad. Samarbetet med näringslivet, bostäder, affärs- och kontorslokaler i centrum är avgörande. Centrumhandeln bärs upp av många driftiga kvinnliga handlare. En modern näringspolitiken utnyttja den potential kvinnliga entreprenörer och företagare utgör.

Julia Birney
Ingrid Johansson
Katrin Sjögren (Lib)