Miljö, miljö, miljö!

Anförande 16 nov 2017

Talman,

Jag vill tala om en fråga som är högt prioriterad av mig och liberalerna nämligen miljöpolitiken. Jag vill tala om övergången från slit och slängsamhälle till hållbara konsumtionsmönster och om våra vattens hälsa. Det är viktigt för ålänningarna som världsmedborgare men framförallt för ålänningarnas välfärd.

Vi tillhör den del av världen som konsumerar mest, det är vi som måste ändra våra vanor och detta vi består av oss alla på individnivå. Talman Lindholm sa en gång som lagtingsledamot att den åländska traditionen är att ta vara på de tillgängliga resurserna, hur man tar vara på matrester, väver trasmattor och så vidare. Det är en bra tradition, och idag har den utvecklats till köp- och säljgrupper på nätet. För det finns inget avfall, bara resurser. Därför är det bra att landskapsregeringen nu börjar arbeta med omställningen till cirkulär ekonomi på riktigt. Omställningen är ingen enkel sak utan kräver kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. Omställningen kommer, förutom miljöfördelar, också leda till fler enkla tjänster, det kommer att behövas händer som tar vara på resurserna – det är en viktig effekt i det allt mer automatiserade samhället. Den cirkulära ekonomin kräver ett innovativt förhållningssätt, och det är en sak som vi ålänningar är bra på – finns det nya pengar att tjäna så hakar de åländska entreprenörerna på, det är alltså också god näringspolitik.

Min bedömning är att engagemanget finns för att nå nya samhällssystem. Vi är just nu inne i ett stort paradigmskifte; för de yngre generationerna är det status med elbilar, solpaneler, bokashi, återbruk och hemodling av mat. Det finns en vetskap och en grundläggande förståelse för att det är naturen som sätter gränserna och att vi behöver utveckla inom de givna ramarna. Och det går att utveckla men det ställer krav på att ta hänsyn till miljövärden. Landskapsregeringen behöver ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetet och dra nytta av kompetensen hos hela förvaltningen. I det arbetet behöver också den kulturhistoriska kompetensen komma till tals. Detta gäller särskilt vid infrastrukturella satsningar.

Talman, Vattenmiljön är avgörande för Åland; både vi och våra turister behöver kunna fiska, bada, paddla och resa över vattnet. En viktig fråga för liberalerna är att havsplaneringen och vattenlagstiftningen möjliggör fiskodling till havs så att fiskodlingarna kan fortsätta men att miljöpåverkan decimeras. I den frågan är också kretsloppsfoder centralt.

Till sist ett praktiskt önskemål, jag skulle vilja att landskapsregeringen skulle sammanställa en information om vad man kan göra för sin vik: hur ska utedasset placeras vid stugan, hur tar man hand om vassen så att fisken trivs att leka där, information av algkrattningens nytta och så vidare. Det finns en vilja att göra miljöinsatser men folk vill göra något som faktiskt gör nytta.

Sammantaget; vi står inför stora utmaningar men hoppet är inte ute! Vi har höga ambitioner, mycket görs och om vi alla samlas kring denna viktiga fråga kommer vi att nå resultat när det gäller allt från koldioxidutsläpp, till matsvinn och minskat beroende av plast.

Energi, klimat och hållbarhet

Anförande 6 september 2017

Talman, bästa lagting

Det här med hållbarhet är inte lätt. Det är en ständig vågskål mellan olika värden, det är hållbarhetsarbetes svaghet men också styrka. För till skillnad från vad populisterna hävdar är världen inte svart eller vit. Därför vill jag börja med att tacka Hållbarhetsrådet med Lantrådet Sjögren i spetsen som tagit fram nyckeltal för att mäta detta komplexa område. Jag hoppas att lagtingsledamöterna har tagit del av det arbetet.

Vi i Finans- och näringsutskottet fick i våras gällande kortrutt den delikata frågan att ställa olika värden mot varandra när vi skulle väga sprängning av orörd natur mot minskade koldioxidutsläpp, där åtminstone jag konstaterade att fortsatt stora koldioxidutsläpp är värre. Men det finns också andra problem, jag är knappast ensam om att ha lyssnat till krigskorrespondenten Magda Gads sommarprat i P1 där hon konstaterade att Kongos enorma naturrikedomar har vänt sig mot nationen, just nu är det kobolten som är som mest attraktiv som en förlängning av västvärldens önskan om att kunna lagra elenergi. Kobolt finns, som ni vet, i de flesta batterier och den stora efterfrågan leder till ett mänskligt lidande långt bortom fantasins gränser.

Så vad ska vi göra? Ska vi vänta på att de perfekta lösningarna kommer? Billiga lösningar som är till fullo hållbara? Nej, det kan vi inte. Vi måste agera och det kommer landskapsregeringen att göra bland annat genom budgetanslag baserat på sin strategi. Utan strategi blir stödsystem och andra åtgärder försvagade, det är därför bra att vi landskapsregeringen tagit fram det aktuella dokumentet.

Jag är övertygad om att många tycker att något i detaljerna i strategin är fel, någon anser att man skulle ha fokuserat mer på vind, en annan på sol – men det är inte det viktigaste så som jag ser det. Det är helheten som är det viktigaste och att vi tar steg bort från koldioxiden. Koldioxidutsläpp och global uppvärmning är vår tids största utmaning, om vi inte ändrar spiralen kommer vi att se allt mer mänskligt lidande och en allt svagare biodiversitet. Vi måste bryta upp och göra annorlunda och bättre.

I energi- och klimatstrategin sägs följande: ”Det omfattande arbete som görs ute i världen för att minska den globala uppvärmningen och för att anpassa sig till klimatförändringen påverkar även de åländska invånarna och beslutsfattarna”. Det är sant och riktigt. Trots att vi är små kan vi inte bortse från vårt ansvar. Vi och västvärlden i stort är de största klimatbovarna och det är vi som behöver visa vägen så att utvecklingsländer inte behöver vandra samma koldioxidväg som vi gjort i deras utveckling.

Talman, det är en utmaning för oss av stora mått. Vårt insulära läge i kombination med ett välspritt örike gör att vi har höga utsläpp med sjö- och vägtrafiken som de stora bovarna. Därför är det klokt, och nödvändigt, att stort fokus sätts på trafiken i målsättningarna när det gäller förnyelsebart bränsle. Och det visar också på behovet av kortrutt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Energieffektivisering är ett mycket intressant område. Här finns dessutom stora pengar att hämta. Genom Fastighetsverket kan vi centralt styra att energifrågan sätts högt på agendan.

Smarta elnät är också en viktig framgångsfaktor och en viktig nyckel för att kunna stärka användningen av exempelvis sol- och vindenergi genom att till exempel ladda batterier när det blåser över en viss m/s-gräns. I kombination med ett klokt stödsystem för sol- och vindenergi skapar det reella möjligheter att övergå till en hög andel förnyelsebar energi.

När det gäller värmeproduktion och frågan om biogasanläggningar hade jag gärna sett ett djupare dyk i avfallsfrågan. Som jag tidigare nämnde är helheten det viktigaste men att det säkert finns personliga åsikter om vad som borde prioriteras högre – för min personliga del så skulle jag gärna sett större fokus på avfall, föga förvånande.* I meddelandet står det att hushållens bioavfall är utspridd, då i hushållens soptunnor. Detta är lite av en sanning med modifikation eftersom att kommunerna har ett insamlingsansvar, avfallet blir således koncentrerat och har stort potential att nyttjas. Likaledes saknar jag diskussion om slam. Det är väl så, att har man en gång jobbat med avfallsfrågan så kan man aldrig släppa den.

Talman, den fysiska planeringen med fokus på klimatförändringar är ett område som jag upplever att vi på Åland diskuterat i relativ låg utsträckning. Att nyttja GIS-instrumentet för att göra beräkningar är en nödvändig åtgärd. Att vi har haft ett starkt strandskydd kommer att betyda mycket gott för Åland på lång sikt. När det gäller dagvattenhantering har vi också mycket att lära. Förra veckan var jag på ett studiebesök till Täby-kommun som arbetat med modern dagvattenhantering under lång tid. Jag rekommenderar varmt intresserade att besöka dem.

Som medlem i näringsutskottet vill jag slutligen nämna konkurrenskraft och cirkulär ekonomi. Att arbeta med hållbarhetsfrågor stärker det enskilda företagets varumärke men har också stort potential att öka vinster. Vi såg här i veckan Ålands Näringslivs upprop för lägre avgifter – det behöver vi på politiskt nivå ta på allvar, samtidigt ska vi inte glömma att energieffektiviserande och vattensparande lösningar ger högre vinst. Som i allt hållbarhetsarbete måste det vara ett gemensamt arbete.

När det gäller cirkulär ekonomi behöver vi ställa om och sluta hantera material som avfall och börja nyttja uttjänta produkter. Möjligheterna är oändliga och skapar många positiva kringeffekter. Men omställningen till cirkulär ekonomi är inte helt enkel. Näringslivet behöver ställa om och många behöver förändra sina processer och strukturer. Vidare kräver en övergång till cirkulär ekonomi att flertalet politikområden behöver reformeras, cirkulär ekonomi är gränsöverskridande och berör näringspolitik, socialpolitik, miljöpolitik och många fler områden. Det centrala är förstås att implementera avfallsdirektivet.

Så talman, som helhet är energi- och klimatstrategin god och jag välkomnar välbalanserade stöd som gynnar hela det åländska samhället både för oss som bor här idag men också för våra barn och barnbarn.

Tack

* Jag har jobbat med avfall i sju år.

 

 

 

Östersjön, demokrati och goda samarbeten

Jag deltar just nu i Baltic Sea Parliamentary Conferens (BSPC) i Hamburg. Vi lär oss massor och kvalitén på föreläsarna är hög; St Petersburgs ombudsman för mänskliga rättigheter, professorer, HELCOMs generalsekreterare och många, många fler. Ämnena som berörs är ”Demokratiskt deltagande och den digitala åldern”, ”Forskning”, ”Hållbar turism” och ”Migration och immigration”.

Nästa år är hålls konferensen på Åland – det är riktigt coolt! Vi får chansen att visa upp Åland för parlamentariker från hela Östersjöområdet och också sätta en åländsk prägel på debatten. Dessutom kommer det naturligtvis att bli en säsongsförlängare som kommer att gynna det åländska näringslivet. Det är extra glädjande!

Det är intressant att följa diskussionerna, exempelvis de olika synsätten på Krimhalvön och flyktingfrågan som bägge är heta politiska potatisar. Vi ålänningar som är på plats drar suger i oss kunskap men framförallt lyfter vi och marknadsför Åland. Det är bra och klokt att vi fortsätter knyta band till våra närmsta grannar. Sjöfarare som vi är har förstås de baltiska länderna alltid varit viktiga för oss men tillsammans måste vi lösa den avgörande frågan för Ålands framtid – Östersjöns hälsa. Därför är det extra glädjande att Elias Lindström (ordförande för Liberala ungdomar) får presentera Baltic Sea Parliamentary Youth Forums arbete kring hållbar turism och lagtingskollegan Sara Kemetter presenterar BSPCs arbetsgrupps resultat i samma ämne. Om det finns utrymme kommer också jag att säga något om betydelsen av ett friskt hav men det är tyvärr tajt på talarlistorna. Åland tar plats i frågan om Östersjöns hälsa och lobbar för en starkare miljöpolitik i Östersjöområdet, det är jag stolt över.

Med på resan är också Annette Holmberg-Jansson och Jörgen Pettersson.

 

Budgetanförande om hållbarhet

Fru talman!

Hållbarhet är något av ett modeord och för många är det oklart vad begreppet innebär. För mig är det ytterst konkret och jag vill uppehålla mig under detta anförande kring begreppet. Jag vill först konstatera att miljömässig, kulturell eller social hållbarhet inte på något sätt behöver vara motpoler till ekonomisk hållbarhet. Tvärtom, en hållbar ekonomi kräver ekologisk, kulturell och social hållbarhet. Men det betyder inte att vi kan bortse från den ekonomiska verkligheten. Allt hänger ihop. Jag ser därför med stor oro på uttagen från PAF, de stora investeringsbehoven och det negativa årsbidraget. Om inte ekonomin är i skick kommer vi inte att ha råd att arbeta förebyggande och hållbart. Däremot är jag glad och tacksam över att hållbarheten i mångt och mycket integrerats i hela budgetboken!

Under kapitlet miljö i budget 2016 kan vi se att det finns målsättningar om att bevara miljön och livsbetingelser för människan som en del av naturen. Naturglädjen, som jag vill tro att är nedärvd i den åländska folksjälen, skapar en förståelse för miljön och naturen. Adderar vi kunskap till medborgarna så borgar det för att var och en på Åland idkar miljövård efter bästa förmåga. I och med att vi människor rör oss i skog och mark förbättras också såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Miljövårdssatsningar skapar alltså både ekologisk och social hållbarhet.

Vi pratar sällan om den kulturella hållbarheten men jag vill passa på att betona den. Genom kulturen förstår vi oss själva och det hjälper oss att i sin tur förstå andra. De åländska kulturmiljöerna bär en stor skatt för att förstå vem ålänningarna är. 5000 år gamla keramiska fynd visar hur Åland påverkats från så väl öst som väst. Vi ålänningarna har alltid påverkats av våra seglatser och idag påverkas vi av den allt den allt mindre världen i turismens och digitaliseringens tidevarv. Det visar att vår kultur inte någonsin varit statisk och det ger viktiga lärdomar för nutiden; förändring är naturligt, vi har alltid förändrat vår kultur och förändring är inget farligt. Att synliggöra kulturarvet minskar alltså rädslan för det främmande och banar väg för en god integrationspolitik.

Att arbeta efter social hållbarhet minskar mänskligt lidande och är ekonomiskt hållbart. Vi ska arbeta förebyggande med barn och unga för att minska utanförskapet. Den åldrande befolkningen ställer också krav på förebyggande åtgärder bland de äldre befolkningsgrupperna. Styrketräning, en meningsfull fritid och kostinformation för pensionärer skapar en livskraftig befolkning. I ett hållbart samhälle erkänns varje individ för den kunskap och den handlingskraft som hen bär med sig. Det är oerhört viktigt med en aktiv befolkning, dels behöver vi sporra till ett längre arbetsliv men det obetalda arbetet är minst lika viktigt i samhället. Mor- och farföräldrar ger många ålänningar i arbete möjlighet att åka på arbetsresor och möjligheter till övertidsarbete. Var och en, oavsett ålder, är viktig för den åländska välfärden. Detta märks inte minst inom tredje sektorn och inom kommunalpolitiken där den äldre befolkningen gör stordåd. Men det är också viktigt att vi arbetar för ålänningarna som är i medelåldern, vi behöver se på hur vi kan minimera missbruk, hur vi kan integrera arbetslösa i arbetsmarknaden, hur vi kan minska sjukfrånvaron och mer därtill. Jag vill att vi ska arbeta med lösningar som stärker ålänningarna och ekonomin. Exempel på sådana lösningar är att öka den subjektiva rätten till sysselsättning, att öka möjligheterna till distansarbete och arbeta förebyggande genom hela livet.

Tack fru talman!

Äntligen börjar det!

Nu börjar det! Lagtingsarbetet! Inkommande arbetsvecka innebär utbildning, ekonomiskt seminarium och skrivande av regeringsprogram. Jag kommer att arbeta stenhårt för att mina hjärtefrågor kommer med i programmet.

Jag vill se en breddning av synen på infrastruktur, vi måste börja ta avlopps- och energifrågor på allvar för miljöns skull och vi måste säkra internet åt alla i digitaliseringsprocessen.

Jag vill att jämställdheten ska få ett tydligt fokus. Kvinnors ekonomiska självständighet måste säkras, dels genom löner och dels genom attitydförändrande arbete. Kunskapsnivån om ojämställdheten måste höjas.

Jag vill att vi ska producera yrkesutbildningar som ger arbete. Via Lycéet (och HUTH) ska högskolebehörighet garanteras och de studerande ska få en rejäl packning med kunskap. Grundskolan ska vara konfessionslös och alla ska få hemspråksundervisning. Ingen ska falla emellan, vi ska införa en ungdomsgaranti!

Jag är taggad till tusen, det här kommer att bli riktigt bra!

Ett ekologiskt hållbart Åland

Insändare 21 sept 2015

Vi måste alla vara med i kampen mot ett ekologiskt hållbart samhälle och arbetet måste börja nu. En nyckel för ett miljömässigt hållbart samhälle är infrastrukturen.

En kombination av vattenledningar med minimala läckage och ett samhälle som hushåller med vatten ger stora positiva miljöeffekter. Vi skulle närma oss ett hållbart samhälle snabbare med en samåländsk energieffektivering tillsammans med ett energisparande närings- och privatliv. När det gäller sopor är möjligheterna i princip oändliga och detsamma gäller trafiklösningarna.

Vi behöver alltså bredda synen på infrastruktur och stärka infrastrukturavdelningens uppdrag gällande hållbarhet. Vi behöver ge privatpersoner och företag verktygen och kunskapen för att agera hållbart. Och viktigast av allt, vi behöver samordna oss över kommungränser, vi behöver samarbeta mellan det privata och det offentliga och alla vi alla ålänningar måste vara med i arbetet.

Ingrid Johansson (Lib)

Hållbarhet är målet

Insändare 7 september 2015

Jag vill ha ett hållbart samhälle. Vi ska inte låna av kommande generation då det kommer till pengar och naturresurser och vi ska säkerställa människors grundbehov nu och i framtiden. Det kräver en hel del omstruktureringar, vi måste vara smarta och inte slösa med medel på projekt med litet resultat. Allra mest ska vi akta oss för att göra förändringar som kostar mycket men ger lite tillbaka i ekonomisk, ekologisk och/eller social hållbarhet.

Jag kommer att arbeta för projekt som ger hög avkastning i form av hållbarhet. Omställning till LED-belysning med effektiva styrsystem, utbildning som ger arbete och minskade avfallsmängder genom högre återbruk är exempel på några hållbarhetsomställningar som kostar lite men ger mycket.

Landskapet har beslutat att Åland ska vara hållbart 2051. Om vi ska nå det målet måste vi sätta igång nu och hela Åland måste engageras. Jag står redo med uppkavlade ärmar och jag hoppas på ditt stöd.

Ingrid Johansson (lib)

Fler sopkorgar i Mariehamn!

Gemensam insändare 23 juli 2015

Vi vill ha fler sopkorgar i Mariehamn. Vi tror att människor vill göra rätt men i staden finns för få sopkorgar, skräp hamnar därför på marken istället. Dessutom saknar många sopkorgar lock vilket leder till att fåglarna sliter ut soporna på gatan.

Vi lever så nära havet så att ett godispapper i plast som slängs på Torggatan lätt blåser ner i Slemmern och vidare ut i Östersjön. Fiskar och fåglar äter av plasten och kan också fastna i vissa plastföremål. Skräpiga gator stör alltså inte bara trivseln utan också det marina livet.

I de allmänna sopkorgarna hamnar förstås alla typer av avfall, bland annat flaskor och burkar med pant. De som plockar panten gör en miljögärning men letandet medför en risk, man vet inte om det ligger föremål som kan skada den enskilda. Det finns färdiga lösningar på pantbehållare som kan placeras vid sopkorgarna.

Vi kommer att arbeta för fler sopkorgar i staden, att sopkorgarna ska vara fågelsäkrade och utsortering av pant!

Mariehamnsliberalerna
Ingrid Johansson
Rauli Lehtinen
Julia Birney
Katrin Sjögren

Information, för Östersjöns skull

Människan vill göra rätt, det är jag övertygad om! En grundförutsättning är dock att man vet vad som faktiskt är rätt.

Vår hantering av grå- och svartvatten påverkar Östersjön, det gör placeringen av utedass också. Däremot är det ingen som informerar hushållen om vad man får spola ned i det kommunala avloppet och varför.

Många uppfattar informationen om de enskilda avloppen som svår och när man åker runt längs stränderna är utedass ett par meter ovanför vattenbrynet en alltför vanlig syn. Informationen finns säkert, för den som är intresserad, för den som tar sig tid att googla. Jag menar att det måste vara lättare än så.

En gemensam infrastrukturmyndighet för hela Åland skulle skapa ekonomiskt utrymme för information om hantering av grå- och svartvatten. Bra information skulle ge oss friskare vikar och en renare Östersjö. Dessutom är det lättare att internationellt förhandla om strängare miljökrav i Östersjön om vi själva är förebilder!

Ingrid Johansson (lib)

Samarbete istället för orättvisor

Publicerad 28 april 2015 i Ålandstidningen

Man kan tycka att avlopp och kablar är tråkigt men det tycker inte jag. Det är intressant och viktigt eftersom det påverkar både miljö och ekonomi i hög utsträckning. De åländska kommungränserna skapar dyra hinder som gör att vi medborgare får betala mer än vad som är nödvändigt. Samma tjänst kostar olika beroende på var man bor och det är orättvist!

Kommunstrukturen kommer att bli en valfråga men man behöver inte vänta på att de stora frågorna behandlats klart, man kan börja samarbeta idag. Jag kommer att arbeta för att vatten, avlopp, avfall, energi, fiber, vägar och fastighetsregister samordnas på Åland.

Det finns stora vinster att göra, bara en så enkel sak som att lägga om alla rör då man gräver ett dike i stället för att gräva på samma ställe med korta mellanrum. Det är inte heller rimligt att flera instanser för separata register eftersom att det kostar för mycket i administration. Ett modernt och samordnat kartbaserat register skulle till exempel möjliggöra en förbättrad och förenklad kommunal planering.

Det är hög tid för samarbete. Framåt Åland!

Ingrid Johansson (Lib)