Cirkulär ekonomi är vägen framåt

Anförande 15 november 2018

Talman jag vill tala om miljö och cirkulär ekonomi.

Miljöfrågan är grundläggande för att vi inte kan leva utan rent vatten, för att vi blir sjukare utan biologisk mångfald och för att för att det faktiskt inte finns någon naturbank som vi kan låna ifrån den dag krisen är ett faktum. Jag upplever att miljö- och klimatfrågan äntligen är prioriterad.

Jag menar att vi ska börja med det som ger ”mest pang för pengarna” och där finns investeringarna som gynnar såväl näringslivet som miljön. Nu verkar en biogasanläggning vara på gång, äppelodlarna har gått i bräschen genom sin musttillverkning av det som tidigare var avfall. Idéerna om kretsloppsanpassat foder för fiskodlingarna, är ett annat gott exempel.

Och det finns mycket mer att göra. Vi som tittar på den fenomenala serien ”Maträddarna” på SVT kan snabbt konstatera potentialet i en utveckling av matÅland som helhet. Cirkulär ekonomi skulle vara intressant för högskolan att forska i. Jag tänker då på forskning inom matklustret för att kunna se hur vi kan göra mer mat och mindre avfall av det som produceras på Åland.

Den åländska konkurrenskraften måste stärkas genom förbättrad planering, kloka investeringar men framförallt allt genom att stimulera till en lägre konsumtion av el och vatten och en lägre produktion av avfall.

Jag har lyft det förr och lyfter det igen, det finns saftiga EU-medel att söka. På Eu-håll diskuteras att ta fram ett cirkulärt paket nummer 2. Vi kan också se att cirkulär ekonomi börjar glida in i andra områden. I höst har EU-kommissionen lagt fram en bioekonomistrategi. Jyrki Katainen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommenterar så här:

”Det har blivit uppenbart att vi måste genomföra systemändringar i fråga om hur vi tillverkar, konsumerar och gör oss av med varor. Genom att utveckla vår bioekonomi, som är den förnybara delen av den cirkulära ekonomin, kan vi hitta nya och innovativa vägar för att tillhandahålla livsmedel, produkter och energi utan att förbrukar jordens begränsade biologiska resurser. Att omforma vår ekonomi och modernisera våra grundläggande produktionsmodeller handlar inte bara om miljön och klimatet. Det finns också god potential för nya gröna arbetstillfällen särskilt på landsbygden och i kustområden.”

Det är det som är spännande med den cirkulära ekonomin – den skulle gynna oss. För oss, där transportkostnader äter på marginalen, vi lider av högra transitonsavgifter och har en för utspridd industri för att skapa hög effektivitet.

Talman, jag tror att den åländska entreprenörstraditionen, präglad av mångsyssleri, är som bäst för att klara denna omställning. Åländska entreprenörer är kända för att ha affärsnäsa, och här finns pengar att hämta. Omställningen skulle också kunna skapa verkligen skillnad för målen om hållbara konsumtions- och produktionskedjor. Drivet måste komma från näringslivet men vi från det offentliga behöver stimulera och stöda. För ett halvår sedan tog vi avfallspaketet, en plaststrategi är under remiss och åtminstone Misekommunernas plaster kommer att börja materialåtervinnas. Dessutom kombinerar Fixtjänst sysselsättning med up-cykling, Emmaus driver returarbete och människors attityd förändras i en rasande takt.

Talman. I mitt andra anförande här i lagtinget sa jag att det inte finns något avfall, bara resurser. Vi behöver börja praktisera detta ytterligare. För miljöns skull, för sysselsättningens skull och för konkurrenskraftens skull.

Hållbara produktionsmönster

Anförande 10 september 2018

Talman. Hållbarhetsarbetet berör oss alla och alla samhällssektorer, jag kommer att uppehålla mig kring två områden; mål 3 Allt vatten ska ha god kvalitet och mål 5 Attraktionskraft för boende, besökare och företag.

När det gäller mål 3, Allt vatten ska ha god kvalitet, är det bara att konstatera att nuläget är alldeles oacceptabelt, dessutom verkar framtiden bära med sig ytterligare försämringar. Vi kan konstatera att livsmedelsproduktionen, som jag koncentrerar mig på idag när det gäller vattenkvalitet, har negativ inverkan på våra vatten där man förenklat kan säga att fiskodlingarna står för fosforutsläpp och det landbaserade jordbruket för kväveutsläpp. Både fosfor och kväve är naturliga ämnen som ska finnas i våra vatten men problemet uppstår då ämnena läcker ut i för hög grad, så som sker idag. Havet övergöds.

Så vad är lösningen? Att sluta producera mat? Förstås inte men vi behöver arbeta strategiskt med frågan och aktivt minska utsläppen. Fiskodlingarna utmålas ofta som Östersjöns största bov men jag vill också belysa det arbete som gjorts där, det kan fungera som en positiv modell för annan matproduktion. Utsläppen har minskat drastiskt, en minskning på ca 90% för fosfor och en minskning på ca 75% för kvävet sedan 80-talet, och man skulle kunna göra än mer. Företagen och det offentliga borde hänga ihop, tillstånd borde ges där det råder goda strömningsförhållanden som ska hänga ihop med krav på skräpfiske och vi borde förstås ha kretsloppsfoder. Liknande processer borde vi få till i det landbaserade jordbruket; omhändertagande av energin i stallgödsel, recirkulering av näringsämnen och se över vattentäktsskydd och dikningsregler. Lösningarna finns och det kommer att bli oerhört spännande att se partiernas ställningstaganden inför det kommande LBU-programmet.

Talman det sistnämnda handlar lika mycket om mål 5, Attraktionskraft för boende, besökare och företag eftersom att det stärker den åländska konkurrenskraften. Det arbete som nu Optinova gör för att spara vatten är ett exempel som minskar kostnader och är bra för miljön. Vi borde se till att få bättre avkastning från slaktavfall från jordbruk och fiskindustriun, tänk om vi kunde halvera mottagningskostnaderna för den typ av avfall för att vi kan sälja exempelvis biogas. Tänk om alla benrester från Dahlmans kunde bli benmjöl så att vi kunde få en ny exportvara. Och tänk om Chipsens tvättvatten kunde användas som bevattning. Det handlar om cirkulär ekonomi mina vänner och jag tror att ni alla förstår att det finns betydande summor att spara. Dessutom finns betydande EU-bidrag för omställningsarbetet. Vi borde helt enkelt börja agera i detta ärende. På onsdag hålls en föreläsning om cirkulär ekonomi, jag hoppas att det är startskottet. Potentialet finns framförallt inom tillverknings- och förädlingsindustrin vilket också utgör en betydande del av våra exportföretag och det är viktigt för om småföretagande är Ålands själ så är exportbolagen är den åländska ekonomins ryggrad – vi måste stärka konkurrenskraften, här finns potential som dessutom är hållbart.

Men attraktionskraft handlar också om människorna, folk ska vilja flytta hit.  Samarbetet inom ”Braingain Åland” är ett mycket bra arbete där man tillsammans arbetar med att locka hit den kompetens som det åländska näringslivet och exempelvis ÅHS så nödvändigt behöver. Också här tror jag att vi kan bli bättre; vi borde framförallt marknadsföra de goda resultat som de åländska skolorna visar upp men också den livskvalitet som livet på Åland erbjuder. I den åländska attraktionskraften kan inte nog det breda och osannolikt professionella kulturliv som Åland erbjuder. En viktig motor i det sammanhanget är Ålands Musikinstitut och personligen ser jag gärna också en teaterskola i framtiden. För att locka såväl boende som turister är kulturlivet viktigt och där är alla insatser viktiga. Allt från ungdomsföreningarnas farser, till Katrina kammmarfestival och Pub Ettans insatser för att locka hit musiker från när och fjärran.

Till sist, talman, vill jag ytterligare nämna turismen och en av mina käpphästar; restaurangbranschen. Vi behöver arbeta för en tillväxt av ny kompetent arbetskraft. Restaurangbranschen är viktig för turismen eftersom att den dels fungerar som huvudreseanledning men också är central för betyget för all typ av turism. Jag hoppas att vi kan få till ett tätt samarbete mellan branschen och det offentliga också i denna fråga. Tillsammans är vi starka och tillsammans gör vi skillnad! Tack.

 

Vi måste tala om alkoholmissbruket!

Anförande 15 november 2016

Talman,

Det nalkas jul, en glädjehögtid sägs det men inte för alla. Vi i finans- och näringsutskottet har lagt stor vikt vid de som har problem.

Här i lagtinget har vi diskuterat den alarmerande situationen gällande ungas attityd och bruk av, framförallt, cannabis. I utskottet har vi också lyft alkoholen, och konstaterar att ”Missbruket drabbar alla åldersklasser oberoende socioekonomisk bakgrund och kön varvid insatser inte enbart bör riktas gentemot barn och unga.” För det är så att när vi nu går in i barnens högtid så finns det många barn vars värk i magen och oro ökar i samma takt som ölbackarna töms. Alkoholmissbruk drabbar aldrig bara den som är i ett beroende utan hela familjer. Därutöver visar de vuxna att när det ska firas så ska det göras med rusmedel – det fungerar direkt normerande för barnen. Vill vi barns väl så måste vi alltså arbeta med vuxnas alkoholbruk.

I juletid tänker jag också på de barn som inte visar terminsbetyget med stolthet i blick utan uppfattar att man återigen har ett betyg som stadfäster det personliga misslyckandet. Det skapar dålig självkänsla och i längden psykisk ohälsa. Diskussionerna i utskottet visade på behovet av paraplyperspektiv, det är svårt att diskutera hälsa i stuprör – vi behöver en holistisk syn på hälsa och se på helheter. När det gäller barns välmående måste vi få till ett väloljat maskineri mellan tredje sektor, barnomsorg, skola, socialkontor och ÅHS. Ett sektoröverskridande glädjekorn i sammanhanget är Ungdomens hus och att grundskolelagen revideras där barn med särskilda behov beaktas.

Barns hälsa, och ohälsa, visar på behovet av specialistkompetens, samordning och utveckling, det är därför bra att landskapsregeringen arbetar med kommunstrukturen. Att arbeta i en åländsk kommun är ofta ensamt och ansvaret blir därför oerhört stort, samtidigt som det är omöjligt att skapa expertkunskap inom smala områden. Jag är övertygad om att de kommunalt anställda gör sitt bästa och jag vet att det arbete de utför, med tanke på förutsättningarna, är enormt. Men förutsättningar är inte bra i för små organisationer.

Talman, en annan viktig punkt som utskottet lyft är hållbarhetsarbetet, ett arbete som inte ska separeras utan integreras. Hållbarhetsarbetet ska tydligt genomsyra allt arbete! Under diskussionen om Parisavtalet har frågan dryftats flitigt men konkreta åtgärder har efterfrågats – en viktig lösning är övergången till cirkulär ekonomi. Jag litar på att vicetalmannen arbetar för att öka kunskapen om och skapa intresse för allt vad det innebär. Och när jag en gång talar om hållbarhet så vill jag nämna det åländska jordbruket, dess produkter och dess ringeffekter. Vi talar ofta om ÅCA, chipsfabriken och andra, stora verksamheter – jag vill här nämna Åland som matdestinantion, vilket också utskottet lyfter. Åland har ett enormt och fantastiskt restaurangutbud som sysselsätter många. Vi har ett matkluster där det bara är några kilometer mellan jord och bord. Mat Åland är redan en välutvecklad näringsgren men har potential att ytterligare stärkas. Mat Åland bygger på många små företag men som tillsammans anställer många, inom branschen anställs högutbildade och lågutbildade. Framförallt skapar restaurangbranschen ett stort antal sommarjobbsplatser vilket ger våra åländska ungdomar attraktiv konkurrensfördel då de senare i livet söker jobb på andra marknader där det är mer ovanligt med arbetserfarenhet.Primärproducenternas produkters väg till restaurangernas bord är hållbarhet i en liten ask – maten flygs inte världen över, vi stärker vårt kulturarv genom matkulturen och vi skapar sysselsättning.

Slutligen Talman. Självstyrelsen och det svenska språket är en viktig fråga för liberalerna. Regeringen håller fast i frågan och arbetar aktivt. Då det gäller språket ska en sak hållas solklar, det är Finlands uppgift att kommunicera med Åland och ålänningarna på svenska. Det är Finland som har problem med att upprätthålla svenskan. Inte Åland! Jag har stor tillförlit till att Lantrådet, Talmannen, Ålandskommittén, Landshövdingen och alla andra som arbetar med frågan. Vi liberaler vill arbeta gränsöverskridande med frågan och skapa enighet, tillsammans är vi starka!

Tack Talman

 

 

Tack Matåland!

Insändare 2 nov 2016

Matåland är fantastiskt! Vi har flera restauranger i White Guide Nordic, en makalös bedrift med tanke på befolkningsunderlaget. Därtill erbjuder flertalet restauranger högklassig lunch dagligen. Vi ålänningar tar detta för givet men gäster bortifrån blir djupt imponerade. Goda råvaror från primärnäringarna är förstås en grundförutsättning för succén.

När man går och ut och gäster bortifrån får man höra förtjusta röster tala om det åländska köket: ”På Åland är maten alltid utmärkt!”, ”Det är imponerande att all mat alltid är bra på Åland!”

Restaurangbranschen är tuff och hård att jobba i, med sena nätter, tunga lyft och stress. Alla ni som jobbar i branschen ska ha ett stort tack! Ni gör en stor del i att öka Ålands attraktionskraft som turistdestination. Både landskapsregeringen, genom Visit Åland, och det privata satsar på den åländska maten. Det är bra! Det gynnar såväl restaurangbranschen som primärnäringarna.

Ingrid Johansson

Liberalerna