Läkarbristen – ett humanistiskt och ekonomiskt dilemma

Insändare 25 okt 2017
Läkarrekryteringen är en av de viktigaste framtidsfrågorna för den åländska vården och ligger högt upp på ÅHS agenda. Ändå kan vi konstatera att det är mycket svårt att få kompetent personal. Frågan är mångfacetterad och behovet av fler läkare är ett internationellt problem. En av de specialistgrupper som det är särskilt ont om är allmänläkare, de som bland annat jobbar på hälsocentralerna.
Att det saknas läkare på hälsocentralerna är problematiskt, det ska vara lätt att få tillgång till primärvården. Att satsa på tidiga insatser är både ekonomisk och humanistiskt, det framhåller alltid Lantrådet, och tidigare hälsominister, Sjögren och jag håller med. Det skulle göra gott för Åland och ålänningarna att de som uppsöker en hälsocentral skulle få möta erfaren personal.
Så vad gör ÅHS åt saken? Svaret är att mycket görs. Det anlitas rekryteringsbolag, det deltas i mässor, ordinarie läkare, och ÅHS som helhet, gör sitt bästa för att arbetsvistelsen på ÅHS ska bli så bra som möjligt för de som kommer hit så att de vill komma igen och mycket, mycket mer. Det räcker tyvärr inte eftersom konkurrensen om läkare är benhård. Intressant är att den högkvalitativa städningen ses som ett stort plus bland de läkare som kommer hit.
Vi behöver alltså fortsätta göra det vi gör idag samtidigt som vi vidtar nya och andra åtgärder. Jag ser två saker som särskilt intressanta. Det ena är samarbetet med privat sektor, vi behöver tillsammans bygga upp ett väloljat maskineri. Det andra är att nyttja sjuksköterskors kompetens i högre utsträckning. Att sjuksköterskor tar över läkaruppgifter är ingen ny tanke; det finns specialistutbildningar för sjuksköterskor att gå, det praktiseras på många ställen redan idag och det forskas i området. Jag tror att det är en viktig framtidslösning, om alternativet är hyrläkare så skulle specialistsjuksköterskor med läkaruppgifter skapa bättre kontinuitet för patienterna, det skulle vara billigare och sjukskötaryrket skulle utvecklas. En sådan utveckling med utökat ansvar måste givetvis följas av utökad lön.
Ingrid Johansson (lib)
Viceordförande ÅHS

Likvärdiga löner, en fråga om anständighet

Det är lördag. Folk är lediga och slappar, träffar vänner, städar… Vi spenderar lördagen med lillskrutt på sjukan. En ilsken förkylning vill inte ge med sig, inget allvarligt men det måste kollas upp. 

När vi kom till sjukhuset tog en sjuksköterska emot oss. En annan kom sedan och hjälpte lillskrutt och kollade också att allt var bra med oss föräldrar. Nu är vi på barnavdelningen, här är vi också i sköterskornas trygga förvar. 

Missförstå mig inte, läkare är också viktiga. Problemet är att sjuksköterskornas nytta inte syns i lönekuvertet. Lönekuvertet blir inte heller tjockt för de som specialiserat sig, det ger faktiskt nästan ingen förhöjning alls. 

Att inte ge lika lön för likvärdigt arbetet är fullkomligt ohållbart! Vad gör vi då ingen vill utbilda sig inom vårdyrket längre? Har vi råd med “staffetsköterskor”? 

Sist, men inte minst, är det en fråga om anständighet. Det är fullkomligt omoraliskt att förlita sig på att en grupp människor ska utöva sitt yrke med hänvisning till att det är ett kall eller att sköterskorna är får många för att höja deras löner. 

Att få till likvärdiga löner är inget man gör över en natt men denna mandatperiod ska vi säkra lika lön för likvärdigt arbete. Basta!