De årsrika diskrimineras

Insändare 1 februari 2018

Det pågår en ständig diskriminering i vårt samhälle då det gäller de äldre. Forskning från våra närregioner visar att äldre diskrimineras på arbetsplatser, inom vården och i samhället i stort. Det finns ingen anledning att tro att situationen skulle se annorlunda ut här på Åland. Vi lever i en tid där ungdom hyllas medan erfarenhet inte ses som lika viktigt.

Ett av de mest kända exemplen som synliggör synen på den äldre befolkningen är Per Nuders, då i sin roll som svensk finansminister (s), uttalande om den åldrande befolkning som ett köttberg; “Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda – det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem.”

Jag menar att vi på arbetsplatserna behöver bli bättre på att ta tillvara den kompetens och erfarenhet som våra äldre medarbetare besitter. Vi behöver erkänna de som pensionerat sig som en resurs i samhället. Många barnfamiljer är beroende av hjälp från den äldre generationen, flertalet föreningar drivs av pensionärer och inom politiken finns många aktiva som passerat 65. Bara för att ge några exempel.

Jag är övertygad om att de årsrika i betydligt högre utsträckning behöver erkännas för sina insatser i samhället och att diskrimineringen behöver få ett slut. Att få stopp på fördomarna ser jag som det första steget.

Ingrid Johansson
Ordförande, Liberalernas äldrepolitiska arbetsgrupp

Stå upp för aborträtten!

Aborträtten är en grundläggande rättighet för kvinnor. Kvinnors rätt till den egna kroppen är, enligt mig, den viktigaste feministiska frågan jämte frågan om egna pengar i plånboken. Organisationen Kvinna till kvinna uppmärksammar idag aborträtten, stå upp du också!

Info från Kvinna till kvinna:

  • Runt om i världen riskerar kvinnor sina liv när abort inte är lagligt: den politiska utvecklingen slår hårt mot kvinnors rättigheter. Om vi inte står upp för aborträtten nu kommer fler kvinnor att skadas eller dö.
  • Att äta krossat glas, dricka blekmedel eller att föra upp vassa kvistar i underlivet är några av de desperata metoder som kvinnor tar till när de inte får hjälp att göra abort.
  • Varje år dör nästan 50 000 kvinnor och 7 miljoner kvinnor skadas allvarligt efter att ha gjort abortförsök själva eller hos någon utan vårdkunskap.
  • Behovet av aborter kommer alltid att finnas. Abortförbud innebär inte att färre gör abort, utan att aborterna blir livsfarliga.
  • Aborträtt minskar fattigdom. När fler får bestämma om och när de ska ha barn stannar de i skolan längre, får bättre ekonomi och föder friskare barn.

    Abort är en mänsklig rättighet och idag står vi upp för aborträtten världen över!
    #kvinnatillkvinna
    #rfsu
    #sept28

Pride behövs!

Efter Prideparaden hamnade jag i en intressant diskussion om huruvida Pridefestivaler behövs; “bögarna är de med mest polare”, “ingen bryr sig om två av samma kön hånglar”, “vi har kommit så långt” var några av argumenten. Jag menar att Pride behövs av flera skäl, för att nämna några:

  • frihet måste alltid försvaras, när stödtrupperna faller så faller också rättigheterna
  • det saknas rättigheter, särskilt för transexuella
  • i hatbrottsstatistiken toppar de som inte faller inom heteronormen

Men framförallt, det stora värderingsbakslag som just nu drabbar oss på ett globalt plan kräver också organisering, om det och annat talade jag om i mitt invigningstal för Pridefestivalen:

“Bästa vänner

Det är en oerhörd ära att tala på pridefestivalen; om rätten att få forma sitt eget liv, om rätten till sin egen kropp och om mänskliga rättigheter – de frågor som ligger mig varmast om hjärtat. Jag står också här med största respekt inför uppgiften. Jag är heterosexuell, lever med pappan till mina två barn, bor i villa och har familjebil – jag är normen personifierad. Det är med tacksamhet och ödmjukhet som jag idag står här inför er och invigningstalar.

HBTQ+- frågorna känns tyvärr allt viktigare. Vi har hört brunskjortornas stöveltramp eka kraftigt i flera år nu men 2017 är året då mr Trump inskränker transpersoner rättigheter i den amerikanska armén, 2017 är året som den nordiska motståndsrörelsen tillåts vråla om nordiska familjetraditioner i Almedalen och 2017 är året som homosexuella förföljs i Tjetjenien. Vi lever just nu i en enorm våg av bakslag.

Daniel Nyström, RFSL-vice ordförande i Umeå, berättade om sina erfarenheter av att komma ut och sade under en Pridegudstjänst:
”Det är så heteronormen fungerar.
Den förstör självkänslan.
Den skapar vemod, rädsla, ångest och hat.
Den leder till och med till döden för enskilda människor.
Vi som ändå klamrar oss kvar får våra liv begränsade.

Heteronormen består av föreställningar som leder till förväntningar och hat.
Heteronormen begränsar kärlek, omtanke och omsorg.
Och den drabbar alla.”

Så sa Daniel Nyström och jag håller med. Heteronormen, matchonormen, tvåsamhetsnormen- de förstör liv och de förstärker i förlängningen våldsbejakande rörelser. Det är rädslan för det okända som förgör, det är kravet på att vara som alla andra som bryter ned. Vi måste våga säga stop och våga vara medmänskliga. Jag som kvinnlig politiker måste sätta ned foten när mina politiska medsystrar utsätts för härskarmetoder och den snygga bögen på innehaket måste våga stå upp när en transperson häcklas. Det är vår medmänskliga plikt – men svårt, både svårt och läskigt.

Det är därför vi behöver varandra. Det är därför Regnbågsfyren behövs och det är därför Prideveckan behövs. För att vi ska möta varandra, öka vår kunskap och förståelse och för att påminna oss om att ingen grupp är homogen. Vi behöver också sätta det politiska höger och vänster åt sidan, det är inte de toleranta sinsemellan som kampen ska föras – den ska föras mot de som vill inskränka andra människors rättigheter.

Samtidigt som vi upplever ett starkt bakslag det pågår en stark kunskapshöjning i samhället, vem av oss som vill vara PK har inte funnit sig själv googlandes på ny kunskap för att inte exkludera en annan människa. Och vi behöver vara PK, för i ett exkluderande samhälle bygger vi barriärer mellan ni och vi. Jag vill att det bara ska finnas ett oss där alla kan känna sig hemma och välkomna. För att uppnå inkludering behöver vi förhålla oss till ett helikopterperspektiv, intersektionaliteten behövs i den patriarkala verkligheten. Och vi behöver organisera oss: hbtq+communityt och feminister – vi sitter i många fall i samma båt, ständigt diskrimminerade om än av olika grad, och i den båten behöver vi ro tillsammans med antirasisterna. För att närma oss varandra och för att skänka varandra mod. Vi kan lita på att nazisterna och rasisterna organiserar sig – för att möta upp behöver vi vara ännu bättre.

Och att arrangera Pride är sannerligen organisering. På hög nivå. I dagarna fem har vi all möjlighet att utforska oss själva och varandra. Under fem dagar ändrar vi normer, bryter upp och skapar något nytt och bättre. Jag är oerhört tacksam för det arbete som genomförs i och av Regnbågsfyren, det skapar ett bättre Åland. Och jag kommer aldrig någonsin att glömma det första Pridetåget, när Åland överraskade och överröste med kärlek. När tåget jag hade förväntat mig bestå av typ hundra bestod av över tusen personer. Det var en dag då Åland sa: välkomna – ni är vi och tillsammans är vi starkare. På lördag går jag igen, som stolt kollega, som stolt vän och som politiker beredd att förändra.

Årets tema ställer den retoriska frågan; Vill du? Och ja, jag vill. Jag vill att den feministiska rörelsen och hbtq+-rörelsen ska ta ett fastare handtag i varandra tillsammans med antirasisterna. Jag vill krossa den nationalistiska familjepolitiken. Jag vill att alla människor ska äga rätten att älska. Alt er love. Love is love. Och kärleken är det största i livet. Låt oss älska varandra.”

Bilden är tagen av ytterst kompetenta Carina Sommarström.

Ett nytt Europa?

Morgonens rapporter deklarerar vinst för Leave. England ska alltså, vad det verkar, lämna EU. Det är en mörk dag för Europa, det är ett tecken på att de som arbetar för samarbete och gemenskap förlorar även denna strid.

För det finns en stark koppling mellan Brexit och Ukip. Ukip, som är Englands motsvarighet till SD och Sannfinländarna, har starkt drivit frågan om att England ska lämna. Den nationalistiska vågen i Europa är ett faktum.

Nationalismen är förstås en motreaktion mot globaliseringen. Problemet är bara det att vi redan har multikulturella samhällen. Nationalismen skapar i en sådan värld konflikter och spänningar.

Liberala idéehar varit en grundpelare i EUs framväxt och är på många sätt en motpol till nationalismen. Det är dags för liberaler i hela Europa att karpa upp oss, vi behöver få fötterna djupare ner i myllan och arbeta tillsammans för gemenskap, samarbete och tolerans.

Nationalism inskränker kvinnors frihet

Insändare 8 feb 2016

I onsdagens tidning publicerades en insändare av undertecknad där jag konstaterade att den nationalistiska ideologin verkar motkvinnors ekonomiska självständighet och kvinnors rätt till den egna kroppen. I fredagens tidning ifrågasätts den analysen av Olle Sjöstrand.

I den nationalistiska ideologin är kvinnans plats i hemmet med uppgiften att föda nya ”rena” medborgare. I Expos och Kvinna till kvinnas gemensamma studie inför senaste EU-val konstateras att länder drivna av nationalistisk ideologi alltjämt försämrar kvinnors positioner och rättigheterbland annat genom att inskränka aborträtten och försämra barnomsorgen.

Dessa två exempel tydliggör att kvinnor i nationalistiskt styrda länder inte äger rätt över den egna kroppen och att kvinnor har svårt att vara ekonomiskt självständiga eftersom att de utesluts från arbetsmarknaden då tillgång till barnomsorg helt eller delvis saknas. Expos och Kvinna till kvinnas studie beskriver nationalismens konsekvenser för kvinnor på ett förtjänstfullt sätt varför jag rekommenderar den för läsning, den heter ”Folk, familj och fosterland”och hittas på nätet.

Ingrid Johansson
Liberal feminist

Gott nytt år kära vänner!

Jag vill ge er några nyårslöften:

Jag kommer inte att avvika från mina grundläggande liberala värderingar bland annat om alla människors lika värde, god utbildning för alla och lika lön för likvärdigt arbete.

Jag kommer att fortsätta min kamp mot ett hållbart Åland och ständigt tänka på vad olika beslut ger för konsekvenser, inte bara här och nu utan också om 30 och 60 år.

Jag kommer att arbeta för att Åland ska ta sitt humanitära ansvar globalt och föra en antirasistisk och brobyggande politik.

Jag kommer att lyssna på de sakkunniga och ta till mig av deras kunskaper men också på ålänningarna i allmänhet, jag kommer inte att glömma att vissa har svårare att höras än andra. Därför tänker jag lyssna särskilt på exempelvis barn, unga, äldre och de som står utanför samhället av olika anledningar.

Jag kommer också att lyssna på mina kolleger i lagtinget och ta tillvara goda idéer som oppositionen levererar. Däremot kommer jag att vara bestämd i debatten då det kommer till mina grundvärderingar.

Med det vill jag önska er alla ett gott nytt år!

Rör inte människors frihet

Jag är verkligen förvånad över Valves och Sundmans förslag om registrering av människor. De annars liberala lagtingsledamöternas förslag skulle inte hjälpa någon utan enbart inskränka människors möjligheter. Det osar konservatism och nationalism.

Rätt att tigga har alla, en byråkratisering av den rätten skulle inte kunna leda till något annat än eventuellt en inskränking av den friheten.  Missförstå mig inte, det är inte så att jag tycker att det är bra att vi har tiggare. Tvärtom! Vi måste på åländsk, på nationell och på internationell nivå bekämpa fattigdomen! Liberaler har genom alla tider arbetat med att sprida och bredda utbildningsmöjligheterna. Jag ser utbildning, och därefter arbete i humana former, som nyckeln till att utrota fattigdomen. Inte ett förbud mot tiggeri och inte heller registrering av tiggare.

Frågan är nu om Valve och Sundman hade otur när de tänkte eller om de faktiskt öppet flörtar med nationalistiska krafter – jag tror och hoppas på det förstnämnda.

Ett Åland för alla

Insändare 13 augusti 2015

Alla människors lika värde är självklart för mig. Som liberal, antirasist och feminist ser jag människors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter som grundläggande demokratiska mål. Vi har kommit en bit men det finns mycket arbete kvar att göra.

Snart är det Pride vilket innebär en vecka av framlyftande och synliggörande av hbtq-personers verklighet. Jag är tacksam för det arbete som Regnbågsfyren genomför, deras arbete påminner om att de som ses som annorlunda, de som bryter normen, ständigt diskrimineras. Att få upp ögonen för orättvisorna är första steget mot förändring.

Åland ska vara ett tolerant samhälle. Det kräver en aktiv politik och ett ständigt ifrågasättande. Jag kommer att arbeta för att det inte ska finnas ett ”vi” och ett ”dom”, jag kommer att arbeta för ett Åland för alla!

Individen i centrum

Emma Björkman skriver i dagens Nyan om hur förväntningar, normer, påverkar vardagen för den som är motpol. Om önskan att ibland “slippa vara avvikaren som är den som synliggör normen och synliggör det som bryter normen”. Många är normbrytare fast på olika sätt, man kan fråga sig vem som egentligen är “normal”. Från samhällets sida bör vi ta till vara olikheterna, mångfald berikar.

Men det räcker inte med enbart acceptens. Vi behöver också sluta förutsätta att människor och samhällsprocesser ska vara på ett visst sätt. Ett öppet sinne gör att vi kan se individen för den hen är. Att se på samhället och dess mekanismer utan föreställningar om att saker ska vara så som de alltid varit gör att vi kan välja kunskap före tyckande. Om vi ser på varje individs potential och driver en framåtsyftande politik kommer vi att nå ett hållbart samhälle. För mig, som liberal feminist, är ett normkritiskt förhållningssätt en självklarhet!

Läs mer om normkritik här.
PS Siten www.jamstall.nu har otroligt mycket matnyttig information!

 

Katrin – min idol och förebild!

Fy fabian vad stolt jag är över att vara liberal. Och dessutom i ett parti med fantastiska Katrin Sjögren som ledare! Nå, varför denna glädje? Jag öppnade nyss Ålandstidningen och läste om Katrins agerande i dagens debatter och det gjorde mig inte besviken!

Liberalism är att se till individen i första hand, inte kollektivet. Alla ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Liberalismen är framåtsyftande, inte konservativt, och liberaler har i alla tider verkat för ökad bildningsgrad för att stärka demokratin och för att utveckla samhället. Katrin lever som hennes ideologi lär! Hon är tolerant, lyssnande och kunskapstörstig. Det märks inte minst i hennes ledarskap som jag beundrat på håll sedan hon blev partiledare. Katrin låter kunniga ta plats men när det behövs stiger hon fram och ryter ifrån. Idag behövde någon sätta ned foten och Katrin levererade!