Forskning är utveckling

Insändare 5 oktober 2018

Att satsa på forskning är klokt. Det moderna västerländska samhället måste konkurera med kunskap, det är motorn i samhället. Initiativet som Sia Spiliopoulou Åkermark med flera lyfte fram, det vill säga en större satsning på forskning, är välkommet. Jag delar uppfattningen om att vi behöver forska mer lokalt.

I somras deltog jag i Almedalsveckan och intresserade mig särskilt för ämnet hållbar turism. Under en föreläsning kunde jag konstatera att Campus Gotland satt igång forskning för att mäta vad den nya linjen för reguljärtrafik som från och med sommaren 2018 trafikerar till Gotland betyder för just Gotland. Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet skulle mätas. Imponerande!

Precis så här borde vi jobba på Åland också, när det gäller turismen så har vi ett program på Högskolan på Åland, Hospitality Management, som kunde arbeta med det. Inom vård- och ingejörsområdena pågår flera projekt. Vi behöver arbeta vidare och garantera den fria forskningen på Åland men också utveckla Högskolan.

Till sist vill jag ge en stor applåd till initiativtagarna som skrev sitt debattinlägg, jag saknar de kunskapsintensiva inläggen i den åländska debatten – mer sånt!

Ingrid Johansson (lib)

Sjukvård, jämställdhet och framtiden

Talman,

Det är med besvikelse jag ser att Centern fortsätter sin skräckpropaganda och försöker få det att se ut som att den nuvarande demensavdelningen vårdar alla patienter med minnessjukdomar. Att de flesta redan idag vårdas på andra avdelningar bortser man ifrån, istället målar centern upp en dystopi där människor med demens ska vårdas på den psykiatriska kliniken – välkomna till verkligheten kära vänner: utåtagerande patienter med demenssjukdom vådas på psykiatriska också idag!

Talman. Framtiden är här då det gäller sjukvården. I den moderna sjukvården mäts inte kvalitén utefter hur många vårddygn som erbjuds, gränserna mellan slutenvård och dagvård börjar suddas ut. Detta sparar pengar och förbättrar hälsan, ingen mår bra av att ligga inne på sjukhus långa tider. Nu tar sjukvården stora, kunskapsbaserade steg. En investering i en MR-apparat och storsatsning på dagkirurgi är åländska exempel – de minskar behovet av slutenvårdsdygn och höjer vårdkvalitén. Smart helt enkelt, särskilt som vi inom överskådlig tid kommer att stå inför en stor brist på sjukvårdspersonal. Vi kommer inte att ha personal för att fylla behovet om vi fortsätter som nu.

Talman. Jag vill också nämna de äldre. Jag är fast övertygad om att de viktiga steg vi behöver ta inte nödvändigtvis handlar om att få fler händer och fötter. Framförallt handlar det om att öka kunskapen, forskningen är entydig i den frågan. Det som landskapsregeringen nu gör är att stärka kunskapen. Det kommer att höja kvalitén och minska kostnader.

Slutligen talman vill jag prata om huruvida kvinnor drabbas av det besparingsarbete som landskapsregeringen genomför. Vi behöver arbeta aktivt för en ökad jämställdhet. Det gör man genom att skapa en arbetsplats där människor kan utvecklas bland annat genom vidareutbildning, man behöver ge möjlighet för personalen att göra karriärsteg och man behöver ge betalt för det ansvar som den enskilda arbetstagaren har – landskapsregeringen arbetar med allt det! En omstrukturering ger faktiskt förbättrad jämställdhet; att ge enskilda mer ansvar och högre befogenheter och betala för det ökar kvinnors ekonomiska självständighet och därmed makt i samhället. För det är så bästa kolleger, genom att göra allt för att behålla gamla strukturer så stampar också jämställdhetsarbetet på stället.

Tack talman!

Nyckeln till god vård

Insändare 9 oktober 2015

Bra sjukvård och omsorg förutsätter nöjd och välutbildad personal. Verksamheterna ska ständigt bli bättre genom fortbildning av personalen. Fortbildningen möjliggör personlig utveckling och höjer personalens kompetens. Vi behöver ge personalen utrymme att tillämpa såväl ny kunskap som erfarenhet för att vården ska utvecklas och evidensbaseras. Utvecklingsarbetet inom ÅHS och inom omsorgssektorn ska ske tillsammans med de som jobbar praktiskt i verksamheterna, där finns mycket viktig kunskap att hämta.

Vi måste se över vård- och omsorgsbranschens personalpolitik, som anställd ska man ha god möjlighet att påverka sitt arbete. Vi ska säkerställa jämställda löner och vidareutbildning ska löna sig! ÅHS ska bli en attraktiv arbetsplats med ordinarie tjänster för ordinarie verksamhet. När personalen är nöjd och ständigt utvecklas kommer vårdkostnaderna att sjukna och ålänningarna kommer att må bättre! Nya tag!

Ingrid Johansson (Lib)

Nya tag för Ålands pensionärer!

Förebyggande och specialistkunskap är mina ledord då det kommer till den äldre befolkningen. Det betyder att Åland behöver ett rejält kunskapslyft! Äldre kvinnor har det särskilt tufft eftersom att kvinnors arbete historiskt inte har gett avkastning i form av lön vilket påverkar pensionen negativt.

Jag vill satsa på:

  • Den allmänna tandvården ska ges till de minst bemedlade först.
  • Hög kvalité på äldres omsorg, för så väl kvinnor som män.
  • En ”pensionärsutbildning” om hur kost- och motionsbehov ändras då man närmar sig ålderdom, om varningssignaler för ohälsa och om vad man har för rättigheter och möjligheter.
  • Alla som vill och kan ska få vara hemma.
  • Se över närståendevårdarnas situation och göra förbättringar efter behov. Detta är en särskilt viktig åtgärd för kvinnor.
  • Ett kunskapslyft vad gäller vård och omsorg av äldre. Vården är uppbyggd på forskning av män, ett särskilt fokus på kvinnors hälsa behövs!
  • En allaktivitetspark i Mariehamn med ett utegym med inriktning mot seniorer.

    Förebyggande och välmående gynnar alla!

Kunskap före tyckande

Insändare 1 Juli 2015

Inom åländsk politik hörs ofta att sunt förnuft ska ge vägledning i de politiska besluten. Det är inte samhällsnyttigt då sunt förnuft inte sällan baseras på felaktiga fördomar. Jag anser att kunskap är det som ska ligga till grund för besluten om hur vårt samhälle ska skötas.

Tänk på sjukvården, ett enskilt felaktigt beslut av en läkare är skadligt för den som det drabbar, vilket är nog tragiskt. Konsekvenserna av ett politiskt felbeslut som leder till systemfel är än värre då det kan drabba samtliga patienter. På Åland finns nu ett tydligt exempel i sociallagstiftningen.

Vi har inte råd att låta gamla konflikter förhindra effektiviserande samarbeten. Vi har inte råd att testa än det ena, än det andra. Vi har helt enkelt inte råd med en politik som baseras på åsikter. Åland behöver en evidensbaserad politik och framåtsyftande politiker. Kunskap före tyckande, helt enkelt.

Ingrid Johansson (lib)