Budget 2019

Anförande 13 november 2018

Talman. Det gäller att klara av att ha flera tankar i huvudet när budgeten debatteras. För å ena sidan har vi aldrig levt så gott som idag; vi lever länge, har offentliga skyddsnät, alla har rätt till skolgång och välståndet är utbrett. Å andra sidan ser vi orosmoln i horisonten; en svagare ekonomisk utveckling på Åland än i riket vilket ger lägre skattegottgörelse, våra viktigaste näringar – sjöfarten och primärnäringarna – kämpar och på andra sidan Delet är förståelsen svag för självstyrelsen och behovet av utveckling av densamma.

Det ställer krav på oss i lagtinget. Vi liberaler är mycket glada över att ekonomin nu äntligen är i balans och lyfter hatten för det gedigna arbete som utförts i landskapsregeringen och i andra myndigheter. Under lantrådets och finansministerns ledning har tydliga ramar getts och de har hållits i. Det är bra.

Talman, mycket har gjorts under de tre senaste åren men mycket kvarstår förstås. Så där som det alltid är. Vi liberaler ser särskilt behov av att utveckla konkurrenskraften, Finansministerns anförande visade tydligt på det behovet. Vi lever i en global verklighet, våra företag måste ha möjlighet att konkurrera på motsvarande villkor som våra grannar;

Vi behöver fortsätta verka för att stödja våra basnäringar. I andra tilläggsbudgeten som ännu behandlas i finans- och näringsutskottet finns projektplaner för att stärka Högskolans sjöfartsutbildning. Minister Asumaa har jobbat flitigt med bolagiseringsprocessen av Högskolan och den liberala gruppen stödjer arbetet fullt ut. Men det är inte bara sjöfarten som behöver stödjas. Vi ser också potential i att beforska och utveckla turismnäringen genom Högskolan, det är en annan prioriterad bransch för att hålla Åland på fötter. När det gäller turismen så är vi mycket glada över de omfattande satsningar som görs på kulturturismen; Pommern färdigställs i år, Kastelholm uppgraderas och på Bomarsund satsas det äntligen rejält. Att stödja och främja näringslivet i glesbygden är bland det bästa som kan utföras inom ramen för regionalpolitiken.

För att stärka Ålands konkurrenskraft behövs flera olika åtgärder. Skatteavdraget är ett positivt inslag i budgeten, liksom översynen av AMS verksamhet. Men vi behöver också förbättra möjligheterna för primärnäringarna att investera i smarta el- och bevattningssystem och industrins vattenbehov behöver sänkas genom exempelvis recirkulering. Det sparar pengar och är hållbart. När det gäller elförsörjningen och dess transiteringsavgifter så vet vi alla att det inte är den lättaste nöten att knäcka. Här borde vi hitta lösningar så snart som möjligt. Det finns också stort potential i cirkulär ekonomi, för vi vet att avfallet är en stor kostnad på Åland och desto mer vi kan få ut av det istället för att skeppa iväg det desto bättre är det. En annan viktig sak för konkurrenskraften är inflyttningen. Det är glädjande att inflyttningen fortsatt är stark och det har varit ett klokt beslut av landskapsregeringen att satsa på utbildning i svenska. Vi kan i budgeten läsa om erkännanden av yrkeskvalifikationer som en fortsatt viktig ingång till arbetsmarknaden. Så är det, i ett så litet samhälle som Åland är det viktigt att ta vara på varendaste kompetens – oavsett var den kommer ifrån.

Talman, samhället handlar inte bara om siffror och konkurrenskraft utan också om de människor som bor här. Förutom totalrenoveringen av socialvårdslagarna och grundskolelagen, fattigdomsåtgärder inom tandvården, kartläggning kring ekonomisk utsatthet och arbetet mot våld i nära relationer vill vi lyfta den lilla korta skrivningen om att Hälso- och sjukvårdsbyrån tillsammans med ÅHS ska planera en seniormottagning. För oss liberaler är detta en viktig fråga som vi fört fram under många år. Lantrådet Sjögren verkade för det under sin tid som hälsominister och i liberalernas äldrepolitiska program finns det med som en viktig fråga. Vård av äldre är ett särskilt kunskapsområde och vid sidan av satsningar på ÅHS ser vi potential i att Högskolan skulle ordna specialistutbildning inom området.

Slutligen talman, självstyrelsen. Det är bara att konstatera att Finland har svårt att hantera den åländska självstyrelsen. Den högerpopulistiska agendan smyger sig in i de flesta politiska rummen – splittrar och härskar. I den nationalistiska idévärlden är tanken om ett språk – ett folk – en nation en viktig grund, och Åland avviker. Med det inte sagt att alla är nationalister men idéerna växer sig allt starkare. Och vi är långt ifrån ensamma om att ha det svårt, det finns exempel på många plaster och mer extremt ser vi det till exempel i Polen och USA. När den liberala demokratin, så som vi känner den, ifrågasätts och nedmonteras krävs nya tag. Vi som följt Lantrådets, Finansministerns och tjänstemännens idoga arbete vet att det inte legats på latsidan, insatserna har varit många. Dessutom har vi, centern, moderaterna och socialdemokraterna besökt riksdagspartierna men det verkar inte finnas någon grogrund för en Ålandspolitik i Helsingfors. Diskussionen har påbörjats i självstyrelsepolitiska nämnden, vi liberaler hoppas att vi tillsammans når framgång i självstyrelsepolitiken. Arbetet kommer inte att avklaras under denna mandatperiod och vi behöver stå starka tillsammans.

Talman, med de orden kan jag konstatera att landskapsregeringen, med liberalerna vid rodret, tar ansvar, vi gör helt enkelt ett bra Åland bättre. Tack

Staden behöver ökad trivsel

Mariehamn behöver utvecklas och öka inflyttningen. Jag är övertygad om att nyckeln till framgång är en ökad trivsel i staden. För att öka trivseln ser jag tre viktiga åtgärder som behöver vidtas.

Den första är att vi behöver stärka de områden och kvalitéer som vi redan har. Stadshuset med den tillhörande parkmiljön är en sådan plats, västra hamnen en annan.

Vi behöver göra dem mer besöksvänliga och stärka dem med fler trevliga vistelseytor och med mer kringliggande service. Det andra är att vi behöver få in mer konst och intressanta miljöer i stadsbilden. Vi har få sammanhållna ytor med intressant arkitektur och en ung historia i staden, vi behöver därför stärka den kulturella upplevselsen. Gratis kultur i stadsmiljön stärker också andra, avgiftsbelagda, platser så som Pommern och Ålands museum. Det tredje är att vi behöver vända våra svagheter till styrkor. Den lilla staden med brokig arkitektur behöver inte bara vara en svaghet, kanske Mariehamn ska erbjuda en digital stadsvandring genom en mängd olika byggnadsideal på under en timme? Vilka städer kan konkurera med det? Samma sak gäller östra utfarten, få mariehamnare gillar utfartens placering men ett trädäck över en del av utfarten kanske är stadens vattenhål om 10 år?

När nu centrum ska planeras vill jag se respekt för de miljöer som bär stora kulturella värden, djärvhet i områden som fungerar dåligt idag och ett ständigt fokus på stadens trivsel.

Ingrid Johansson (lib)
Ledamot i stadsutvecklingsnämnden

Budgetanförande om hållbarhet

Fru talman!

Hållbarhet är något av ett modeord och för många är det oklart vad begreppet innebär. För mig är det ytterst konkret och jag vill uppehålla mig under detta anförande kring begreppet. Jag vill först konstatera att miljömässig, kulturell eller social hållbarhet inte på något sätt behöver vara motpoler till ekonomisk hållbarhet. Tvärtom, en hållbar ekonomi kräver ekologisk, kulturell och social hållbarhet. Men det betyder inte att vi kan bortse från den ekonomiska verkligheten. Allt hänger ihop. Jag ser därför med stor oro på uttagen från PAF, de stora investeringsbehoven och det negativa årsbidraget. Om inte ekonomin är i skick kommer vi inte att ha råd att arbeta förebyggande och hållbart. Däremot är jag glad och tacksam över att hållbarheten i mångt och mycket integrerats i hela budgetboken!

Under kapitlet miljö i budget 2016 kan vi se att det finns målsättningar om att bevara miljön och livsbetingelser för människan som en del av naturen. Naturglädjen, som jag vill tro att är nedärvd i den åländska folksjälen, skapar en förståelse för miljön och naturen. Adderar vi kunskap till medborgarna så borgar det för att var och en på Åland idkar miljövård efter bästa förmåga. I och med att vi människor rör oss i skog och mark förbättras också såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Miljövårdssatsningar skapar alltså både ekologisk och social hållbarhet.

Vi pratar sällan om den kulturella hållbarheten men jag vill passa på att betona den. Genom kulturen förstår vi oss själva och det hjälper oss att i sin tur förstå andra. De åländska kulturmiljöerna bär en stor skatt för att förstå vem ålänningarna är. 5000 år gamla keramiska fynd visar hur Åland påverkats från så väl öst som väst. Vi ålänningarna har alltid påverkats av våra seglatser och idag påverkas vi av den allt den allt mindre världen i turismens och digitaliseringens tidevarv. Det visar att vår kultur inte någonsin varit statisk och det ger viktiga lärdomar för nutiden; förändring är naturligt, vi har alltid förändrat vår kultur och förändring är inget farligt. Att synliggöra kulturarvet minskar alltså rädslan för det främmande och banar väg för en god integrationspolitik.

Att arbeta efter social hållbarhet minskar mänskligt lidande och är ekonomiskt hållbart. Vi ska arbeta förebyggande med barn och unga för att minska utanförskapet. Den åldrande befolkningen ställer också krav på förebyggande åtgärder bland de äldre befolkningsgrupperna. Styrketräning, en meningsfull fritid och kostinformation för pensionärer skapar en livskraftig befolkning. I ett hållbart samhälle erkänns varje individ för den kunskap och den handlingskraft som hen bär med sig. Det är oerhört viktigt med en aktiv befolkning, dels behöver vi sporra till ett längre arbetsliv men det obetalda arbetet är minst lika viktigt i samhället. Mor- och farföräldrar ger många ålänningar i arbete möjlighet att åka på arbetsresor och möjligheter till övertidsarbete. Var och en, oavsett ålder, är viktig för den åländska välfärden. Detta märks inte minst inom tredje sektorn och inom kommunalpolitiken där den äldre befolkningen gör stordåd. Men det är också viktigt att vi arbetar för ålänningarna som är i medelåldern, vi behöver se på hur vi kan minimera missbruk, hur vi kan integrera arbetslösa i arbetsmarknaden, hur vi kan minska sjukfrånvaron och mer därtill. Jag vill att vi ska arbeta med lösningar som stärker ålänningarna och ekonomin. Exempel på sådana lösningar är att öka den subjektiva rätten till sysselsättning, att öka möjligheterna till distansarbete och arbeta förebyggande genom hela livet.

Tack fru talman!

En allaktivitetspark för Ålands bästa!

Insändare 3 oktober 2015

Vi Mariehamnsliberaler vill sammanbinda området från Mariebad till Gröna Udden till en allaktivitetspark för alla åldrar. Sjökvarteret, biblioteket och Tullarnas äng står för kulturen. Vi vill bygga en skatepark och ett utegym med inriktning på seniorer inom samma område, tillsammans med joggingstråken och badplatserna blir det en plats för rörelse och motion. Vi ska utöka befintliga barnparken nedanför Alandica men säkerheten ska åtgärdas!

I samma område finns också privata entreprenörer med pool, restauranger och både mini- och äventyrsgolf. De gemensamma investeringarna i området är stora, vi behöver se till att turister och ålänningar hittar hit och trivs.

Genom att sammanbinda och göra en karta över området som potentiella turister kan lockas av skapar vi attraktionskraft för Åland som destination. Det stärker andra familjesatsningar, så som Smart Park, på hela Åland.

Nya tag i Mariehamnspolitiken behövs, för hela Ålands skull!

Mariehamnsfullmäktige- och lagtingskandidaterna
Ingrid Johansson
Julia Birney
Jonny Andersen
Katrin Sjögren

Det är modigt att utreda

Jag står för kunskap före tyckande, det gör liberalerna också. Det innebär att vi exempelvis är för utredningar och utvärderingar. Inte för att dra ut på tiden eller sätta pengar i blöt i onödan utan för att det sparar pengar i längden.

Man brukar säga att de bästa projektledarna är de som klarar av att avsluta dåliga projekt trots att man redan satt pengar och tid på projektet. Det är nämligen bättre att sluta spendera om resultatet ändå inte blir bra.

Ett säkert kort är att gå tillbaka till syfte och mål med projekten. Kommer ni till exempel ihåg hur det lät innan kultur- och kongresshuset (Alandica) byggdes? Det skulle finnas för alla kulturföreningar, det skulle vara vitalt och folkligt. Resultatet? Superfint men absolut inte en byggnad och ett innehåll som uppfyller det behov man då, innan bygget påbörjades ansåg att fanns. Bra blev det kanske ändå men ett vitalt kulturhus, det saknas ännu i Mariehamn…

 

 

Skatekultur är sund kultur!

En engångsinvestering utan underhålls- och uppvärmningskostnader fylld med kids och vuxna som rör på kroppen utomhus – låter  inte det som en dröm? Det är vad en skatepark i betong skulle innebära och jag är helt klart för! Jag vill att vi ska bygga en skatepark i Mariehamn som alla ålänningar kan nyttja!

Att människor rör på sig är otroligt viktigt för folkhälsan och för Mariehamn handlar det också om kulturell hållbarhet, liv och rörelse är exakt vad staden behöver. Skatekultur ska kunna existera likväl som kammarmusik.

Idag var bland annat jag och Katrin och stödde Sk8 Åland under deras manifestation för en skatepark i betong. Jag hoppas att andra kommuner på Åland hjälper till med finansieringen och på ett rejält tillskott med PAF-medel!

Kossor, midsommarstänger och hemvetebak

Visst förknippar vi det med Åland? Jag gillar den vardagliga kulturen mest, den som finns där hela tiden framför våra ögon men som vi kanske ändå inte ser. Den som berättar något om folkets historia och som andra förstår oss genom.

Det har varit mycket diskussioner om jordbrukarnas villkor under många år nu och det står klart för alla att det småskaliga jordbruket har mycket tuffa villkor. Som jag ser det har det småskaliga jordbruket med ängsbetande djur och olika raser också ett annat uppdrag än att producera mat. De upprätthåller vår kulturhistoria, de erbjuder gratislektioner om våra traditioner och vårt sätt att leva varje dag året om.

En av de viktigaste sakerna med att förstå sin egen kultur är att man genom det kan förstå andra. Kulturen är alltså en brobyggare och med hjälp av broar får vi ny input som leder till utveckling. För att komma framåt är därför kulturen nödvändig. Vi ska säkerställa att kulturlandskapen upprätthålls!