Ett lyft för västra hamnen

Motion om AR-projekt i västra hamnen, fullmäktige 24 april 2017

I tisdags lämnade jag in en motion om att staden ska starta ett AR-projekt i västra hamnen. Pokemon GO är kanske en av de mest kända AR-apparna. Motionen lyder så här:

“AR, augmented reality, betyder förstärkt eller förhöjd verklighet. Det innebär att en app i realtid lägger till information till den fysiska verkligheten. Undertecknade anser att det vore ett mycket gott verktyg för att höja, och stärka, kulturhistorien i västra hamnen. Det skulle i sin tur stärka den egna identiteten, höja värdet för turister och öka attraktiviteten för Mariehamns hamn.

Ett scenario där man enkelt, bara genom att titta genom sin smarta telefon, kan se olika historiska skeenden i västra hamnen skulle vara ett steg för att lyfta kulturarvet till dagens moderna samhälle. Tänk att kunna stå på en av kryssningsfärjornas akterdäck och nedan se den allra första Ålandsfärjan eller att rikta mobilen mot Badhusberget och se badare ta sig ett dopp.

Undertecknade ser stort potential ett flerpartssamarbete mellan staden, landskapsregeringen, Ålands sjöfartsmuseum, Mariehamns hamn, rederier och andra intressenter.

Med anledning av ovanstående hemställer undertecknade att förvaltningen startar upp ett projekt vars syfte är att lyfta kulturarvet i väster hamn genom AR-teknik.”

Det digitala framtida Åland

Anförande 3 april 2017

Talman

Att resonera om ett digitalt framtida Åland är sannerligen en övning i att tänka utanför boxen – vi vet knappt vad som är möjligt 5 år in i framtiden – än mindre 20 år bort. Framtidsdagboken som presenteras i meddelandet är därför ett otroligt bra grepp för att få oss att tänka större.

Jag var blott en liten sparv när ”Tillbaka till framtiden” släpptes 1985 och som barn funderade jag mycket på den filmen, på Jetson family och på andra futuristiska tv-program, som det faktisk fanns gott om på 80-talet. Jag hade många tankar om hur mitt liv som vuxen skulle te sig, och en hel del har förverkligats. Från ”Tillbaka till framtiden” kan vi se att biometrisk identifiering, platta tv-skärmar och smarta glasögon förverkligats. Framtiden är således här. Och vi behöver anpassa oss.

Talman. Vi har nu ett helt nytt språk att förhålla oss till, kodning. Det är en avgörande kunskap för våra barn och unga för att kunna bli producenter av den nya världen, inte bara brukare så som de flesta av oss i äldre generationer är. Framtidens entreprenörskap kommer att vara beroende av tjänster i allmänhet och it-kopplade tjänster i synnerhet. Vi behöver rusta oss för det. Även vuxna behöver få möjligheten att lära sig mer, det är klokt att detta poängteras i meddelandet. Det livslånga lärandet skapar delaktighet och en meningsfull vardag. Att öka de digitala färdigheterna hos alla ålänningar, som digitaliseringsrådet förespråkar, är alltså ett strategiskt steg mot social hållbarhet. Där är kodning förstås enbart ett ben, kunskapen behöver höjas generellt.

En annan grundläggande kunskap i det digitaliserade samhället är databaskunskap och förmågan att koppla olika databaser samman. INSPIRE-direktivet som vi hanterade härom veckan visar hur man med GIS kan arbeta i den riktningen men analyser av ”big data” kommer, och har redan nu, omformat vår värld. Det möjliggör en nära koppling till medborgare och smarta analyser av vad som pågår runt om oss. Vi har metoder för att analysera datamängder som man bara kunde drömma om för tio år sedan. Realtidsanalyser av exempelvis temperaturer på global nivå ger oss värdefull information om klimatförändringar.

Möjligheterna är oändliga, det är bara fantasin som sätter begränsningar när det gäller big data. Personligen ser jag framemot när vi planerar kollektivrutter med hjälp av analyser av elförbrukningsdata. Man kan förstås se var det släcks när och var det tänds när – otroligt spännande information för att läsa människors rörelsemönster. Och sammankopplat med befolkningsdata blir det oslagbart som planeringsinstrument.

Vi kan med hjälp av big data på ett enklare sätt uppnå ett kunskapssamhälle men det ligger också, förstås, risker i hur datat används. Lagstiftningen behöver vara progressiv och vi behöver stå på tårna, dels för att garantera integritetsskydd och dels för att möjliggöra för samhället att dra nytta av den nya tekniken.

Talman, jag vill uttrycka min tacksamhet till minister Asumaa och digitaliseringsrådet som tydligt sätter ned foten och konstaterar att digitaliseringen ska vara behovsstyrd. På annat sätt funkar det inte, landskapsregeringen kan inte bestämma vilka steg som ska tas och sedan hoppas på att andra hoppar på tåget. Regeringens och lagtingets roll är, så som meddelandet bekräftar, att skapa möjligheter och förutsättningar.

Vidare ser jag att det oerhört relevant att digitaliseringsrådet lyfter öppna API:er, dvs det vill säga öppen, tillgänglig och standardiserad information. Det borgar för att medborgare och företag bygger mervärde av informationen och därmed skapar ett mer serviceorienterat samhälle. Öppna API:er myndigheter emellan kommer att öka effektiviteten.

Slutligen konstaterar jag att utveklingen inom IT går svindlande snabbt. När 5 G-nätet är upp- och utbyggt har vi internet till alla på riktigt. Det betyder ännu en ny era för den digitala världen, för vad händer egentligen då lösningar inte begränsas till att även klara av att fungera offline? Vad händer när vi är online hela tiden? Det, fru Talman, är stora filosofiska frågor som vi kommer att få svar på inom kort, framtiden är här.