Ekonomi, näringsliv och kommunreform

Anförande 12 november 2018

Talman, jag vill börja med att konstatera att vi lever i en rättsstat där vi genom lag reglerar samhället. Samtliga i samhället, individer och myndigheter så som kommuner, förväntas följa lagen. Det är helt ärligt upprörande att höra resonemang om att ledande tjänstemän inte ska följa lagen för att ett fullmäktige är av annan åsikt. Och vi bor inte i Schweiz, vi styrs inte av folkomröstningar. Jag skulle önska att åtminstone den lagstiftande församlingen skulle undvika att uppvigla till att inte följa lagen. Och om någon vill att vi ska justera vårt demokratiska system så är nog det en betydligt större fråga än kommunreformen. Jag konstaterar att denna lag, liksom alla andra lagar, stiftas i sedvanlig demokratisk ordning och den ska följas, det borde vi kunna vara överens om.

Men talman, jag tänkte tala om finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har fördjupat oss i kommunreformen ifrån två perspektiv nämligen finans och näring. Föga förvånande.

När det gäller finansfrågorna, eller rättare sagt, kommunernas framtida förmåga att klara ekonomin kan det konstateras att det i initialfasen troligtvis blir dyrare men att det finns fördelar på sikt. I kommunutredningen för Finström, Sund och Geta konstateras det att: ”i synnerhet inom den allmänna förvaltningen och den tekniska sektorn gör en större organisation det möjligt att stärka verksamhetsområden som i de nuvarande kommunerna inte haft tillräckliga resurser.”

Vi liberaler tror på ett rejält utökat samarbete kommunerna emellan men ser att det idag finns hinder för att smidigt arbeta tillsammans, ska myndighetsuppgifter skötas av annan part så måste förstås också delegeringsbeslut finnas. Det är alltså en omfattande byråkrati som byggs runt samarbetena. Helt i onödan.

Kommunsammanslagningarna skapar också utrymme för specialisering, något som skapar utrymme för effektivering. Idag läggs tid på att ständigt söka information om hur olika saker och ärenden kan skötas, vi behöver mer spetskompetens för att hantera allt svårare ärenden. Men slutligen så är det förstås de nya kommunerna som avgör hur de ekonomiska utfallen blir.

När det gäller näringspolitiken så har jag inte hört debatt om att kommunreformen skulle skada. Må hända att vissa hävdar att det inte gör någon skillnad men många menar att det finns betydande fördelar. Däribland kan nämnas en harmonisering av regelverk, gemensam planering av infrastruktur och färre parter att föra dialog med. Också specialiseringen av personalen är näringslivet till nytta och borde leda till effektivare och mer rättsäkra processer.

Därutöver kan det konstateras att vi har en liten arbetskraftsreserv på Åland och att näringslivet är i behov av kompetent personal. Färre kommuner skapar utrymme för en mer effektiv förvaltning av den totala arbetskraften på Åland.

Slutligen Talman, för att Åland ska kunna vara bärkraftigt och konkurrenskraftigt så måste kommunerna orka med en framåtsyftande politik som arbetar för mer inflyttning, mer företagande, mer turism och mer förebyggande. Konklusionen är enkel; kommunreformen behövs!

 

Extra anslag är bra!

Anförande 17 september 2018

Talman. Extra anslaget handlar om en gigantisk regionalpolitisk satsning i form av grundläggande infrastruktur på den åländska landsbygden och skärgården. För oss liberaler är extra anslag inget märkvärdigt utan en normal mekanism i enlighet med självstyrelselagen. Vi i utskottet har fördjupat sig i systemet och konstaterar att förarbetena visar att systemet efter 1993 är meningen att fungera på samma sätt som det tidigare extra ordinära anslaget. Däremot har praxis förändrats.

Extra anslaget berör dels brouppdatering och kortrutt. Två frågor som denna landskapsregering ärvt av tidigare landskapsregeringar. Det finns gediget utredningsmaterial för bägge frågor, där kortrutten utretts för två miljoner euro. Det är förvånande att centern, och särskilt tidigare inframinister reserverar sig mot det förslag som hon själv tagit fram.

Jag noterar att reservanterna också säger att man vill kvalificerad majoritet i lagtinget för att köpa in nytt tonnage. En fråga som jag svårligen kan se att skulle få kvalificerad majoritet då stora delar av lagtinget talar om totalentreprenad.

Det är bra att landskapsregeringen driver vidare de projekt som lagtinget i demokratisk ordning beslutat om.

Talman. Jag konstaterar slutligen att större infrastrukturella projekt är kantade med ifrågasättande och missnöje. Trots att jag inte var gammal kommer jag ihåg missnöjet med nya Godbyvägen, men jag tror inte att någon vill vara utan den vägen idag. Om man lite ser ovan om horisonten kan jag konstatera att ett parti i Göteborg som inte vill ha Västlänken gick kraftigt framåt det senaste valet. För det är så talman, att det alltid är enkelt att säga nej. Men att leverera trovärdiga motförslag är uppenbarligen svårt. Infrastruktur skapar utveckling och nya möjligheter, och att inte underhålla tidigare investeringar är inget annat än kapitalförstöring. Därför stödjer den liberala gruppen anhållan om extra anslag.

Bredda synen på infrastruktur!

Anförande 9 mars 2017

Talman

I debatten för budget 2016 talade jag om infrastruktur och sade:

”I övrigt vad gäller infrastrukturen hävdar jag att vi behöver bredda synen på infrastruktur. Infrastruktur är inte bara vägar, broar och skärgårdstrafik. Vi behöver också bevaka fibernät, energi, avlopp, avfall, telefoni och mediadistribution. Också nätet av centrala byggnader så som vårdinrättningar, skolor och daghem är centrala. Infrastrukturen har alltså många olika huvudmän men verksamheterna styrs i huvudsak av lag och är således av intresse för lagtinget.”

INSPIRE-direktivet visar just detta och skapar samordning av informationen. Det är oerhört intressant och en djupare användning av geodata skapar nya möjligheter för planering men också för olika verksamheter.

Med hjälp av geodata kan vi koppla samman vattenkvalité, avrinningsområden, jordbruk och avlopp – en god kunskapsbas för att förstå vilka åtgärder vi behöver ta för att förbättra möjligheterna för att vidta rätt åtgärder.

Vi kan också koppla samman befolkningsdata med annan geodata och på så sätt bygga smarta kollektivrutter eller hemtjänstområden på ett helt nytt, och smartare, sätt.

Så talman, jag fattade mig kort i dag men konstaterar att förverkligande av INSPIRE-direktivet kommer att göra gott för Åland och särskilt för kommunerna.

Budgetanförande om infrastruktur

Fru talman!

I budgeten för 2016 ser vi att investeringsbehovet i infrastruktur är stort på Åland. Givet den ekonomiska verkligheten är det av största vikt att vi anpassar munnen efter matsäcken. Särskilt tänker jag på anpassningar till de nya tillåtna fordonsvikterna. Vi hörde minister Törnroos berätta om att uppdimensioneringar av broarna i första hand handlar om en allmän restaurering. Men jag vill framhålla att vi noggrant behöver fundera på vilka sträckor på Åland som behöver anpassas till högre fordonsvikter, och i samband med det också se över vägarnas bärighet och göra justeringar även i vägnätet för att få ut effekt – jag ser en risk i att vi möter ett jätteprojekt. Frågan som först behöver sitt svar är hur stort behovet av tunga transporter på Åland är; Åland är litet med korta avstånd, vi kan inte jämföra våra behov med stocktransporter från Lappland till Åbo, än mindre med transporter som går över hela Europa. Jag vill mana till eftertänksamhet och försiktighet.

I övrigt vad gäller infrastrukturen hävdar jag att vi behöver bredda synen på infrastruktur. Infrastruktur är inte bara vägar, broar och skärgårdstrafik. Vi behöver också bevaka fibernät, energi, avlopp, avfall, telefoni och mediadistribution. Också nätet av centrala byggnader så som vårdinrättningar, skolor och daghem är centrala. Infrastrukturen har alltså många olika huvudmän men verksamheterna styrs i huvudsak av lag och är således av intresse för lagtinget.

Infrastruktur kan kännetecknas av tre saker; det ger grundförutsättningar för vårt moderna liv, det är tunga investeringar och det råder ett dialektiskt förhållande mellan dem – en ändring av det ena innebär förändrade krav på det andra. Det tidigare nämnda kravet på bärigheter för vägarna om man uppdimensionerar broarna är ett exempel. Krav på gång/cykelbanor och busshållplatser vid byggnation av skolor är en annan.

För mig är det självklart att infrastrukturen därför fungerar bättre och mer kostnadseffektivt med ett tätt samarbete mellan de olika infrastrukturägarna. Det finns stora samordningsvinster att hämta. Det gäller också, på grund av de stora investeringskostnader som föreligger, att ha is i magen och agera förnuftigt. Vid förändring och omstrukturering av infrastruktur uppstår i regel missnöje och problem längs vägen, det är viktigt att låta verksamheterna mogna för att inte skapa kaotiska situationer. Just nu är ÅDA aktuellt där det troligtvis är klokt att utvärdera verksamheten och låta den mogna innan nya verksamheter sätts in i systemet fullt ut.

Viktigt för demokratin och ordningen är givetvis att respektera de olika aktörernas olika roller. Kommunerna har planeringsmonopol, privata aktörer har sina intressen och landskapet sköter centrala delar. Ett gott samarbete med tät och bred kommunikation banar väg för en smart samhällsplanering.

Tack fru talman!

 

 

 

 

 

Äntligen börjar det!

Nu börjar det! Lagtingsarbetet! Inkommande arbetsvecka innebär utbildning, ekonomiskt seminarium och skrivande av regeringsprogram. Jag kommer att arbeta stenhårt för att mina hjärtefrågor kommer med i programmet.

Jag vill se en breddning av synen på infrastruktur, vi måste börja ta avlopps- och energifrågor på allvar för miljöns skull och vi måste säkra internet åt alla i digitaliseringsprocessen.

Jag vill att jämställdheten ska få ett tydligt fokus. Kvinnors ekonomiska självständighet måste säkras, dels genom löner och dels genom attitydförändrande arbete. Kunskapsnivån om ojämställdheten måste höjas.

Jag vill att vi ska producera yrkesutbildningar som ger arbete. Via Lycéet (och HUTH) ska högskolebehörighet garanteras och de studerande ska få en rejäl packning med kunskap. Grundskolan ska vara konfessionslös och alla ska få hemspråksundervisning. Ingen ska falla emellan, vi ska införa en ungdomsgaranti!

Jag är taggad till tusen, det här kommer att bli riktigt bra!

Ett ekologiskt hållbart Åland

Insändare 21 sept 2015

Vi måste alla vara med i kampen mot ett ekologiskt hållbart samhälle och arbetet måste börja nu. En nyckel för ett miljömässigt hållbart samhälle är infrastrukturen.

En kombination av vattenledningar med minimala läckage och ett samhälle som hushåller med vatten ger stora positiva miljöeffekter. Vi skulle närma oss ett hållbart samhälle snabbare med en samåländsk energieffektivering tillsammans med ett energisparande närings- och privatliv. När det gäller sopor är möjligheterna i princip oändliga och detsamma gäller trafiklösningarna.

Vi behöver alltså bredda synen på infrastruktur och stärka infrastrukturavdelningens uppdrag gällande hållbarhet. Vi behöver ge privatpersoner och företag verktygen och kunskapen för att agera hållbart. Och viktigast av allt, vi behöver samordna oss över kommungränser, vi behöver samarbeta mellan det privata och det offentliga och alla vi alla ålänningar måste vara med i arbetet.

Ingrid Johansson (Lib)

Nya tag för hela Åland

Insändare 3 september 2015

Vi liberaler har respekt för hela Åland, alla regioner ska kunna utvecklas enligt de egna förutsättningarna. Vi ser inte konkurrens mellan olika kommuner, vi ser att olikheterna kompletterar varandra. Landskaps stöd ska fördelas så att det lönar sig att samarbeta. Påtvingade samarbeten kostar för mycket, både i pengar och i missnöje.

Alla ålänningarna har rätt till likvärdig vård och omsorg. Vi vill därför att också socialvården ska skötas av landskapet. Kortrutten ska snarast förverkligas så att fokus kan sättas på andra viktiga infrastrukturfrågor så som internet till alla, förbättrade avlopp med en friskare Östersjö som mål och samordning av avfallshantering så att det blir billigare för hushållen.

”Samhällsreformen blir en av regeringens huvudsakliga fokus” sa Camilla Gunell i sitt linjetal då hon tillträdde som lantråd. Konkret har regeringen försökt sig på samordning av infrastrukturen, en garantilagstiftning och en samordning av socialvården. Efter att de två förstnämnda havererade innan arbetet ens sattes igång var Gunell tvungen att visa handlingskraft genom att försöka tvinga igenom en socialvårdsreform. Det resulterade, som alla vet, i en lösning som de yrkeskunniga inte vill ha.

Det är dags för nya tag för hela Åland. Vi liberaler står redo! För med handen på hjärtat har regeringen Gunell misslyckats totalt med sitt huvudsakliga fokusområde.

Liberalerna
Ingrid Johansson
Mats Perämaa
Viveka Eriksson

Information, för Östersjöns skull

Människan vill göra rätt, det är jag övertygad om! En grundförutsättning är dock att man vet vad som faktiskt är rätt.

Vår hantering av grå- och svartvatten påverkar Östersjön, det gör placeringen av utedass också. Däremot är det ingen som informerar hushållen om vad man får spola ned i det kommunala avloppet och varför.

Många uppfattar informationen om de enskilda avloppen som svår och när man åker runt längs stränderna är utedass ett par meter ovanför vattenbrynet en alltför vanlig syn. Informationen finns säkert, för den som är intresserad, för den som tar sig tid att googla. Jag menar att det måste vara lättare än så.

En gemensam infrastrukturmyndighet för hela Åland skulle skapa ekonomiskt utrymme för information om hantering av grå- och svartvatten. Bra information skulle ge oss friskare vikar och en renare Östersjö. Dessutom är det lättare att internationellt förhandla om strängare miljökrav i Östersjön om vi själva är förebilder!

Ingrid Johansson (lib)

Planera för medborgarna

Publicerad i Ålandstidningen 28 maj under rubriken “Skapa en gemensam kundtjänst”
Ska du flytta? Har du kommit ihåg att meddela om avräkning för vattnet? Har du anmält flytten till Mise? Har du ordnat att elmätaren läses av?

Infrastruktursektorn är i dag utspridd på många olika instanser, en samordning skulle förenkla vardagen för medborgarna. Jag vill att planeringen ska utgå från medborgarna.

Jag vill att vi ska kunna ringa till en gemensam kundservice som hanterar all offentlig infrastruktur. Det skulle också spara pengar. Det är dyrt att upprätthålla olika register, det är dyrt med olika faktureringssystem och de små organisationerna är sårbara.

Vi behöver hitta sätt att effektivera infrastrukturen så att vi även i framtiden kan ha gatubelysningen tänd!

Ingrid Johansson (Lib)

Planering gynnar Åland och ålänningar

Idag var jag och några andra liberaler till Planeringskontoret i Jomala på studiebesök. Det var väldigt lärorikt att få ta del i deras verksamhet. Det starkaste intrycket är att vi MÅSTE få till en regional planering på Åland!

Varför? Idag har kommunerna rätt att sköta sin egen planering, och så ska det vara men problemet är att ingen ser till Åland som helhet. Det är ingen som säkerställer att det finns obebyggda öar, det är ingen som samplanerar el-, avfalls- och avloppsanläggningar och det finns ett svagt skydd för kulturmiljöer.

Jag vill att vi ska se Åland som en helhet och att planering ska ske även på regionalnivå.

På bilden ser ni förutom mig (fr v) Sisa Långkvist (lib), Åsa Mattsson(tjänsteman, planeringskontoret) och Julia Birney (lib).