Cirkulär ekonomi är vägen framåt

Anförande 15 november 2018

Talman jag vill tala om miljö och cirkulär ekonomi.

Miljöfrågan är grundläggande för att vi inte kan leva utan rent vatten, för att vi blir sjukare utan biologisk mångfald och för att för att det faktiskt inte finns någon naturbank som vi kan låna ifrån den dag krisen är ett faktum. Jag upplever att miljö- och klimatfrågan äntligen är prioriterad.

Jag menar att vi ska börja med det som ger ”mest pang för pengarna” och där finns investeringarna som gynnar såväl näringslivet som miljön. Nu verkar en biogasanläggning vara på gång, äppelodlarna har gått i bräschen genom sin musttillverkning av det som tidigare var avfall. Idéerna om kretsloppsanpassat foder för fiskodlingarna, är ett annat gott exempel.

Och det finns mycket mer att göra. Vi som tittar på den fenomenala serien ”Maträddarna” på SVT kan snabbt konstatera potentialet i en utveckling av matÅland som helhet. Cirkulär ekonomi skulle vara intressant för högskolan att forska i. Jag tänker då på forskning inom matklustret för att kunna se hur vi kan göra mer mat och mindre avfall av det som produceras på Åland.

Den åländska konkurrenskraften måste stärkas genom förbättrad planering, kloka investeringar men framförallt allt genom att stimulera till en lägre konsumtion av el och vatten och en lägre produktion av avfall.

Jag har lyft det förr och lyfter det igen, det finns saftiga EU-medel att söka. På Eu-håll diskuteras att ta fram ett cirkulärt paket nummer 2. Vi kan också se att cirkulär ekonomi börjar glida in i andra områden. I höst har EU-kommissionen lagt fram en bioekonomistrategi. Jyrki Katainen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommenterar så här:

”Det har blivit uppenbart att vi måste genomföra systemändringar i fråga om hur vi tillverkar, konsumerar och gör oss av med varor. Genom att utveckla vår bioekonomi, som är den förnybara delen av den cirkulära ekonomin, kan vi hitta nya och innovativa vägar för att tillhandahålla livsmedel, produkter och energi utan att förbrukar jordens begränsade biologiska resurser. Att omforma vår ekonomi och modernisera våra grundläggande produktionsmodeller handlar inte bara om miljön och klimatet. Det finns också god potential för nya gröna arbetstillfällen särskilt på landsbygden och i kustområden.”

Det är det som är spännande med den cirkulära ekonomin – den skulle gynna oss. För oss, där transportkostnader äter på marginalen, vi lider av högra transitonsavgifter och har en för utspridd industri för att skapa hög effektivitet.

Talman, jag tror att den åländska entreprenörstraditionen, präglad av mångsyssleri, är som bäst för att klara denna omställning. Åländska entreprenörer är kända för att ha affärsnäsa, och här finns pengar att hämta. Omställningen skulle också kunna skapa verkligen skillnad för målen om hållbara konsumtions- och produktionskedjor. Drivet måste komma från näringslivet men vi från det offentliga behöver stimulera och stöda. För ett halvår sedan tog vi avfallspaketet, en plaststrategi är under remiss och åtminstone Misekommunernas plaster kommer att börja materialåtervinnas. Dessutom kombinerar Fixtjänst sysselsättning med up-cykling, Emmaus driver returarbete och människors attityd förändras i en rasande takt.

Talman. I mitt andra anförande här i lagtinget sa jag att det inte finns något avfall, bara resurser. Vi behöver börja praktisera detta ytterligare. För miljöns skull, för sysselsättningens skull och för konkurrenskraftens skull.

Hållbara produktionsmönster

Anförande 10 september 2018

Talman. Hållbarhetsarbetet berör oss alla och alla samhällssektorer, jag kommer att uppehålla mig kring två områden; mål 3 Allt vatten ska ha god kvalitet och mål 5 Attraktionskraft för boende, besökare och företag.

När det gäller mål 3, Allt vatten ska ha god kvalitet, är det bara att konstatera att nuläget är alldeles oacceptabelt, dessutom verkar framtiden bära med sig ytterligare försämringar. Vi kan konstatera att livsmedelsproduktionen, som jag koncentrerar mig på idag när det gäller vattenkvalitet, har negativ inverkan på våra vatten där man förenklat kan säga att fiskodlingarna står för fosforutsläpp och det landbaserade jordbruket för kväveutsläpp. Både fosfor och kväve är naturliga ämnen som ska finnas i våra vatten men problemet uppstår då ämnena läcker ut i för hög grad, så som sker idag. Havet övergöds.

Så vad är lösningen? Att sluta producera mat? Förstås inte men vi behöver arbeta strategiskt med frågan och aktivt minska utsläppen. Fiskodlingarna utmålas ofta som Östersjöns största bov men jag vill också belysa det arbete som gjorts där, det kan fungera som en positiv modell för annan matproduktion. Utsläppen har minskat drastiskt, en minskning på ca 90% för fosfor och en minskning på ca 75% för kvävet sedan 80-talet, och man skulle kunna göra än mer. Företagen och det offentliga borde hänga ihop, tillstånd borde ges där det råder goda strömningsförhållanden som ska hänga ihop med krav på skräpfiske och vi borde förstås ha kretsloppsfoder. Liknande processer borde vi få till i det landbaserade jordbruket; omhändertagande av energin i stallgödsel, recirkulering av näringsämnen och se över vattentäktsskydd och dikningsregler. Lösningarna finns och det kommer att bli oerhört spännande att se partiernas ställningstaganden inför det kommande LBU-programmet.

Talman det sistnämnda handlar lika mycket om mål 5, Attraktionskraft för boende, besökare och företag eftersom att det stärker den åländska konkurrenskraften. Det arbete som nu Optinova gör för att spara vatten är ett exempel som minskar kostnader och är bra för miljön. Vi borde se till att få bättre avkastning från slaktavfall från jordbruk och fiskindustriun, tänk om vi kunde halvera mottagningskostnaderna för den typ av avfall för att vi kan sälja exempelvis biogas. Tänk om alla benrester från Dahlmans kunde bli benmjöl så att vi kunde få en ny exportvara. Och tänk om Chipsens tvättvatten kunde användas som bevattning. Det handlar om cirkulär ekonomi mina vänner och jag tror att ni alla förstår att det finns betydande summor att spara. Dessutom finns betydande EU-bidrag för omställningsarbetet. Vi borde helt enkelt börja agera i detta ärende. På onsdag hålls en föreläsning om cirkulär ekonomi, jag hoppas att det är startskottet. Potentialet finns framförallt inom tillverknings- och förädlingsindustrin vilket också utgör en betydande del av våra exportföretag och det är viktigt för om småföretagande är Ålands själ så är exportbolagen är den åländska ekonomins ryggrad – vi måste stärka konkurrenskraften, här finns potential som dessutom är hållbart.

Men attraktionskraft handlar också om människorna, folk ska vilja flytta hit.  Samarbetet inom ”Braingain Åland” är ett mycket bra arbete där man tillsammans arbetar med att locka hit den kompetens som det åländska näringslivet och exempelvis ÅHS så nödvändigt behöver. Också här tror jag att vi kan bli bättre; vi borde framförallt marknadsföra de goda resultat som de åländska skolorna visar upp men också den livskvalitet som livet på Åland erbjuder. I den åländska attraktionskraften kan inte nog det breda och osannolikt professionella kulturliv som Åland erbjuder. En viktig motor i det sammanhanget är Ålands Musikinstitut och personligen ser jag gärna också en teaterskola i framtiden. För att locka såväl boende som turister är kulturlivet viktigt och där är alla insatser viktiga. Allt från ungdomsföreningarnas farser, till Katrina kammmarfestival och Pub Ettans insatser för att locka hit musiker från när och fjärran.

Till sist, talman, vill jag ytterligare nämna turismen och en av mina käpphästar; restaurangbranschen. Vi behöver arbeta för en tillväxt av ny kompetent arbetskraft. Restaurangbranschen är viktig för turismen eftersom att den dels fungerar som huvudreseanledning men också är central för betyget för all typ av turism. Jag hoppas att vi kan få till ett tätt samarbete mellan branschen och det offentliga också i denna fråga. Tillsammans är vi starka och tillsammans gör vi skillnad! Tack.

 

Ett hållbart Lilla Holmen

Insändare 12 juli 2018

Det var med förvåning som jag läste att det ska bli konstgräs under gungor på Lilla Holmen, det känns varken modernt eller attraktivt. Men det finns förstås en förklaring till saken – konstgräset används för att öka tillgängligheten, för att det ska vara lätt för exempelvis rullstolsburna att komma fram. Konstgräset innehåller inte gummigranulater utan fylls med sand vilket minskar utsläppet av plastpartiklar.

Återigen befinner vi oss i det klassiska hållbarhetsdilemmat; det som är bra för det ena hållbarhetskriteriet är mindre bra för ett annat. Frustrerande! Det visar att vi inte kan fortsätta att sköta saker som vanligt, vi måste hitta nya vägar. I juni fattade stadsstyrelsen ett beslut om att tillsätta en kommitté för uppgradering av Lilla Holmen. Jag hoppas att kommittén kommer att hitta dessa nya vägar så att vi slipper plastytor och får ett Lilla Holmen som andas hållbarhet.

Året 2017

Anförande 23 maj 2018

Talman. Hållbarhet har genomsyrat arbetet för landskapsregeringen under 2017 – det är tydligt. Vi har förstås många och flera svåra steg att ta när det gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet men vi är väl på gång. Det är också glädjande att hållbarhetsarbetet väcker intresse för Åland som helhet, det stärker det åländska varumärket och borde också hjälpa till i den turistiska marknadsföringen av Åland. Vi är också oerhört glada över det breda intresset som allmänhet, näringsliv och det övriga Åland visar. Det är suveränt att hållbarheten redovisas i årsredovisningen och vi uppskattar särskilt att personalen involverats så tydligt genom intressentdialog. Kanske det är en delförklaring i att personaltrivseln ökat under 2017?

Talman. När det gäller ekonomin så är det förstås glädjande att vi har ett mycket gott årsbidrag. Det har varit en stor gemensam strävan inom hela landskapet. Det har hörts röster om att det effektivtetsarbete som genomförts under perioden har varit onödigt i samband med att resultatet för 2017 offentliggjordes. Jag delar inte den uppfattningen. Vi har framför oss stora utmaningar: vården blir dyrare, ett stort digitaliseringsbehov, en samhällsomvälvande förändring i det att artificiell intelligens och andra digitala verktyg förändrar omvärlden. Men talman, missförstå mig inte, jag ser positivt på framtiden just för att vi för en ansvarsfull ekonomisk politik: den gör att vi kan satsa på framtiden, att vi har råd. Den liberala gruppen uppmanar därför LR att fortsätta sin politik som har både hjärta och hjärna.

Talman. Då det gäller effektivitetsrevisionen vill jag kommentera några detaljer, förutom det att denna typ av revision alltid är bra för att det skapar utrymme för att göra interna förbättringar. Först ÅHS och system för mätande av produktivitet och effektivitet. Det är från min sida ett efterlängtat verktyg. Som i alla andra fall är Åland litet och system som används i stora sjukhusdistrikt blir för stora och dyra men ÅHS har ambitionen att arbeta fram en enklare modell. Jag känner stor förströstan att det kommer att bli riktigt bra, rätt kompetens finns på plats! Ett sådant verktyg kommer att stödja dels i kvalitetssäkring men också i det ständiga utvärderingsarbetet om vilken vård som ska ges på Åland och vilken som ska köpas utifrån. Här är också viktigt att poängtera de privata vårdaktörerna på Åland.

När det gäller det nya löne- och personaladministrativa systemet konstaterar jag att det är mycket efterfrågat, också från finans- och näringsutskottets sida. Jag hoppas verkligen att det kommer på plats inom utsatt tid. Det är mig väl känt att landskapsregeringen arbetar aktivt med personalpolitiken men för att ha riktig koll så behövs ett bättre system. Och vidare om personalen; vi stödjer starkt en fortsatt satsning på att möjliggöra distansarbete, det är en viktig del både i att vara en modern arbetsgivare men också i det att enklare kunna rekrytera och i det att som landskapstjänsteman förbättra möjligheterna att bo i skärgården. Vi delar landskapsregeringens åsikt om att det ska ställas motsvarande krav vad gäller tidsåtgång och resultat som på arbete utfört på den ordinarie arbetsplatsen och att inga krångliga, administrativa system behövs.

Talman, avslutningsvis vill vi tacka förvaltningen, tjänstemännen, personalen, ministrarna och alla andra som bidragit till Åland fortsättningsvis är en av de bästa platserna att bo på och verka i.

Kollektivtrafik skapar tillväxt

Insändare 14 feb 2018

Vi behöver satsa på kollektivtrafiken och jag menar att kollektivtrafik inte enbart ska ses som en kostnadspost utan också som en tillväxtsatsning, låt mig belysa två vinstområden:
Kollektivtrafiken överbygger geografiska hinder. Vi bor utspritt på Åland vilket skapar ett bilberoende. Samtidigt finns det de som inte kan köra bil på grund av ålder eller fysiska förutsättningar och det finns de som inte vill köra bil av exempelvis miljöetiska skäl. Med en stärkt kollektivtrafik på exempelvis linjen Mariehamn – Jomala – Godby så skulle regionerna ha bättre förutsättningar för handel, arbetspendling och många skulle få en ökad valfrihet i vardagen.
En bra kollektivtrafik skapar också mer attraktiva boendemiljöer. Dels för att individerna kan välja hur de tar sig fram, och skapar möjligheter för de som inte kan nyttja egen bil, men också för att kollektivtrafik skapar utrymme för annat. Om vi åker mer kollektivt behövs färre parkeringsplatser. Det skulle gynna samtliga tätorter. För staden skulle det innebära mer plats för boende och service men också möjlighet för en rejäl sänkning av parkeringsnormen vilket skulle göra det billigare att bygga i staden.
Jag menar därför att vi behöver bygga ut kollektivtrafiken med modern och effektiv teknik, dels på landskapsnivå och dels inom Mariehamns stad. Det kommer att kosta i drift men ge tillbaka i form av ökad handel och fler boende. Det är en klok tillväxtsatsning som också är miljömässigt hållbar.
Ingrid Johansson (lib)

GOTT NYTT ÅR!

Jag är otroligt tacksam för var och en som följer min sida; ni ger mig ofta otroligt bra infallsvinklar, välbehövligt pepp och sakligt ifrågasättande. Jag vill därför passa på att önska er alla ett riktigt gott nytt år!

2018 kommer jag att oförtrutet jobba för ett bättre Åland, det är ju förstås subjektivt vad det är men för mig är det bland annat:

  • Ett Åland som är öppet och tolerant
  • Ett Åland där god utbildning för alla prioriteras
  • Ett Åland som styrs med både hjärta och hjärna, vi ska inte glömma människan men inte heller skena iväg ekonomiskt
  • Ett Åland där kvinnor och män och flickor och pojkar har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter
  • Ett Åland som ytterligare närmar sig ett hållbart samhälle med allt vad det innebär

Vilka frågor vill DU att jag lyfter 2018?

Det finns inget avfall!

Anförande 11 dec 2017

Talman,

Den nya avfallslagen är ett viktigt steg i rätt riktning när det gäller övergången till cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Vi slänger för mycket och vi borde också bli bättre på att ta hand om det vi slänger, det vill säga återanvända mer men också reparera, göra om och skapa nytt av uttjänta varor. Detta fungerar till viss del på individnivå; vi säljer på köp och säljgrupper, för saker till Emmaus och bygger utemöblemang av gamla träpallar. Men vi behöver också skapa samhällssystem där detta fungerar.

Den kanske viktigaste nyckeln till att kunna skapa nya processer är att samla allt avfall på Åland, att helt enkelt få upp avfallsvolymerna i vårt lilla samhälle. Därför är det mer än bra att kommunernas ansvar för att upphandla avfallstransporter förtydligas. När vi samlar hela Ålands avfall kan vi påbörja nya processer för att uppnå högre grad av materialåteranvändning och effektivare energiutvinning.

Det bästa i den cirkulära ekonomin är att det uppstår nya så kallade enkla jobb. Det behövs händer för att skära bort tyg- eller läderstycken från soffor, reparera cyklar och så vidare. Detta är en viktig pusselbit när det gäller att lösa den ena delen i mis matchen på arbetsmarknaden. I tillverkningsindustrin finns också allt större intresse att ta till vara tidigare uttjänta produkter, särskilt inom de branscher där råvarupriserna är höga. För det är det som är grunden i den cirkulära ekonomin- att det inte finns avfall utan bara resurser. Vi har sett utvecklingen under längre tid med exempelvis har personer i behov av sysselsättning rivit bort pärmar från kasserade böcker, pappret förs till återvinning och blir sedan ekoisolering. EUs avfallspaket riktar Europa till en ny typ av ekonomi och Åland behöver hänga med. För att lyckas krävs kunskap både hos oss och hos näringslivet. Jag hoppas att landskapsregeringen tar tag i den frågan, det är viktigt för cirkulär ekonomi är alltså hållbar näringspolitik och inte ett hinder för tillväxten, tvärtom.

Talman, jag konstaterar slutligen att det är en efterlängtad lag som idag presenteras för lagtinget. Den nu gällande renhållningslagen sågs som progressiv när den antogs men är idag daterad och framförallt svåröverskådlig. Det råder flera oklarheter och ansvarsfördelningen myndigheter emellan är otydlig vilket skapar ineffektivitet och svagare rättsäkerhet.

Miljö, miljö, miljö!

Anförande 16 nov 2017

Talman,

Jag vill tala om en fråga som är högt prioriterad av mig och liberalerna nämligen miljöpolitiken. Jag vill tala om övergången från slit och slängsamhälle till hållbara konsumtionsmönster och om våra vattens hälsa. Det är viktigt för ålänningarna som världsmedborgare men framförallt för ålänningarnas välfärd.

Vi tillhör den del av världen som konsumerar mest, det är vi som måste ändra våra vanor och detta vi består av oss alla på individnivå. Talman Lindholm sa en gång som lagtingsledamot att den åländska traditionen är att ta vara på de tillgängliga resurserna, hur man tar vara på matrester, väver trasmattor och så vidare. Det är en bra tradition, och idag har den utvecklats till köp- och säljgrupper på nätet. För det finns inget avfall, bara resurser. Därför är det bra att landskapsregeringen nu börjar arbeta med omställningen till cirkulär ekonomi på riktigt. Omställningen är ingen enkel sak utan kräver kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. Omställningen kommer, förutom miljöfördelar, också leda till fler enkla tjänster, det kommer att behövas händer som tar vara på resurserna – det är en viktig effekt i det allt mer automatiserade samhället. Den cirkulära ekonomin kräver ett innovativt förhållningssätt, och det är en sak som vi ålänningar är bra på – finns det nya pengar att tjäna så hakar de åländska entreprenörerna på, det är alltså också god näringspolitik.

Min bedömning är att engagemanget finns för att nå nya samhällssystem. Vi är just nu inne i ett stort paradigmskifte; för de yngre generationerna är det status med elbilar, solpaneler, bokashi, återbruk och hemodling av mat. Det finns en vetskap och en grundläggande förståelse för att det är naturen som sätter gränserna och att vi behöver utveckla inom de givna ramarna. Och det går att utveckla men det ställer krav på att ta hänsyn till miljövärden. Landskapsregeringen behöver ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetet och dra nytta av kompetensen hos hela förvaltningen. I det arbetet behöver också den kulturhistoriska kompetensen komma till tals. Detta gäller särskilt vid infrastrukturella satsningar.

Talman, Vattenmiljön är avgörande för Åland; både vi och våra turister behöver kunna fiska, bada, paddla och resa över vattnet. En viktig fråga för liberalerna är att havsplaneringen och vattenlagstiftningen möjliggör fiskodling till havs så att fiskodlingarna kan fortsätta men att miljöpåverkan decimeras. I den frågan är också kretsloppsfoder centralt.

Till sist ett praktiskt önskemål, jag skulle vilja att landskapsregeringen skulle sammanställa en information om vad man kan göra för sin vik: hur ska utedasset placeras vid stugan, hur tar man hand om vassen så att fisken trivs att leka där, information av algkrattningens nytta och så vidare. Det finns en vilja att göra miljöinsatser men folk vill göra något som faktiskt gör nytta.

Sammantaget; vi står inför stora utmaningar men hoppet är inte ute! Vi har höga ambitioner, mycket görs och om vi alla samlas kring denna viktiga fråga kommer vi att nå resultat när det gäller allt från koldioxidutsläpp, till matsvinn och minskat beroende av plast.

Vi behöver hållbar tillväxt

Insändare 9 nov 2017

Finlands ekonomi börjar äntligen gå bättre. Det är bra och för Ålands del betyder det höjd klumpsumma. Mindre positivt är det att Ålands ekonomi inte växer i samma takt som Finlands, det betyder i förlängningen lägre flitpeng. Åland behöver därför öka sin tillväxt. Så hur ska tillväxten öka på ett hållbart sätt? Jag ser tre viktiga lösningar;

För det första, fler ålänningar. Besökare är förstås en avgörande faktor för den åländska välfärden men jag anser att fler ålänningar är den viktigaste punkten. Ålands till antalet lilla befolkning gör att offentlig service blir dyr att producera och vi behöver dessutom bli fler skattebetalare.

För det andra, minskat utanförskap. Utanförskap kostar oerhört mycket, framförallt i mänskligt lidande men också i euro och cent. Vi borde klara av att skapa ett finmaskigt nät där ingen faller emellan. Minister Asumaas satsningar på undomshuset BOOST och på en kraftigt utökad utbildning i svenska för invandrare är två viktiga steg framåt.

För det tredje, hållbar konsumtion. För att uppnå en hållbar tillväxt behöver vi köpa mer tjänster och långlivade varor. Slit och släng konsumtion har för högt miljömässigt pris. Fler ska ha råd att gå till frissan, nyttja städtjänster och handla produkter med lång livslängd. En annan viktig näringspolitisk fråga är att ålänningarna ska ha råd med åländsk mat; både i form av råvaror, mathantverk och restaurangbesök. Det är därför god politik att finansminister Perämaa inför 2018 föreslår ett skatteavdrag som ger många mer pengar i plånboken!

Ingrid Johansson
Liberalerna

Inget skaver som en förälders oro över sitt barn

Ni vet alla hur det tär på de föräldrar som har barn som lider av psykisk ohälsa, barn som lider av neuropsykiatriska funktionshinder, är allvarligt sjuka, är handikappade eller de som behöver mycket extra stöd. Antingen har ni egna barn med dessa behov eller så känner ni någon som har det.

En oro för barnen har förstås alla föräldrar, om än i olika grad, men för de föräldrar som ständigt bär en djup oro för sina barn blir det ofta oerhört tärande. Ett evigt funderande; gör jag tillräckligt, hur ska det gå för syskonen som man upplever att får för lite uppmärksamhet, hur ska barnet klara av att såsmåningom klara av att hantera vuxenlivet? Och hur fasiken ska man orka!?

Den sista frågan, hur föräldrarna och familjerna ska orka, är jag särskilt intresserad av. Har du några idéer på vad det skulle behöva finnas för stödfunktioner kring familjerna för att få vardagen att gå ihop? Smarta tips som du läst att funkar på andra platser, något du alltid tänkt att borde finnas eller något helt annat? Kommentera då gärna eller så skriver du ett meddelande. För i alla fall runt om mig så är det många familjer kämpar vareviga dag. Inget imponerar på mig som dessa stålföräldrar som aldrig ger upp kampen för sitt barn, men jag tycker att de vore värda bra hjälp.