Motion för småbarn med särskilda behov

Insändare 14 juni 2019

Många småbarn har särskilda behov men saknar diagnoser eftersom att utredningar oftast utförs först mot skolåldern. För många småbarn med särskilda behov är det så gott som omöjligt att delta i ordinarie motionsformer eftersom intrycken är för många. Det går helt enkelt inte att hålla koncentrationen och hela situationen leder till frustration för barnet i fråga, övriga barn och ledare.

Barn med särskilda behov löper risk för utanförskap. Idrottsgemenskapen är en viktig del för att stärka den sociala kompetensen vilket också förebygger utanförskap senare i livet. Därför borde dessa barn ges möjlighet att träna i mindre grupper med fler vuxna per barn och gärna med ledare som har kunskap till exempel i stödtecken.

Motion och rörelseglädje är en fråga som i huvudsak tillhandahålls av tredje sektorn. Det vore viktigt att kommunerna, i sitt förebyggande arbete, skulle fungera som en brobyggare mellan föreningarna och barnen med särskilda behov. Det är också rimligt att kommunerna går in med de ekonomiska medel som uppstår av en högre andel vuxna och arbetet med att ta fram specialmetoder och instruktioner.

I staden har liberalerna lämnat in en motion som begär att staden efterfrågar intresse bland Mariehamnsföreningarna att starta upp speciella grupper för småbarn med särskilda behov, med eller utan diagnos, samt därefter tillgodoser dessa barn med verksamhet som är anpassad för dem.  Jag hoppas att detta blir av och att andra kommuner följer efter. Det är ett klokt förebyggande arbete.

Ingrid Zetterman (lib)

 

 

Barnen ska stå i centrum

Anförande 24 maj 2019

När det gäller ensamförsörjartillägget konstaterar jag att extra tillskott av medel är välkommet men att det är farligt att satsa alla pengar där. Vi behöver ha ett paket med en mängd olika insatser. Viktigt att komma ihåg är också att de ekonomiska situationerna är olika bland ensamförsörjarna och att familjens ekonomi också påverkas av hur stort ekonomiskt ansvar den andra föräldern tar, om det finns en sådan. Dessutom betalas barnbidraget enbart upp till 16 år. Därför behöver vi jobba med andra frågor än bara ensamförsörjartill, vi behöver exempelvis jobba bort dolda avgifter i grundskolan. Gymnasialstadiet är också förknippat med kostnader som vi behöver arbeta med och få ned. I sammanhanget ska vi inte glömma de nya socialvårdslagarna som ger tydliga möjligheter till tidiga insatser.

Jaag också betona att denna grupp inte enbart är ekonomiskt utsatt utan också ofta har olika typer av sociala ansträngningar. Stress, eventuella infekterade relationer med barnens andra förälder, svårigheter att få ihop livspusslet är några exempel på detta. Vi behöver därför barnomsorg för de som arbetar på obekväm arbetstid, familjearbetare som någon gång kan hämta från daghem, hjälp med läxläsning, generellt familjestöd och andra stödjande åtgärder är exempel på åtgärder som kan vidtas. Pengar är mycket, men inte allt. En svag privatekonomi innebär stor press men vi ska komma ihåg att också ensamheten och det att bära ansvaret ensam för hela familjen kan vara minst lika tungt.

I samhällsbygget måste barnen få ta stor plats. Barnens frihet begränsas exempelvis av att vi inte har en fungerande kollektivtrafik och om det inte finns lekplatser och grönmiljöer för barnen att vistas i. Dessutom konstaterar jag att kommunala bostäder är viktiga i sammanhanget, barnen till ensamförsörjarna har ofta gått igenom sina föräldrars skiljsmässa – för att stärka det psykosociala välmåendet borde man också ha möjlighet att flytta till en ny bostad inom sin egen kommun så att hela livet inte förändras. Med de orden konstaterar jag att en förhöjning av ensamförsörjartillägget är välkommet men att vi inte kan tro att allt löses med det, oavsett hur högt vi höjer det.

Ingrid Zetterman (lib)

 

Människan i centrum

Anförande 22 maj 2019

Talman, jag tänker ägna liberalernas gruppanförande åt två saker; ensamförsörjartillägget i barnbidraget och utvärderingen av AMS.

När det gäller ensamförsörjartillägget konstaterar jag att extra tillskott av medel är välkommet men att det är farligt att satsa alla pengar där. Vi behöver ha ett paket med en mängd olika insatser. Viktigt att komma ihåg är också att de ekonomiska situationerna är olika bland ensamförsörjarna och att familjens ekonomi också påverkas av hur stort ekonomiskt ansvar den andra föräldern tar, om det finns en sådan. Dessutom betalas barnbidraget enbart upp till 16 år. Vi behöver därför jobba bort dolda avgifter i grundskolan, det är bra att den nya grundskolelagen tar tag med detta. Gymnasialstadiet är också förknippat med kostnader som vi behöver arbeta med och få ned. I sammanhanget ska vi inte glömma de nya socialvårdslagarna som ger tydliga möjligheter till tidiga insatser. Vi behöver individualisera socialvården och bedöma såväl risk- som friskfaktorer.

Därför vill jag också betona att denna grupp inte enbart är ekonomiskt utsatt utan också ofta har olika typer av sociala ansträngningar. Stress, eventuella infekterade relationer med barnens andra förälder, svårigheter att få ihop livspusslet är några exempel på detta. Barnomsorg för de som arbetar på obekväm arbetstid, familjearbetare som någon gång kan hämta från daghem, hjälp med läxläsning, generellt familjestöd och andra stödjande åtgärder är därför relevant att lyfta i sammanhanget. Pengar är mycket, men inte allt. En svag privatekonomi innebär stor press men vi ska komma ihåg att också ensamheten och det att bära ansvaret ensam för hela familjen kan vara minst lika tungt.

Talman. I samhällsbygget måste barnen få ta stor plats. Barnens frihet begränsas exempelvis av att vi inte har en fungerande kollektivtrafik och om det inte finns lekplatser och grönmiljöer för barnen att vistas i. Dessutom konstaterar jag att kommunala bostäder är viktiga i sammanhanget, barnen till ensamförsörjarna har ofta gått igenom sina föräldrars skiljsmässa – för att stärka det psykosociala välmåendet borde man också ha möjlighet att flytta till en ny bostad inom sin egen kommun så att hela livet inte förändras. Med de orden konstaterar jag, talman, att en förhöjning av ensamförsörjartillägget är välkommet men att vi inte kan tro att allt löses med det, oavsett hur högt vi höjer det.

Talman. Gällande utvärderingen av AMS är vi nöjda över skrivningen i utskottsbetänkandet som lyder ”Utskottet vill framhålla att arbetsmarknaden kontinuerligt förändras och att exempelvis digitaliseringen gör att de så kallade ”enkla jobben” minskar. Därmed är det viktigt att inte enbart myndigheten som sådan granskas, utan att dess verksamhetsområden utvärderas och särskilt sysselsättningsförutsättningarna.”

Vi vill se en omställning från bidrag till sysselsättning. Den enskilda mår inte bra av att vara utanför och för samhällets del vore det bättre med fler i sysselsättning. Dagens system är inte humana och inte heller effektiva. Vi behöver mer flexibilitet, vi behöver mer fokus på individens friskfaktorer och vi behöver se på helheter, inte på gamla strukturer. Det är bättre för individen om vi kan erbjuda sysselsättning och de offentliga instanserna behöver ta sitt ansvar. Att erbjuda sysselsättning är ett av de enklaste stegen för att stärka den sociala hållbarheten. Vi behöver också bli bättre på att informera det privata näringslivet om möjligheterna till stöd om du anställer marginaliserade grupper och vi borde också våga upphandla tjänster där företag som arbetar med sysselsättning kan premieras. Om alla ska blomstra så måste alla få vara behövda, genom hela livet. Tack

Hållbar skärgårdstrafik?

Anförande 1 april 2019

Talman. Bästa lagting och åhörare,

Jag vill börja med att säga att vi förstår besvikelsen från medborgarinitiativsundertecknarna. Utskottets svar är knappast vad man väntat sig. Vi förde diskussioner om formen på svaret i utskottet och konstaterade att det är initiativets kläm som vi har att ta ställning till, dvs:

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta fram förslag till lagstiftning om att trafiklösningar för skärgården inte får bryta mot de fyra hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.

Medborgarinitiativen är alltså ett trubbigt verktyg. Vi liberaler är inte beredda att godkänna klämmen, av följande skäl – vi ser att det skulle vara förödande för skärgården och vi behöver teknikutveckla för att det ens ska vara möjligt. Dessutom ger kortrutten stora klimatfördelar, allra särskilt genom att den möjliggör elektrifiering av fartyg.

Talman. De som undertecknat initiativet har säkert gjort det av lite olika anledningar; vissa bara för att stoppa projektet, andra för att de inte vill satsa pengar på skärgården men jag tror att den allra största delen har gjort det med miljön helt eller delvis i åtanke. Så varför lyssnar inte politikerna?

Det enkla svaret är att vi inte är där än. Det finns inga infrastrukturella åtgärder idag som håller sig inom de fyra hållbarhetsprinciperna. Allra särskilt om vi ser det ur ett livscykelperspektiv, vilket de allra flesta anser att är en rimlig utgångspunkt. Nya färjor byggs med nyutbruten metall, betongindustrin är co2-intensiv och asfalt hör knappast till de mest miljövänliga materialen. Det betyder att lagtinget skulle stoppa all utveckling av skärgården om vi antar klämmen, det efterlängtade broprogrammet kan inte genomföras och nya färjor kan inte beställas

Så vad ska vi göra under tiden, innan vi hittar nya tekniker och metoder. Bara sätta oss ner och vänta på att någon annan löser problemen? Knappast! Vi ska fortsätta arbeta oss in i mot ett hållbart Åland. Vi ska ta steg för att nå ett samhälle med en cirkulär ekonomi. Vi ska lära oss mer och fatta klokare beslut. Vi ska lyssna på de som lämnat in initiativet, att det finns en stark folkvilja för att göra mer för miljön och klimatet. Vi ska ställa om men vi kan inte göra det på bekostnad av skärgårdslivet. Omställningen är ett gemensamt ansvar för hela Åland.

Här i salen finns flera som anser att skärgården gott kunde vara ett naturreservat och att det kan vara tomt på vintrarna för att blomma upp som kurorter på sommaren. Jag vill inte det, liberalerna vill inte det. Vi menar att det ska gå att leva på hela Åland.

Talman, undertecknarna ville väcka intresse i en fråga och stoppa Gripöbron. Jag har respekt för den ståndpunkten. Faktum är att jag själv delade den för några år sedan. Jag har därför fördjupat mig i frågan om kortruttens miljö- och klimatpåverkan. För min del har jag kommit fram till att övergång till elektrifierade fartyg är en mycket viktig åtgärd för att minska utsläppen. Och att det är vad som är tekniskt möjligt just nu, men att det kräver kortare färjpass. Dessutom stärker det tillgängligheten för befolkningen och sparar pengar.

Talman. Tillsammans måste vi jobba hårt för att nå ett hållbart samhälle. För att lyckas måste vi fatta beslut om att vidta åtgärder som faktiskt har inverkan framom symbolpolitiska åtgärder. Och vi behöver sluta utmåla svarta får, vi har alla en lång väg att vandra för att nå ett hållbart samhälle. Vi behöver ställa oss frågan; vad kan jag göra istället för att berätta vad någon annan borde göra.

Inflyttning, export och modernare lagstiftning

Anförande 25 mars 2019

Talman. Vi liberaler har höjt våra röster för tillväxten och näringslivet flertalet gånger under mandatperioden. Det underlag som vi fått till oss visar på behovet av att arbeta med näringspolitiken, att stärka BNP och den ekonomiska basen. Jag vill inleda med att konstatera följande centrala delar för liberal näringspolitik:

  1. Ett aktivt näringsliv på hela Åland är den bästa regionalpolitiken, om det kommer Mikael Staffas att ytterligare betona och resonera.
  2. Tillväxt och hållbarhet kan inte längre separeras, det hänger ihop och framtidens företag är hållbara företag
  3. Kommunreformen är central för att skapa smidiga processer och effektiv infrastruktur
  4. Ett starkt näringsliv är den bästa garanten för god skola, vård och omsorg.
  5. Kostnader för el, VA och avfall måste hållas nere för att skapa god konkurrenskraft.

Den liberala gruppen vill arbeta med framförallt tre delar av näringspolitiken, tre områden där vi ser att det finns mycket goda möjligheter för att stärka Åland. Det tre områdena är:

INFLYTTNING – ÖKAD EXPORT – MODERNISERAD NÄRINGS- OCH JORDFÖRVÄRVSRÄTT

När det gäller inflyttningen så ser vi flera orsaker till att öka antalet ålänningar. Vi behöver få in mer kompetens, vi behöver bli fler som delar på kostnader för infrastruktur, sjukvård mm och det nya ekonomiska systemet ger stora fördelar om vi lyckas öka befolkningsmängden. Liberalerna presenterade förra veckan en åtgärd för att öka inflyttningen, nämligen en kraftfull satsning på att marknadsföra Åland som bostadsort. Allt för många svenskar tror att man inte får köpa någon bostad här, det är till och med vanligt att man får höra att man som svensk inte ens får flytta till Åland. Det här behöver vi ändra. För att lyckas öka inflyttningen behövs god kvalitet på god vård, skola och omsorg. För allt hänger ihop, vi måste lyfta och stärka samhället som helhet för att bli konkurrenskraftiga. Och just skolan ser vi som en stark konkurrensfördel, vi tror att vi kan lyckas locka till oss nya ålänningar genom att marknadsföra vår goda skola. Vi ser också ett stort potential i en utveckling av Högskolan på Åland. God utbildning är centralt för ett gott samhälle, och vi jobbar för att göra en bra utbildning bättre på alla olika stadier.

När det gäller export talman kan vi konstatera att sjöfarten är av största betydelse för att Åland som land håller upp bytesbalansen. Sjöfarten är central för den landbaserade turismen och det kan inte ha undgått någon att liberalerna gång efter annan lyft turismens betydelse och vi ser att det är av yttersta vikt att också stärka den landbaserade turismen. En hel del ha gjorts, särskilt inom kultur- och idrottsturismen. Området är så pass viktigt för oss så att kollegan John Holmberg kommer att fördjupa våra tankar i ett separat anförande. Men det finns också andra viktiga bitar inom exporten och där vill vi särskilt nämna Matåland. Underlaget inför dagen visar att hotell- och restaurangbranschen växer, det är en viktig bransch när det gäller sysselsättning för såväl hög- som lågutbildade även om förädlingsvärdet inte är så högt. Vi har också flera stora exportbolag inom det matklustret; chipsfabriken, fiskodlingarna, specialgrödor och mjölkprodukter. Det behöver fortsätta och stärkas. Undersökningar har genomförts och mathantverkarna utvecklar sina nischer. Här finns en stark bransch som måste fortsätta stärkas. Under nästa mandatperiod ska ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram tas fram.  Det kan konstateras att matproduktionen måste öka för att försörja framtida generationer. Nästa programperiod fokuserar i stor utsträckning på hållbarhet och under denna mandatperiod har en livsmedelsstrategi tagits fram. Den behöver realiseras för att få fram än mer konkurrenskraftiga produkter. Ett helt annat kluster som inte får glömmas i exportsammanhanget är de teknikintensiva företagen. Också i det sammanhanget är utbildningen och inflyttning ytterst centralt. Vi behöver ett dynamiskt samhälle som kan locka till sig teknisk kompetens från hela världen. Alla företag behöver idag någon form av teknisk kompetens. Tillgång till god digital kunskap är avgörande för företagandet.

Slutligen talman, så är det sedan länge känt att liberalerna är villiga att modernisera och liberalisera bestämmelserna om jordförvärv och näringsrätt. Mer om det hör ni om av kollegan Roger Eriksson.

En stor dag för miljön och för varumärket Åland!

Anförande 13 mars 2019

Talman

”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, visst låter det bra? Tänk er det att det på alla produkter som tillverkats på Åland skulle kunna finnas en sådan text: ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, och förstås en Ålandsflagga därefter. Marknadsvärdet är enormt.

Målet om ett modern koldioxidneutral energiproduktion har tagit ett viktigt steg framåt! Nu, tre år efter sveket kring det finländska vindkraftsstödet har vi nu en egen lagstiftning som stärker den egna, förnyelsebara, energin. Det är en stor dag för miljön och för varumärket Åland. Intressanta är också möjligheterna för transitering som faktiskt har potential att bringa inkomster.

För miljön är det förstås en stor vinst, det är ett så självklart viktigt steg i arbetet mot ett hållbart Åland så att det näst intill känns onödigt att beskriva det men visst, det måste ändå få göras; att frångå fossila bränslen är avgörande på flera sätt. Fossila bränslen är inte bara dåliga för klimatet utan också för miljön. Ren el som kan fraktas och distribueras genom ledningar är oslagbart miljömässigt, infrastrukturellt och ekonomiskt. Dessutom frångår vi system som ofrivilligt tvingar in oss i geopolitiska spänningar. Ett beslut om lokalproducerad och förnyelsebar el är alltså så mycket mer än ett enskilt beslut om el.

Vi vill tacka landskapsregeringen för arbetet med denna lagstiftning, för det var inte roligt när handskakningen med Finland brast. Och inte kändes det bra när möllor monterades ner, men bra var det att kärnan av vindkraften och därmed kunskapen aldrig försvann, och nu är vi på banan igen. Det är särskilt glädjande att vi slipper den långa notifieringsprocessen så att vi möjliggör en betydligt snabbare process för att nå resultaten.

Denna lagstiftning möjliggör en ökning av förnyelsebar energi upp till 70 % av totalförbrukningen. Stärks det inom kort med biogasanläggning, strategiskt placerade solceller, förbättrade lagringsmöjligheter och ett smart nyttjande av skogsresursen så är vi inte långt borta från den där etiketten; ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, med Ålandsflaggan därefter. Visst är det bra?!

 

 

Det är konsumtionen som är problemet

Insändare 30 januari 2019

På Åland har det tagits ett klokt beslut om att Åland ska bli hållbart 2051. Samhället trevar sig fram i sitt omställningsarbete, såväl det privata som det offentliga. Omställningsarbetet kräver ekonomiska medel för bland annat satsningar på ny teknik som skapar mer hållbara processer. Därför kan vi inte lägga ned verksamheter och därigenom uppnå våra hållbarhetsmål.

Vi hör till dem som hävdar att utsläppsnivåer bör mätas efter konsumtion, inte produktion, eftersom att klimat- och miljöfrågan inte bara är lokal utan i hög utsträckning global. Det innebär att vi inte kan lösa problemen genom att flytta ut produktionen. Särskilt inte när den lokala produktionen har höga krav när det gäller såväl miljö som anställningsskydd. Vår konsumtion däremot är problematisk med exempelvis en allt för hög konsumtion av slit och slängvaror och en skamligt hög andel matsvinn.

Med det sagt så konstaterar vi att även produktionen måste utvecklas till en högre andel energiåtervinning, recirkulering av vatten, minskade avfallsmängder och minimerad miljöpåverkan. Men om vi politiskt ställer så höga krav att verksamheterna flyttar härifrån då blir vår ekonomi hårt drabbad samtidigt som miljön och klimatet blir drabbat på globalnivå. Det är inte en hållbar lösning.

Ingrid Johansson
John Holmberg
Liberala medlemmar i finans- och näringsutskottet

 

 

Primärnäringar, hållbarhet och resiliens

Anförande 16 januari 2019

Talman.

Stödet till primärnäringarna är ett resultat av extremväder. Något som forskningen visar att kommer att bli allt vanligare. Det betyder att vi behöver ställa om samhället. Ett sätt att uttrycka det är att man vill stärka resiliensen, dvs den långsiktig förmågan att hantera förändringar och fortsätta utvecklas.

Några förslag till viktiga steg mot ett mer resilient jordbruk kan vara regenerativt jordbruk, bevattningssystem, frångå monokulturodlingar, egna solcellsanläggningar, recirkulering av vatten osv.

En historisk tillbakablick visar på att primärnäringarna klarat av att ställa om flertalet gånger. De omställningar som skett efter EU-inträdet är bland de största. Jag har inte hört en enda bonde som säger att de vill leva på bidrag men nu är systemet det som det är. Bidragen styr jordbrukets utveckling. Det är därför viktigt att vi politiker minns sommaren 2018 och starten på 2019 när nästa landsbygdsutvecklingsprogram tas fram.

Framtidens näringsliv och företag, oberoende av sektor, måste klara av miljö, klimat och hållbarhetsfrågor för att vara konkurrenskraftig och klara efterfrågan, och för att klara av att hantera förändringar.

Liberalerna kommer att arbeta för att stödja primärnäringarna i sitt omställningsarbete. För att det är det enda hållbara, både sett till miljö och ekonomi. Vi hoppas på bred konsensus i lagtinget i denna fråga.

Cirkulär ekonomi är vägen framåt

Anförande 15 november 2018

Talman jag vill tala om miljö och cirkulär ekonomi.

Miljöfrågan är grundläggande för att vi inte kan leva utan rent vatten, för att vi blir sjukare utan biologisk mångfald och för att för att det faktiskt inte finns någon naturbank som vi kan låna ifrån den dag krisen är ett faktum. Jag upplever att miljö- och klimatfrågan äntligen är prioriterad.

Jag menar att vi ska börja med det som ger ”mest pang för pengarna” och där finns investeringarna som gynnar såväl näringslivet som miljön. Nu verkar en biogasanläggning vara på gång, äppelodlarna har gått i bräschen genom sin musttillverkning av det som tidigare var avfall. Idéerna om kretsloppsanpassat foder för fiskodlingarna, är ett annat gott exempel.

Och det finns mycket mer att göra. Vi som tittar på den fenomenala serien ”Maträddarna” på SVT kan snabbt konstatera potentialet i en utveckling av matÅland som helhet. Cirkulär ekonomi skulle vara intressant för högskolan att forska i. Jag tänker då på forskning inom matklustret för att kunna se hur vi kan göra mer mat och mindre avfall av det som produceras på Åland.

Den åländska konkurrenskraften måste stärkas genom förbättrad planering, kloka investeringar men framförallt allt genom att stimulera till en lägre konsumtion av el och vatten och en lägre produktion av avfall.

Jag har lyft det förr och lyfter det igen, det finns saftiga EU-medel att söka. På Eu-håll diskuteras att ta fram ett cirkulärt paket nummer 2. Vi kan också se att cirkulär ekonomi börjar glida in i andra områden. I höst har EU-kommissionen lagt fram en bioekonomistrategi. Jyrki Katainen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommenterar så här:

”Det har blivit uppenbart att vi måste genomföra systemändringar i fråga om hur vi tillverkar, konsumerar och gör oss av med varor. Genom att utveckla vår bioekonomi, som är den förnybara delen av den cirkulära ekonomin, kan vi hitta nya och innovativa vägar för att tillhandahålla livsmedel, produkter och energi utan att förbrukar jordens begränsade biologiska resurser. Att omforma vår ekonomi och modernisera våra grundläggande produktionsmodeller handlar inte bara om miljön och klimatet. Det finns också god potential för nya gröna arbetstillfällen särskilt på landsbygden och i kustområden.”

Det är det som är spännande med den cirkulära ekonomin – den skulle gynna oss. För oss, där transportkostnader äter på marginalen, vi lider av högra transitonsavgifter och har en för utspridd industri för att skapa hög effektivitet.

Talman, jag tror att den åländska entreprenörstraditionen, präglad av mångsyssleri, är som bäst för att klara denna omställning. Åländska entreprenörer är kända för att ha affärsnäsa, och här finns pengar att hämta. Omställningen skulle också kunna skapa verkligen skillnad för målen om hållbara konsumtions- och produktionskedjor. Drivet måste komma från näringslivet men vi från det offentliga behöver stimulera och stöda. För ett halvår sedan tog vi avfallspaketet, en plaststrategi är under remiss och åtminstone Misekommunernas plaster kommer att börja materialåtervinnas. Dessutom kombinerar Fixtjänst sysselsättning med up-cykling, Emmaus driver returarbete och människors attityd förändras i en rasande takt.

Talman. I mitt andra anförande här i lagtinget sa jag att det inte finns något avfall, bara resurser. Vi behöver börja praktisera detta ytterligare. För miljöns skull, för sysselsättningens skull och för konkurrenskraftens skull.

Hållbara produktionsmönster

Anförande 10 september 2018

Talman. Hållbarhetsarbetet berör oss alla och alla samhällssektorer, jag kommer att uppehålla mig kring två områden; mål 3 Allt vatten ska ha god kvalitet och mål 5 Attraktionskraft för boende, besökare och företag.

När det gäller mål 3, Allt vatten ska ha god kvalitet, är det bara att konstatera att nuläget är alldeles oacceptabelt, dessutom verkar framtiden bära med sig ytterligare försämringar. Vi kan konstatera att livsmedelsproduktionen, som jag koncentrerar mig på idag när det gäller vattenkvalitet, har negativ inverkan på våra vatten där man förenklat kan säga att fiskodlingarna står för fosforutsläpp och det landbaserade jordbruket för kväveutsläpp. Både fosfor och kväve är naturliga ämnen som ska finnas i våra vatten men problemet uppstår då ämnena läcker ut i för hög grad, så som sker idag. Havet övergöds.

Så vad är lösningen? Att sluta producera mat? Förstås inte men vi behöver arbeta strategiskt med frågan och aktivt minska utsläppen. Fiskodlingarna utmålas ofta som Östersjöns största bov men jag vill också belysa det arbete som gjorts där, det kan fungera som en positiv modell för annan matproduktion. Utsläppen har minskat drastiskt, en minskning på ca 90% för fosfor och en minskning på ca 75% för kvävet sedan 80-talet, och man skulle kunna göra än mer. Företagen och det offentliga borde hänga ihop, tillstånd borde ges där det råder goda strömningsförhållanden som ska hänga ihop med krav på skräpfiske och vi borde förstås ha kretsloppsfoder. Liknande processer borde vi få till i det landbaserade jordbruket; omhändertagande av energin i stallgödsel, recirkulering av näringsämnen och se över vattentäktsskydd och dikningsregler. Lösningarna finns och det kommer att bli oerhört spännande att se partiernas ställningstaganden inför det kommande LBU-programmet.

Talman det sistnämnda handlar lika mycket om mål 5, Attraktionskraft för boende, besökare och företag eftersom att det stärker den åländska konkurrenskraften. Det arbete som nu Optinova gör för att spara vatten är ett exempel som minskar kostnader och är bra för miljön. Vi borde se till att få bättre avkastning från slaktavfall från jordbruk och fiskindustriun, tänk om vi kunde halvera mottagningskostnaderna för den typ av avfall för att vi kan sälja exempelvis biogas. Tänk om alla benrester från Dahlmans kunde bli benmjöl så att vi kunde få en ny exportvara. Och tänk om Chipsens tvättvatten kunde användas som bevattning. Det handlar om cirkulär ekonomi mina vänner och jag tror att ni alla förstår att det finns betydande summor att spara. Dessutom finns betydande EU-bidrag för omställningsarbetet. Vi borde helt enkelt börja agera i detta ärende. På onsdag hålls en föreläsning om cirkulär ekonomi, jag hoppas att det är startskottet. Potentialet finns framförallt inom tillverknings- och förädlingsindustrin vilket också utgör en betydande del av våra exportföretag och det är viktigt för om småföretagande är Ålands själ så är exportbolagen är den åländska ekonomins ryggrad – vi måste stärka konkurrenskraften, här finns potential som dessutom är hållbart.

Men attraktionskraft handlar också om människorna, folk ska vilja flytta hit.  Samarbetet inom ”Braingain Åland” är ett mycket bra arbete där man tillsammans arbetar med att locka hit den kompetens som det åländska näringslivet och exempelvis ÅHS så nödvändigt behöver. Också här tror jag att vi kan bli bättre; vi borde framförallt marknadsföra de goda resultat som de åländska skolorna visar upp men också den livskvalitet som livet på Åland erbjuder. I den åländska attraktionskraften kan inte nog det breda och osannolikt professionella kulturliv som Åland erbjuder. En viktig motor i det sammanhanget är Ålands Musikinstitut och personligen ser jag gärna också en teaterskola i framtiden. För att locka såväl boende som turister är kulturlivet viktigt och där är alla insatser viktiga. Allt från ungdomsföreningarnas farser, till Katrina kammmarfestival och Pub Ettans insatser för att locka hit musiker från när och fjärran.

Till sist, talman, vill jag ytterligare nämna turismen och en av mina käpphästar; restaurangbranschen. Vi behöver arbeta för en tillväxt av ny kompetent arbetskraft. Restaurangbranschen är viktig för turismen eftersom att den dels fungerar som huvudreseanledning men också är central för betyget för all typ av turism. Jag hoppas att vi kan få till ett tätt samarbete mellan branschen och det offentliga också i denna fråga. Tillsammans är vi starka och tillsammans gör vi skillnad! Tack.