Likvärdiga löner

Insändare 21 september 2018

Äntligen! Frågan om likvärdiga löner är en fråga om anständighet och nu är det första, och kanske viktigaste steget på plats. I och med tilläggsbudgeten som nu behandlas i lagtinget kommer samtliga lönepotter att betalas ut. Lönekorrigeringarna är i storleksordningen 850 000 euro år 2018 bara för ÅHS.

Det är ett gediget arbete som utförts från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. Jag är oerhört tacksam för alla de timmar som satts ned för att nå resultatet. Men också över den beslutsamhet som visats från landskapsregeringens sida och framförallt från lantrådet Sjögren, med ansvar över jämställdhetsfrågor, och från minister Perämaa som haft ansvaret över processen som helhet.

Så är vi i mål nu? Förstås inte. Vad gäller löner och löneutveckling finns mycket kvar att göra. Personligen brinner jag för att utbildningslängd och examensnivå ska synas mer i lönekuvertet. För att kunna möta framtiden och stärka Åland behöver utbildning löna sig än mer, för mig är det nästa naturliga steg. Men huvudsaken är att vi nu börjat värdera att ta hand människor i högre utsträckning, det syns genom att om vårdpersonal och poliser fått de största lönepotterna.

Ingrid Johansson (lib)

 

Jämställt föräldraskap är lösningen

Finland fick ingen familjereform, det kan vi bland annat läsa om här. Det var synd, vi behöver modernisera familjepolitiken. Under förra mandatperioden gjordes det åländska hemvårdsstödet om, men det blev en dyr historia och hittills finns inga tecken på att den skulle leda till att uppfylla de utsatta målen. I Mariehamns stads bokslut för 2016 står det “Endast socialnämnden har en mindre överskridning av budget av den orsaken att hemvårdsstödet förutom den byråkrati det medfört även blivit mycket dyrare än beräknat.”

Men problemen är större än ökade kostnader och byråkrati – även om det är illa nog. Hemvårdsstödet cementerar hur vi lyfter familjeledigheter. Det är inte ett problem att enskilda kvinnor väljer att stanna hemma och jag skuldbelägger ingen som tagit det beslutet. Samtidigt är det ett problem på gruppnivå bland annat eftersom:

  • kvinnor idag utbildar sig mer än männen och vi saknar kvalificerad arbetskraft på Åland
  • bland de ensamstående är kvinnor starkt överrepresenterade och vi ser att barnfattigdomen är som högst hos ensamförsörjarna, ett ojämställt föräldrauttag försämrar generellt inkomstutvecklingen livslångt (se nedan).
  • lönefrånfallet under småbarnsåren fortsätter under hela livet vilket gör att vi ständigt får nya kullar av fattiga (kvinliga) pensionärer (se nedan).

    I rapporten Children and gender inequality: evidence from Denmark från National Bureau of Economic Research i Cambridge kan man läsa i såväl text som i grafer hur kvinnors löner, med exemplet Danmark, efter barnafödande aldrig kommer ikapp:

    “Despite considerable gender convergence over time, substantial gender inequality persists in all countries. Using Danish administrative data from 1980-2013 and an event study approach, we show that most of the remaining gender inequality in earnings is due to children.”

barnafödande danmark

Delad föräldraledighet har visat sig vara en viktig nyckel för att förändra situationen, i “Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige”, utgiven av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, konstateras att “mödrar som koncentrerar sin föräldraledighet tidigt efter födseln tjänar mer än mödrar som sprider ut sin ledighet över tid.”

Hemvårdsstödet ska utvärderas – jag ser framemot rapporten och kommer fortsatt att arbeta för ett jämställt föräldraskap.

#metoo #ålandockså

Anförande #metoo-debatten 10 jan 2018

Talman

Jag förvånar ingen när jag konstaterar att jag är feminist och för mig är de två största feministiska frågorna kvinnors ekonomiska självständighet och rätten till den egna kroppen. Sexuella övergrepp och sexuellt våld är bland de grövsta övertrampen då det gäller inskränkandet av kvinnors rätt till den egna kroppen. Men runt om i samhället ser vi ett konstant budskap om att kvinnans kropp inte finns till för den egna individen utan för att behaga – vi besudlas av sexualiserad reklam och porrindustrin väller av budskap av att kvinnans kropp finns till för mannen och något mannen har rätt att ta för sig av.

I debattvågorna efter metoo-uppropen kan man läsa allt fler berättelser om exempelvis unga pojkar, troligen inspirerade av porr, som kallar sig sadister och om unga människor, både killar och tjejer, vars bild av samlag till stor del präglas av våldssexet inom porrindustrin. Här har vi ett viktigt jobb att göra – dels behöver skolans sexualundervisning vara med, men framförallt är det viktigt att vi vuxna pratar om sex och kärlek med våra barn och unga.

Jag har också läst texter som jag sett som oerhört kränkande för mannen. Texter skrivna av män som försvarar sexuella trakasserier genom att förklara dem med att allt beror på drifter och grundläggande behov, att evolutionen utvecklat mannen till en sexhungrig varelse som inte kan hålla sig ifrån att försöka reproducera sig. Om jag vore man skulle jag på inget sätt acceptera en sådan bild av mig själv. Det är bra och sunt att verklighetsbeskrivningen inte är vanlig bland men, precis som att det är bra att inte alla män begår sexuella övertramp.

Talman. #Ålandockså har satt igång en massiv diskussion här lokalt – det är bra, vi behöver alla hjälpas åt att bryta tystnadskulturen kring sexuella trakasserier, övergrepp och brott. Men tyvärr har också hatet växt, de kvinnor som drabbats av sexuella trakasserier och brott har dessutom fått kritik för att de berättat sin historia, det kan tolkas som ett omedvetet eller medvetet försök att bibehålla den tystnadskultur som måste brytas. Men tystnaden, talman, är bruten – vi kvinnor kommer inte låta oss tystas igen!

För de konservativa anti-feministerna har diskussionen, vad det verkar när man följer debattrådar på nätet, varit extra triggande. Kanske det beror på att inget bevisar så bra som metoo att problemen inte handlar om vissa ”riskkulturer” – utan att det handlar om samhället i stort. Mest smärtsamt tycker jag att det är att se personer dels i falsett ropa ”Inte alla män” samtidigt som man misstänkliggör kvinnor som grupp för att komma med falska anklagelser och liknande påhopp på de som delat med sig av sina innersta hemligheter. Samma grupp har heller inga som helst problem att klumpa ihop inflyttade i samma grupp.  Talman, de här ideologiska inslagen i debatten går följd i färg med de begränsningar som samma personer arbetar för när det gäller andra frihetsfrågor för kvinnor; aborträtten, allmän barndagvård och lika lön på likvärdigt arbete.

För vi har mönster som måste brytas – samhället behöver ta sitt ansvar men också var och en av oss; vi ska lära oss mer, vi ska inte vara tysta och ska gemensamt skapa förändring.  Vi ska stärka civilkuraget och peppa varandra – för att säga stopp och att synliggöra är inte något enkelt, det krävs mod.

Slutligen talman vill jag rikta mig till landskapsregering med en önskelista med vad jag tycker att borde prioriteras:

  • Kompetenshöjande insatser hos myndigheterna där frågan är aktuell där polisen, ÅHS och sociala myndigheter prioriteras
  • Förtäta vårdkedjorna för de drabbade mellan de olika myndigheter som berörs
  • Evidensbaserat förvaltande av de 75´ per år som ges i 5 år för att hindra sexuella trakasserier i 5 år
  • Tydlig information till all personal inom LR och underlydande myndigheter om vad sexuella trakasserier är, att nolltolerans råder och hur man anmäler övertramp samt uppmuntran till övriga arbetsplatser att följa efter
  • Indikatorer om sexuella trakasserier i hållbarhetsrådets rapport
  • Införa diskussion om samtycke i skolans läroplan om sexualundervisning
  • Särskilda insatser för socialt utsatta kvinnor; missbruk, funktionsvariationer, socioekonomisk bakgrund behöver beaktas

Dessutom borde vi från Åland

  • Ställa krav på riksregeringen om samtyckeslag
  • Ställa krav på riksregeringen om att utvärdera befintliga straffskalor och hur de används gällande sexualbrott

 

 

Kvinnors frihet är begränsad

Insändare 28 okt 2017

Me too-rörelsen visar tydligt att kvinnans kropp i många fall ses som allmänhetens gods. Något som man kan ta sig rätten att ta på, att nyttja, att slå på eller att prata om som ett objekt. Det är ingen nyhet för oss kvinnor, jag har nog aldrig mött en kvinna som inte blivit utsatt för sexuella trakasserier, eller värre, otaliga gånger i livet. Detta är ett stort samhällsproblem och vi behöver gemensamt ta ansvar för att skapa bättre attityder och förändra.

Rätten till den egna kroppen är en grundläggande jämställdhetsfråga. De som stödjer tanken driver ofta också frågor så som rätten till abort, skärpta straff för trafficking och arbete med att minska våldet mot kvinnor i nära relationer. Om man inte kan bestämma över sin egen kropp – vad har man då för makt i sitt liv och kan man alls ses som fri? Mitt svar är nej.

En annan viktig frihetsfråga är tillgången till pengar. Vi har idag oacceptabla löneskillnader mellan kvinnor och män, det gör att kvinnor generellt har mindre pengar än män. Ekonomisk styrka är makt vilket gör att låga inkomster inskränker ens förmåga att påverka sin omgivning och samhället i stort. Den personliga friheten inskränks likaså, för utan egna pengar är ingen människa fri.

Vi behöver alltså arbeta med attityder och demokratifrågor men också med att förändra arbetsmarknaden i stort och kvinnors delaktighet och utkomst från den samma i synnerhet.

Ingrid Johansson (lib)

Stå upp för aborträtten!

Aborträtten är en grundläggande rättighet för kvinnor. Kvinnors rätt till den egna kroppen är, enligt mig, den viktigaste feministiska frågan jämte frågan om egna pengar i plånboken. Organisationen Kvinna till kvinna uppmärksammar idag aborträtten, stå upp du också!

Info från Kvinna till kvinna:

  • Runt om i världen riskerar kvinnor sina liv när abort inte är lagligt: den politiska utvecklingen slår hårt mot kvinnors rättigheter. Om vi inte står upp för aborträtten nu kommer fler kvinnor att skadas eller dö.
  • Att äta krossat glas, dricka blekmedel eller att föra upp vassa kvistar i underlivet är några av de desperata metoder som kvinnor tar till när de inte får hjälp att göra abort.
  • Varje år dör nästan 50 000 kvinnor och 7 miljoner kvinnor skadas allvarligt efter att ha gjort abortförsök själva eller hos någon utan vårdkunskap.
  • Behovet av aborter kommer alltid att finnas. Abortförbud innebär inte att färre gör abort, utan att aborterna blir livsfarliga.
  • Aborträtt minskar fattigdom. När fler får bestämma om och när de ska ha barn stannar de i skolan längre, får bättre ekonomi och föder friskare barn.

    Abort är en mänsklig rättighet och idag står vi upp för aborträtten världen över!
    #kvinnatillkvinna
    #rfsu
    #sept28

Sjukvård, jämställdhet och framtiden

Talman,

Det är med besvikelse jag ser att Centern fortsätter sin skräckpropaganda och försöker få det att se ut som att den nuvarande demensavdelningen vårdar alla patienter med minnessjukdomar. Att de flesta redan idag vårdas på andra avdelningar bortser man ifrån, istället målar centern upp en dystopi där människor med demens ska vårdas på den psykiatriska kliniken – välkomna till verkligheten kära vänner: utåtagerande patienter med demenssjukdom vådas på psykiatriska också idag!

Talman. Framtiden är här då det gäller sjukvården. I den moderna sjukvården mäts inte kvalitén utefter hur många vårddygn som erbjuds, gränserna mellan slutenvård och dagvård börjar suddas ut. Detta sparar pengar och förbättrar hälsan, ingen mår bra av att ligga inne på sjukhus långa tider. Nu tar sjukvården stora, kunskapsbaserade steg. En investering i en MR-apparat och storsatsning på dagkirurgi är åländska exempel – de minskar behovet av slutenvårdsdygn och höjer vårdkvalitén. Smart helt enkelt, särskilt som vi inom överskådlig tid kommer att stå inför en stor brist på sjukvårdspersonal. Vi kommer inte att ha personal för att fylla behovet om vi fortsätter som nu.

Talman. Jag vill också nämna de äldre. Jag är fast övertygad om att de viktiga steg vi behöver ta inte nödvändigtvis handlar om att få fler händer och fötter. Framförallt handlar det om att öka kunskapen, forskningen är entydig i den frågan. Det som landskapsregeringen nu gör är att stärka kunskapen. Det kommer att höja kvalitén och minska kostnader.

Slutligen talman vill jag prata om huruvida kvinnor drabbas av det besparingsarbete som landskapsregeringen genomför. Vi behöver arbeta aktivt för en ökad jämställdhet. Det gör man genom att skapa en arbetsplats där människor kan utvecklas bland annat genom vidareutbildning, man behöver ge möjlighet för personalen att göra karriärsteg och man behöver ge betalt för det ansvar som den enskilda arbetstagaren har – landskapsregeringen arbetar med allt det! En omstrukturering ger faktiskt förbättrad jämställdhet; att ge enskilda mer ansvar och högre befogenheter och betala för det ökar kvinnors ekonomiska självständighet och därmed makt i samhället. För det är så bästa kolleger, genom att göra allt för att behålla gamla strukturer så stampar också jämställdhetsarbetet på stället.

Tack talman!

Tal inför parlamentariker runt Östersjön

Dear mr chair, esteemed guests, dear colleagues and neighbors

”Linking education and the labour market” is the headline of this session. I would like to address the topic about linking educated people to the labour market. And to be more specific, about liking educated women to the labour market.

Even though it may differ from country to country we do have two trends.

One of them is fairly new: women more and more achieve education and high education. The second trend is everything but new: women are taking the main responsibility of the household and the family.

Well educated people are crucial for a sustainable development, therefore we need the educated women in the labour market, not at home. But more important for a sustainable development is that woman in general take part in the labour market. Why, you might ask. Well, an equal labour market would decrease the social injustice between men and women. This is a fact! And also, the OECD has foreseen an increase of the GDB in the EU with 12% if we would have an equal labour market.

Dear Collegues,

What steps do we need to take?
Firstly. We need to provide good daycare for our children. Daycare should be voluntary and available Monday to Friday for the whole work day. I would like to thank Mr Jan Guz for addressing this important topic in his speech.

Secondly. We need equal pay for equal work. For example: A university degree on one level should be equally paid despite of gender and we cannot have a system where typical female work is less paid than typical male work.

And finally the most important point. Men have to be more involved in taking care of their household and their children. Shared responsibility of the unpaid housework is the only way women and mothers can join the labour market with the same possibilities as men.

I encourage the BSPC and CBSS as well as the countries in the Baltic Sea area to work even harder with gender equality and all citizens possibilities to work and contribute to the society. This is a very important question for today and for the future.

Thank you for your attention.

Jag är inte er kvinna!

Insändare 3 feb 2016

Runt om diskuteras separata badtider, sexuellt våld och ”medeltida” kvinnosyn. Invandringen anges vara orsaken till varför kvinnor är hotade. Jag står med förvåningens finger i häpnadens mun; är detta något nytt?! När jag växte upp så var sexualiserade skällsord och tafsande grabbhänder vardagsmat. När jag jobbat i restaurangbranschen var kommentarer om min kropp och nyp i rumpan inget jag höjde ögonbrynen för. I dag får jag höra att jag borde vara hemma med mina barn istället för att jobba. För även om vi kommit längre i Norden än på många andra platser så är vi långt ifrån mål. Synen på kvinnan och hennes rättigheter är något vi behöver ändra globalt.

Som liberal feminist har jag två hjärtefrågor, kvinnors rätt till sin egen kropp och kvinnors ekonomiska självständighet. Jag är min och bara min, med rätt till min egen ekonomi och rätt att fatta beslut om min egen kropp. Den nationalistiska världsåskådningen arbetar i rak motsättning mot bägge värden. I den nationalistiska idévärlden tillhör en kvinna till en man. Kvinnan ska kunna förvänta sig att bli försörjd av sin man och behöver därmed inte en egen ekonomi. Kvinnan ska i sin tur ställa upp för sin man, bland annat genom sex. Så till alla nationalister där ute: Jag betackar mig ert beskydd. Det är era idéer som jag menar att gör mitt liv osäkert, det är ni som motarbetar mitt sätt att leva.

Jag är min och bara min.

#inteerkvinna
Ingrid Johansson
Liberal feminist

Tillväxtpotential i kvinnors företagande

Insändare 22 jan 2016

Kvinnor startar företag i mindre utsträckning än män, det innebär att det finns stort tillväxtpotential i kvinnligt företagande.Kvinnors underrepresentation bland företagarna kan betraktas som en samhällsekonomisk förlust, eftersom det innebär att affärsidéer och viljan att driva något eget inte omsätts i nya växande företag. Jobbskapande, tillväxt, utveckling och innovationer uteblir när företagandet inte tar fart. Bristen på allt detta skapar i stället en dyrare offentlig sektor.

En studie som ÅSUB tog fram, på initiativ av lantrådet Sjögren, visar att männen startar företag inom primärnäringarna, byggverksamhet, transportsektorn och industri men även inom handel och företagstjänster. Kvinnorna å andra sidan dominerar företagandet inom personliga tjänster samt utbildnings-, hälso-, och sjukvårdstjänster men det finns även relativt många kvinnoföretag inom handeln och primärnäringarna.

Målet för företagandet måste få vara att tjäna pengar oavsett om det handlar om typiskt kvinnliga eller typiskt manliga branscher. För inte är det väl fel att upphandla vårdtjänster av vinstdrivande företag då vi ständigt upphandlar bygg-, transport-, och vägarbeten av företag med vinstintresse? Liberalismens grund är frihetstanken, för oss är det självklart att också kvinnor som driver företag ska nå ekonomisk självständighet och därmed personlig frihet. Vi kommer att arbeta för att det privata näringslivet ska hanteras jämlikt och vi kommer att stödja det offentligas samarbete med det privata i såväl typiskt manliga som typiskt kvinnliga sektorer.

John Holmberg och Ingrid Johansson
Liberala lagtingsledamöter

Budgetanförande om utbildning

Fru talman!

I budgeten kan vi läsa skrivningar om utbildningen. Jag saknar dock en skrivning om att utbildningens främsta syfte är att ge arbete och därigenom ekonomisk självständighet. För att säkerställa att vi utbildar för arbete behöver vi börja mäta anställningsgraden efter erhållen examen, vi har inte råd att utbilda in i arbetslöshet!

Vad gäller skolans förebyggande roll mot utanförskap kan den inte poängteras nog. De förebyggande åtgärderna är i regel mer effektiva desto tidigare de sätts in. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov och arbetslösa ska påbörjas redan med grundskolornas studievägledning.

Det finns ett stort behov av att överse utanförskapet. Där fyller en utvärdering av gymnasiereformen en viktig funktion. Framförallt vill jag framhålla behovet av att utvärdera HUTH, där alarmerande signaler om ökad psykisk ohälsa på grund av den höga pressen hörs från de studerande.

Jag vill också att särskild vikt ska läggas vid restaurangprofilen, på marknaden finns ett skriande behov av kompetent restaurangpersonal. Just restaurangbranschen är av särskilt intresse för Åland eftersom att turismen är en viktig del av vår ekonomi. Matkulturen och matintresset är skyhögt liksom turisternas förväntan på restaurangupplevelsen. Extra roligt är det naturligtvis att hela tre åländska restauranger, Smakbyn, Nautical och Havsvidden, fått erkännanden via White Guide Nordic. Tillgång på högkvalitativ personal är alltså viktig för branschens fortsatta utveckling och ett viktigt ben i den åländska turismen.

Fru talman! Jag vill att vi på Åland ska ha kvalitativ utbildning med tydliga mål; ingen ska falla emellan, vi ska utbilda för den åländska marknadens behov och de studerande ska nå ekonomisk självständighet!

Tack fru talman!