Cirkulär ekonomi är vägen framåt

Anförande 15 november 2018

Talman jag vill tala om miljö och cirkulär ekonomi.

Miljöfrågan är grundläggande för att vi inte kan leva utan rent vatten, för att vi blir sjukare utan biologisk mångfald och för att för att det faktiskt inte finns någon naturbank som vi kan låna ifrån den dag krisen är ett faktum. Jag upplever att miljö- och klimatfrågan äntligen är prioriterad.

Jag menar att vi ska börja med det som ger ”mest pang för pengarna” och där finns investeringarna som gynnar såväl näringslivet som miljön. Nu verkar en biogasanläggning vara på gång, äppelodlarna har gått i bräschen genom sin musttillverkning av det som tidigare var avfall. Idéerna om kretsloppsanpassat foder för fiskodlingarna, är ett annat gott exempel.

Och det finns mycket mer att göra. Vi som tittar på den fenomenala serien ”Maträddarna” på SVT kan snabbt konstatera potentialet i en utveckling av matÅland som helhet. Cirkulär ekonomi skulle vara intressant för högskolan att forska i. Jag tänker då på forskning inom matklustret för att kunna se hur vi kan göra mer mat och mindre avfall av det som produceras på Åland.

Den åländska konkurrenskraften måste stärkas genom förbättrad planering, kloka investeringar men framförallt allt genom att stimulera till en lägre konsumtion av el och vatten och en lägre produktion av avfall.

Jag har lyft det förr och lyfter det igen, det finns saftiga EU-medel att söka. På Eu-håll diskuteras att ta fram ett cirkulärt paket nummer 2. Vi kan också se att cirkulär ekonomi börjar glida in i andra områden. I höst har EU-kommissionen lagt fram en bioekonomistrategi. Jyrki Katainen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommenterar så här:

”Det har blivit uppenbart att vi måste genomföra systemändringar i fråga om hur vi tillverkar, konsumerar och gör oss av med varor. Genom att utveckla vår bioekonomi, som är den förnybara delen av den cirkulära ekonomin, kan vi hitta nya och innovativa vägar för att tillhandahålla livsmedel, produkter och energi utan att förbrukar jordens begränsade biologiska resurser. Att omforma vår ekonomi och modernisera våra grundläggande produktionsmodeller handlar inte bara om miljön och klimatet. Det finns också god potential för nya gröna arbetstillfällen särskilt på landsbygden och i kustområden.”

Det är det som är spännande med den cirkulära ekonomin – den skulle gynna oss. För oss, där transportkostnader äter på marginalen, vi lider av högra transitonsavgifter och har en för utspridd industri för att skapa hög effektivitet.

Talman, jag tror att den åländska entreprenörstraditionen, präglad av mångsyssleri, är som bäst för att klara denna omställning. Åländska entreprenörer är kända för att ha affärsnäsa, och här finns pengar att hämta. Omställningen skulle också kunna skapa verkligen skillnad för målen om hållbara konsumtions- och produktionskedjor. Drivet måste komma från näringslivet men vi från det offentliga behöver stimulera och stöda. För ett halvår sedan tog vi avfallspaketet, en plaststrategi är under remiss och åtminstone Misekommunernas plaster kommer att börja materialåtervinnas. Dessutom kombinerar Fixtjänst sysselsättning med up-cykling, Emmaus driver returarbete och människors attityd förändras i en rasande takt.

Talman. I mitt andra anförande här i lagtinget sa jag att det inte finns något avfall, bara resurser. Vi behöver börja praktisera detta ytterligare. För miljöns skull, för sysselsättningens skull och för konkurrenskraftens skull.

Budget 2019

Anförande 13 november 2018

Talman. Det gäller att klara av att ha flera tankar i huvudet när budgeten debatteras. För å ena sidan har vi aldrig levt så gott som idag; vi lever länge, har offentliga skyddsnät, alla har rätt till skolgång och välståndet är utbrett. Å andra sidan ser vi orosmoln i horisonten; en svagare ekonomisk utveckling på Åland än i riket vilket ger lägre skattegottgörelse, våra viktigaste näringar – sjöfarten och primärnäringarna – kämpar och på andra sidan Delet är förståelsen svag för självstyrelsen och behovet av utveckling av densamma.

Det ställer krav på oss i lagtinget. Vi liberaler är mycket glada över att ekonomin nu äntligen är i balans och lyfter hatten för det gedigna arbete som utförts i landskapsregeringen och i andra myndigheter. Under lantrådets och finansministerns ledning har tydliga ramar getts och de har hållits i. Det är bra.

Talman, mycket har gjorts under de tre senaste åren men mycket kvarstår förstås. Så där som det alltid är. Vi liberaler ser särskilt behov av att utveckla konkurrenskraften, Finansministerns anförande visade tydligt på det behovet. Vi lever i en global verklighet, våra företag måste ha möjlighet att konkurrera på motsvarande villkor som våra grannar;

Vi behöver fortsätta verka för att stödja våra basnäringar. I andra tilläggsbudgeten som ännu behandlas i finans- och näringsutskottet finns projektplaner för att stärka Högskolans sjöfartsutbildning. Minister Asumaa har jobbat flitigt med bolagiseringsprocessen av Högskolan och den liberala gruppen stödjer arbetet fullt ut. Men det är inte bara sjöfarten som behöver stödjas. Vi ser också potential i att beforska och utveckla turismnäringen genom Högskolan, det är en annan prioriterad bransch för att hålla Åland på fötter. När det gäller turismen så är vi mycket glada över de omfattande satsningar som görs på kulturturismen; Pommern färdigställs i år, Kastelholm uppgraderas och på Bomarsund satsas det äntligen rejält. Att stödja och främja näringslivet i glesbygden är bland det bästa som kan utföras inom ramen för regionalpolitiken.

För att stärka Ålands konkurrenskraft behövs flera olika åtgärder. Skatteavdraget är ett positivt inslag i budgeten, liksom översynen av AMS verksamhet. Men vi behöver också förbättra möjligheterna för primärnäringarna att investera i smarta el- och bevattningssystem och industrins vattenbehov behöver sänkas genom exempelvis recirkulering. Det sparar pengar och är hållbart. När det gäller elförsörjningen och dess transiteringsavgifter så vet vi alla att det inte är den lättaste nöten att knäcka. Här borde vi hitta lösningar så snart som möjligt. Det finns också stort potential i cirkulär ekonomi, för vi vet att avfallet är en stor kostnad på Åland och desto mer vi kan få ut av det istället för att skeppa iväg det desto bättre är det. En annan viktig sak för konkurrenskraften är inflyttningen. Det är glädjande att inflyttningen fortsatt är stark och det har varit ett klokt beslut av landskapsregeringen att satsa på utbildning i svenska. Vi kan i budgeten läsa om erkännanden av yrkeskvalifikationer som en fortsatt viktig ingång till arbetsmarknaden. Så är det, i ett så litet samhälle som Åland är det viktigt att ta vara på varendaste kompetens – oavsett var den kommer ifrån.

Talman, samhället handlar inte bara om siffror och konkurrenskraft utan också om de människor som bor här. Förutom totalrenoveringen av socialvårdslagarna och grundskolelagen, fattigdomsåtgärder inom tandvården, kartläggning kring ekonomisk utsatthet och arbetet mot våld i nära relationer vill vi lyfta den lilla korta skrivningen om att Hälso- och sjukvårdsbyrån tillsammans med ÅHS ska planera en seniormottagning. För oss liberaler är detta en viktig fråga som vi fört fram under många år. Lantrådet Sjögren verkade för det under sin tid som hälsominister och i liberalernas äldrepolitiska program finns det med som en viktig fråga. Vård av äldre är ett särskilt kunskapsområde och vid sidan av satsningar på ÅHS ser vi potential i att Högskolan skulle ordna specialistutbildning inom området.

Slutligen talman, självstyrelsen. Det är bara att konstatera att Finland har svårt att hantera den åländska självstyrelsen. Den högerpopulistiska agendan smyger sig in i de flesta politiska rummen – splittrar och härskar. I den nationalistiska idévärlden är tanken om ett språk – ett folk – en nation en viktig grund, och Åland avviker. Med det inte sagt att alla är nationalister men idéerna växer sig allt starkare. Och vi är långt ifrån ensamma om att ha det svårt, det finns exempel på många plaster och mer extremt ser vi det till exempel i Polen och USA. När den liberala demokratin, så som vi känner den, ifrågasätts och nedmonteras krävs nya tag. Vi som följt Lantrådets, Finansministerns och tjänstemännens idoga arbete vet att det inte legats på latsidan, insatserna har varit många. Dessutom har vi, centern, moderaterna och socialdemokraterna besökt riksdagspartierna men det verkar inte finnas någon grogrund för en Ålandspolitik i Helsingfors. Diskussionen har påbörjats i självstyrelsepolitiska nämnden, vi liberaler hoppas att vi tillsammans når framgång i självstyrelsepolitiken. Arbetet kommer inte att avklaras under denna mandatperiod och vi behöver stå starka tillsammans.

Talman, med de orden kan jag konstatera att landskapsregeringen, med liberalerna vid rodret, tar ansvar, vi gör helt enkelt ett bra Åland bättre. Tack

Ekonomi, näringsliv och kommunreform

Anförande 12 november 2018

Talman, jag vill börja med att konstatera att vi lever i en rättsstat där vi genom lag reglerar samhället. Samtliga i samhället, individer och myndigheter så som kommuner, förväntas följa lagen. Det är helt ärligt upprörande att höra resonemang om att ledande tjänstemän inte ska följa lagen för att ett fullmäktige är av annan åsikt. Och vi bor inte i Schweiz, vi styrs inte av folkomröstningar. Jag skulle önska att åtminstone den lagstiftande församlingen skulle undvika att uppvigla till att inte följa lagen. Och om någon vill att vi ska justera vårt demokratiska system så är nog det en betydligt större fråga än kommunreformen. Jag konstaterar att denna lag, liksom alla andra lagar, stiftas i sedvanlig demokratisk ordning och den ska följas, det borde vi kunna vara överens om.

Men talman, jag tänkte tala om finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har fördjupat oss i kommunreformen ifrån två perspektiv nämligen finans och näring. Föga förvånande.

När det gäller finansfrågorna, eller rättare sagt, kommunernas framtida förmåga att klara ekonomin kan det konstateras att det i initialfasen troligtvis blir dyrare men att det finns fördelar på sikt. I kommunutredningen för Finström, Sund och Geta konstateras det att: ”i synnerhet inom den allmänna förvaltningen och den tekniska sektorn gör en större organisation det möjligt att stärka verksamhetsområden som i de nuvarande kommunerna inte haft tillräckliga resurser.”

Vi liberaler tror på ett rejält utökat samarbete kommunerna emellan men ser att det idag finns hinder för att smidigt arbeta tillsammans, ska myndighetsuppgifter skötas av annan part så måste förstås också delegeringsbeslut finnas. Det är alltså en omfattande byråkrati som byggs runt samarbetena. Helt i onödan.

Kommunsammanslagningarna skapar också utrymme för specialisering, något som skapar utrymme för effektivering. Idag läggs tid på att ständigt söka information om hur olika saker och ärenden kan skötas, vi behöver mer spetskompetens för att hantera allt svårare ärenden. Men slutligen så är det förstås de nya kommunerna som avgör hur de ekonomiska utfallen blir.

När det gäller näringspolitiken så har jag inte hört debatt om att kommunreformen skulle skada. Må hända att vissa hävdar att det inte gör någon skillnad men många menar att det finns betydande fördelar. Däribland kan nämnas en harmonisering av regelverk, gemensam planering av infrastruktur och färre parter att föra dialog med. Också specialiseringen av personalen är näringslivet till nytta och borde leda till effektivare och mer rättsäkra processer.

Därutöver kan det konstateras att vi har en liten arbetskraftsreserv på Åland och att näringslivet är i behov av kompetent personal. Färre kommuner skapar utrymme för en mer effektiv förvaltning av den totala arbetskraften på Åland.

Slutligen Talman, för att Åland ska kunna vara bärkraftigt och konkurrenskraftigt så måste kommunerna orka med en framåtsyftande politik som arbetar för mer inflyttning, mer företagande, mer turism och mer förebyggande. Konklusionen är enkel; kommunreformen behövs!

 

Extra anslag är bra!

Anförande 17 september 2018

Talman. Extra anslaget handlar om en gigantisk regionalpolitisk satsning i form av grundläggande infrastruktur på den åländska landsbygden och skärgården. För oss liberaler är extra anslag inget märkvärdigt utan en normal mekanism i enlighet med självstyrelselagen. Vi i utskottet har fördjupat sig i systemet och konstaterar att förarbetena visar att systemet efter 1993 är meningen att fungera på samma sätt som det tidigare extra ordinära anslaget. Däremot har praxis förändrats.

Extra anslaget berör dels brouppdatering och kortrutt. Två frågor som denna landskapsregering ärvt av tidigare landskapsregeringar. Det finns gediget utredningsmaterial för bägge frågor, där kortrutten utretts för två miljoner euro. Det är förvånande att centern, och särskilt tidigare inframinister reserverar sig mot det förslag som hon själv tagit fram.

Jag noterar att reservanterna också säger att man vill kvalificerad majoritet i lagtinget för att köpa in nytt tonnage. En fråga som jag svårligen kan se att skulle få kvalificerad majoritet då stora delar av lagtinget talar om totalentreprenad.

Det är bra att landskapsregeringen driver vidare de projekt som lagtinget i demokratisk ordning beslutat om.

Talman. Jag konstaterar slutligen att större infrastrukturella projekt är kantade med ifrågasättande och missnöje. Trots att jag inte var gammal kommer jag ihåg missnöjet med nya Godbyvägen, men jag tror inte att någon vill vara utan den vägen idag. Om man lite ser ovan om horisonten kan jag konstatera att ett parti i Göteborg som inte vill ha Västlänken gick kraftigt framåt det senaste valet. För det är så talman, att det alltid är enkelt att säga nej. Men att leverera trovärdiga motförslag är uppenbarligen svårt. Infrastruktur skapar utveckling och nya möjligheter, och att inte underhålla tidigare investeringar är inget annat än kapitalförstöring. Därför stödjer den liberala gruppen anhållan om extra anslag.

Året 2017

Anförande 23 maj 2018

Talman. Hållbarhet har genomsyrat arbetet för landskapsregeringen under 2017 – det är tydligt. Vi har förstås många och flera svåra steg att ta när det gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet men vi är väl på gång. Det är också glädjande att hållbarhetsarbetet väcker intresse för Åland som helhet, det stärker det åländska varumärket och borde också hjälpa till i den turistiska marknadsföringen av Åland. Vi är också oerhört glada över det breda intresset som allmänhet, näringsliv och det övriga Åland visar. Det är suveränt att hållbarheten redovisas i årsredovisningen och vi uppskattar särskilt att personalen involverats så tydligt genom intressentdialog. Kanske det är en delförklaring i att personaltrivseln ökat under 2017?

Talman. När det gäller ekonomin så är det förstås glädjande att vi har ett mycket gott årsbidrag. Det har varit en stor gemensam strävan inom hela landskapet. Det har hörts röster om att det effektivtetsarbete som genomförts under perioden har varit onödigt i samband med att resultatet för 2017 offentliggjordes. Jag delar inte den uppfattningen. Vi har framför oss stora utmaningar: vården blir dyrare, ett stort digitaliseringsbehov, en samhällsomvälvande förändring i det att artificiell intelligens och andra digitala verktyg förändrar omvärlden. Men talman, missförstå mig inte, jag ser positivt på framtiden just för att vi för en ansvarsfull ekonomisk politik: den gör att vi kan satsa på framtiden, att vi har råd. Den liberala gruppen uppmanar därför LR att fortsätta sin politik som har både hjärta och hjärna.

Talman. Då det gäller effektivitetsrevisionen vill jag kommentera några detaljer, förutom det att denna typ av revision alltid är bra för att det skapar utrymme för att göra interna förbättringar. Först ÅHS och system för mätande av produktivitet och effektivitet. Det är från min sida ett efterlängtat verktyg. Som i alla andra fall är Åland litet och system som används i stora sjukhusdistrikt blir för stora och dyra men ÅHS har ambitionen att arbeta fram en enklare modell. Jag känner stor förströstan att det kommer att bli riktigt bra, rätt kompetens finns på plats! Ett sådant verktyg kommer att stödja dels i kvalitetssäkring men också i det ständiga utvärderingsarbetet om vilken vård som ska ges på Åland och vilken som ska köpas utifrån. Här är också viktigt att poängtera de privata vårdaktörerna på Åland.

När det gäller det nya löne- och personaladministrativa systemet konstaterar jag att det är mycket efterfrågat, också från finans- och näringsutskottets sida. Jag hoppas verkligen att det kommer på plats inom utsatt tid. Det är mig väl känt att landskapsregeringen arbetar aktivt med personalpolitiken men för att ha riktig koll så behövs ett bättre system. Och vidare om personalen; vi stödjer starkt en fortsatt satsning på att möjliggöra distansarbete, det är en viktig del både i att vara en modern arbetsgivare men också i det att enklare kunna rekrytera och i det att som landskapstjänsteman förbättra möjligheterna att bo i skärgården. Vi delar landskapsregeringens åsikt om att det ska ställas motsvarande krav vad gäller tidsåtgång och resultat som på arbete utfört på den ordinarie arbetsplatsen och att inga krångliga, administrativa system behövs.

Talman, avslutningsvis vill vi tacka förvaltningen, tjänstemännen, personalen, ministrarna och alla andra som bidragit till Åland fortsättningsvis är en av de bästa platserna att bo på och verka i.

GOTT NYTT ÅR!

Jag är otroligt tacksam för var och en som följer min sida; ni ger mig ofta otroligt bra infallsvinklar, välbehövligt pepp och sakligt ifrågasättande. Jag vill därför passa på att önska er alla ett riktigt gott nytt år!

2018 kommer jag att oförtrutet jobba för ett bättre Åland, det är ju förstås subjektivt vad det är men för mig är det bland annat:

  • Ett Åland som är öppet och tolerant
  • Ett Åland där god utbildning för alla prioriteras
  • Ett Åland som styrs med både hjärta och hjärna, vi ska inte glömma människan men inte heller skena iväg ekonomiskt
  • Ett Åland där kvinnor och män och flickor och pojkar har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter
  • Ett Åland som ytterligare närmar sig ett hållbart samhälle med allt vad det innebär

Vilka frågor vill DU att jag lyfter 2018?

Vi behöver hållbar tillväxt

Insändare 9 nov 2017

Finlands ekonomi börjar äntligen gå bättre. Det är bra och för Ålands del betyder det höjd klumpsumma. Mindre positivt är det att Ålands ekonomi inte växer i samma takt som Finlands, det betyder i förlängningen lägre flitpeng. Åland behöver därför öka sin tillväxt. Så hur ska tillväxten öka på ett hållbart sätt? Jag ser tre viktiga lösningar;

För det första, fler ålänningar. Besökare är förstås en avgörande faktor för den åländska välfärden men jag anser att fler ålänningar är den viktigaste punkten. Ålands till antalet lilla befolkning gör att offentlig service blir dyr att producera och vi behöver dessutom bli fler skattebetalare.

För det andra, minskat utanförskap. Utanförskap kostar oerhört mycket, framförallt i mänskligt lidande men också i euro och cent. Vi borde klara av att skapa ett finmaskigt nät där ingen faller emellan. Minister Asumaas satsningar på undomshuset BOOST och på en kraftigt utökad utbildning i svenska för invandrare är två viktiga steg framåt.

För det tredje, hållbar konsumtion. För att uppnå en hållbar tillväxt behöver vi köpa mer tjänster och långlivade varor. Slit och släng konsumtion har för högt miljömässigt pris. Fler ska ha råd att gå till frissan, nyttja städtjänster och handla produkter med lång livslängd. En annan viktig näringspolitisk fråga är att ålänningarna ska ha råd med åländsk mat; både i form av råvaror, mathantverk och restaurangbesök. Det är därför god politik att finansminister Perämaa inför 2018 föreslår ett skatteavdrag som ger många mer pengar i plånboken!

Ingrid Johansson
Liberalerna

Äntligen ett nytt landskapsandelssystem!

Insändare 15 september 2017

Lagtinget har behandlat det nya landskapsandelssystemet och i nästa vecka röstas det med all sannolikhet igenom. Så vilka är de stora förändringarna? Den viktigaste är att man frångått en trappstegsmodell där man efter ett visst befolkningsantal fallit ner till en lägre nivå av landskapsandelar. Tillväxt har alltså missgynnat kommunerna. En annan viktig ändring är att det i nya systemet är större fokus på skattekomplettering, alltså mer pengar till de kommuner som har ett svagare skatteunderlag per invånare. Ytterligare en förändring är att kommunerna nu får större självbestämmanderätt, landskapsregeringen kommer inte på något sätt att styra hur andelarna används ute i kommunerna. De tre nämnda förändringarna ser den liberala gruppen att fungerar mycket väl in i vår politik och vi stödjer dem varmt.

Inbesparingen är kanske den mest kritiserade delen av det nya landskapsandelssystemet. Liberalerna är välmedvetna om de ständigt ökande kostnaderna för kommunerna. För de kommuner som dessutom varit nära att falla ner till ett lägre trappsteg i det nu gällande systemet blir effekten än större. Att utfallet ter sig en aning orättvist i vissa fall kan alltså förklaras med systemförändringen, givetvis i olika grad. Att ta bort trappstegsmodellen är en förändring som så gott som alla partier arbetat för och stött.

Vi ser däremot inte att fortsatt inskjutande av pengar är den bästa lösningen, även om vi inser att det är det lättaste spåret att gå på. Istället bör vi se på andra frågor. Kommunreformen är förstås den viktigaste och största förändringen, en fråga som regeringen håller ett stadigt tag i. En annan fråga är skoltransporterna, vars kostnader stigit rejält – här kunde landskapsregeringen ta tag i avreglering av marknaden för att få ner priserna. En sista fråga som vi vill att landskapsregeringen ser över är avgifterna för skärgårdstrafiken, särskilt då det gäller näringslivets transporter – man ska kunna bo och verka på hela Åland.

Ingrid Johansson
John Holmberg
Liberala medlemmar i Finans- och näringsutskottet

Stadsbudget 2018

Gruppanförande i stadens budgetdebatt 13 juni 2017

Ordförande, bästa kolleger och åhörare

Liberalerna är mycket nöjda över den budget som stadsstyrelsen föreslår till oss och vi gläds åt den enighet som stadsstyrelsen uppvisat. Att vi gärna sett mer pengar till social sektor och förebyggande arbete är vi knappast ensamma om men vi ser också de ekonomiska begränsningarna som finns och det finns ett stort behov av att rusta inför framtiden. Vi anser därför att budgeten är välavvägd och klok. Det finns dock en hel del att arbeta med i själva processen där budgetarbetet har hanterats olika i olika nämnder och tidsramen har varit allt för snäv. Detta behöver ledande tjänstemän och styrelseordförande ta tag i.

Liberalerna vill dock skicka lite hälsningar till stadsstyrelsen och stadsledningen om frågor som vi anser att behöver tas i tu med; vi menar att vi behöver påbörja ett omställningsarbete för att klara de utmaningar som vi redan står inför och framförallt de utmaningar som följer med den demografiska utvecklingen. Det är lätt att förblindas av fjolårets positiva resultat, men vi måste då minnas att en stor del av överskottet härrör samfundsskatterna. I år budgetaras samfundsskatterna högt, att bygga upp löpande drift på dessa nivåer skapar ett osäkert system. Liberalerna vill effektivera och spara men på ett strategiskt sätt, inte genom hastiga stålbad på grund av en djupdykning av samfundsskatterna.

Ordförande, vi ser två huvudfrågor som vi anser att stadsledningen och styrelsen behöver ta ett helhetsgrepp om; den ena är frågan om inflyttning och tillväxt, den andra är frågan om den åldrande befolkningen. Vi behöver arbeta långsiktigt, evidensbaserat och strategiskt med dessa frågor.

När det gäller inflyttning har stadsutvecklingsnämnden  en viktig roll, vi behöver mer tomter och liberalerna anser att stadsutvecklingsnämnden behöver arbeta aktivt med frågan. Vi behöver också en mer attraktiv stad att bo i, vi har en fantastisk stad men vi behöver bli fler och framförallt fler barnfamiljer – vi behöver marknadsföra våra skolor som toppar i PISA-undersökningar, vi behöver se över kollektivtrafiken, vi behöver skapa förutsättningar för ett än mer blommande näringsliv och staden ska vara en bra arbetsgivare. Liberalerna är också villiga att åter damma av tidigare arbeten med skatteväxling för att möjliggöra en sänkt inkomstskatt.  Vi behöver också fortsätta värna om den tredje sektorn som skapar ovärderliga stödfunktioner till kommunerna och skapar en meningsfull fritid åt otaliga.

När det gäller den åldrande befolkningen så behöver vi ta ett helhetsgrepp. Börja arbeta förebyggande på ett brett plan; dels genom ett strategiskt arbete på äldreboenden, dels skapa miljöer för rörelseglädje för äldre där liberalerna lyft frågan om seniorgym flertalet gånger och dels bygga upp system som tar tillvara på de äldres resurser och kompetenser.

Ordförande, vi behöver också ta ett tydligt grepp om ekonomin. Eftersom att vi genomfört flertalet bolagiseringar så behöver vi få ägarstyrningen på plats – styrelsen och ledningen behöver arbeta aktivt med frågan. Vi behöver också fortsätta beta av lånen, ett arbete som vi är på god väg att göra men vi måste vara återhållsamma och prioritera då det gäller investeringar. Sjukskrivningarna behöver vi också arbeta med, de är idag inte uppseendeväckande men vi behöver minska dem – tekniska hjälpmedel till äldreboenden är en sak staden kunde satsa på för att minska förslitningsskador. Vi ser också att de kompetenshöjande ambitioner som personalavdelningen har potential att höja effektiviteten. Liberalerna anser alltså att spara också kan, och i första hand bör, handla om att ändra strukturer; förflyttningen av eftermiddagsverksamheten från socialnämnden till bildningsnämnden är ett sådant gott exempel men vi kan säkert göra mer; att låta göra om en av stadens parker till ur- och skur daghem istället för att bygga nytt kan vara ett sånt exempel. Slutligen vill liberalerna tacka stadsstyrelsen och stadsledningen för konstruktivt arbete och konstaterar att vi stödjer styrelsens förslag till ramar samt stadsstyrelsen förslag i §§ 89-93. Tack!

Landskapsandelar

Talman,

Vi har ett nytt landskapsandelssystem att ta ställning till. Och därtill innefattar lagförslaget en minskning av de totala andelarna med totalt 4 miljoner fördelat på två budgetår. Detta om något är en eldfängd fråga och så gott som alla kommuner hittar skäl till att just de borde få mer pengar. Därför vill jag börja med att tacka landskapsregeringen som visar såväl politiskt mod som handlingskraft, minister Perämaa med kolleger kommer till skott även i denna långdragna fråga – jag lyfter på hatten. Det är bra att systemet revideras i grunden eftersom många småjusteringar gjorts.

Förslaget om systemförändringen baserar sig på slutrapporten om utredningen av landskapsandelarna innehåller två huvuddelar:

För det första; komplettering av skatteinkomsterna. En stor förändring i förslaget är att större fokus sätts på intäktsutjämningen. I lagförslaget sägs: ”Förutom att det skapar möjligheter att förändra kostnadsstrukturer ger det även kommunerna incitament att aktivt arbeta för att hålla kostnader nere och försöka hitta kostnadseffektiva lösningar.” Det är bra, det ska finnas incitament att aktivt arbeta med effektiveringar. Att samfundsskatterna återinförs som bas för kompletteringen är också klokt , det är lättare att klara sig i kommuner med större intäkter och vissa kommuner har också haft otur då det gäller näringslivets satsningar. Det är bra att landskapet tar ansvar för utjämning då de kommunala intäkterna beror till stor del på vilka grundförutsättningar man har, bland dessa är landskapets infrastrukturella satsningar oerhört viktiga. Att samfundsskatterna beaktas från ett medeltal av 5 år är bra och minskar risken för stora fluktuationer. Det är dock klokt att samfundsskatterna inte omfördelas mellan kommunerna, entreprenörskap och en god näringspolitik ska, och kommer att, löna sig.

För det andra; finns kostnadsbaserade landskapsandelar. I denna del ingår medel för socialvård och grundskola men också för kultur- och fritidsverksamhet och Medis. Skärgården får i vissa fall en högre andel, det är ett klokt beslut med tanke på de olika förutsättningar som finns mellan fasta Åland och skärgården. Det är också bra att mindre kommuner får mer medel för att klara av att leverera en god skolgång för alla. De kostnadsbaserade andelarna möjliggör medborgarnära service på hela Åland, men garanterar det inte.

Talman, gällande inbesparingarna: det är en del av regeringen Sjögrens ansträngningar för att uppnå sina ekonomiska mål och kommunerna har känt till inbesparingen sedan våren 2016. Därtill sker inbesparingen successivt över två kalenderår. Vi kan också konstatera att  många kommuner är välmående.  Men omställningarna för de olika kommunerna är förstås tuffa, det har liberalerna all förståelse för. Det är därför klokt att det finns en utjämning de tre första åren. Samtidigt behöver landskapsregeringen vidta andra sätt att med lagstöd ge bidrag till kommuner som hamnar i svåra ekonomiska trångmål.

Talman, vi får ett mer realekonomiskt och rättvist system som den liberala gruppen stödjer. Tack