Fred och cirkulär ekonomi

Talman

EU har utvecklats till att också bli ett hållbarhetsprojekt. Fokus på cirkulär ekonomi är ett bevis för det, socialfondsarbetet ett annat. Den största hållbarhetsåtgärden av dem alla har vi kanske tagit för givet, jag pratar om fred. Många har försvarat EU genom att säga att vi har lyckats med det viktigaste uppdraget av dem alla, att bibehålla freden. Men vart är vi på väg?

Förra veckan attackerades inte bara Bryssel och Lahore utan också öppna gränser, fri handel och demokrati. Det är dags för varje nation, varje region och varje autonomi att sätta ned foten. Det räcker nu! Journaliseten Magda Gad skrev så här på Facebook i samband med Brysselattacken: ”Det vi behöver tänka på nu är historien – och att lära av den. När första världskriget bröt ut satt man fast i orubbliga bilder av världen och valde steg som ledde till fullskaligt krig istället för att välja vägar som kunde undvikit den värsta tänkbara katastrofen.”

Det är nu det är dags att säga nej till populisternas enkla lösningar. En utgång från EU kommer inte att rädda vår ekonomi. Att stoppa flyktingar kommer inte att göra att kvinnor kan vara trygga. Medborgargarden och hatretorik hjälper inte polis och andra samhällsfunktioner, tvärtom skapar det flödande hatet nya konflikter.

Vi måste våga se på dagens Åland och dagens Europa med den kunskap som vi har.  Ifrågasättandet av 30- och 40-talets européer känns inte lika enkelt längre. “Hur kunde ni låta förintelsen ske?” har jag frågat mina äldre släktingar, idag låter jag själv människor dö innanför taggtrådsstängsel samtidigt som jag åtnjuter ett orubbat överflöd.

Bästa vänner. Utan fri handel, öppna gränser, gemensamma europeiska strategier och framförallt fred kan vi glömma allt det goda som nämns i det utrikespolitiska meddelandet. Utan fred får vi ingen utveckling utan stagnation, fattigdom och orättvisor. Jag hoppas därmed att Åland ger ett tydligt och unisont stöd för öppenhet, frihet och jämlikhet.

Talman. Jag vill också ta tillfället i akt att lyfta fram det högaktuella ämnet cirkulär ekonomi. Jag vill börja med att presentera min något kontroversiella utgångspunkt; det finns inget avfall! Det finns bara resurser. Kommissionen uppger att år 2013 uppgick den totala produktionen av avfall till 2,5 miljarder ton, varav 1,6 miljarder ton inte utnyttjades genom förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning och var därför förlorat för den europeiska ekonomin. Kommissionen bedömer att ytterligare 600 miljoner ton avfall hade kunnat förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Vi sätter alltså miljarder ton material bokstavligen rätt ner i soptunnan.

Vi behöver ställa om och sluta hantera material som avfall och börja nyttja uttjänta produkter. Möjligheterna är oändliga och skapar många positiva kringeffekter. Mises mottagning av idrottsutrustning som vidareförmedlas till Ålands Idrott och sedan lånas ut gratis är ett exempel på hur delningsekonomi och avfallsminimering kan fungera i praktiken. Bieffekten att fler har råd och möjlighet att prova på fler idrotter är givetvis bara positiv. Emmaus verksamhet, liksom insamlingar och second hand handel i stort bidrar att vi håller oss högt upp på avfallstrappan, det är hållbar shopping.

Omställningen till cirkulär ekonomi är inte helt enkel. Näringslivet behöver ställa om och många behöver förändra i sina processer och strukturer. Vidare kräver en övergång att flertalet politikområden behöver reformeras, cirkulär ekonomi är gränsöverskridande och berör näringspolitik, socialpolitik, miljöpolitik och många fler områden. Framför allt behöver vi reformera avfallspolitiken och när det gäller avfallspolitiken vill jag lyfta fram några centrala punkter:

  • Vi behöver tänka på att Åland är ett litet samhälle och samordna kommunalt avfall, företagsavfall och avfall med producentansvar. Vi ska dra nytta av vår litenhet.
  • Vi ska dra nytta av att vi på Åland redan har en hög sorteringsgrad för att nå också en hög materialåtervinningsgrad.
  • Vi behöver integrera tredje sektorn och socialpolitiken i avfallshanteringen.

Talman. Den sista punkten, om att integrera den sociala hållbarheten, i avfallspolitiken vill jag slutligen resonera ytterligare kring. Inom EU räknar man med att en övergång till cirkulär ekonomi skulle skapa 170 000 direkta arbetsplatser. 170 000! Dessa arbeten är ofta enklare arbeten och redan idag sysselsätter framförallt Emmaus många som annars inte hittar sin plats på arbetsmarknaden. Den cirkulära ekonomin innebär en enorm möjlighet att fylla ett tomrum på en digitaliserad och automatiserad arbetsmarknad. Många arbeten kan givetvis utföras genom ordinärt arbetsavtal men sociala företag, föreningar och andra som är beroende av personer med sysselsättningsstöd är beroende av kontinuerlig bemanning. Jag önskar därför att vi i samband med genomgången av sociallagarna ser över om vi på Åland kan införa subjektiv rätt till sysselsättning och på så sätt frångå från det system vi har idag då sysselsättningsmöjligheterna är beroende av hur mycket kommunala medel som budgeterats. Det är en viktig nyckel för att komma framåt i omställningsarbetet.

Tack Talman

 

Jag är inte er kvinna!

Insändare 3 feb 2016

Runt om diskuteras separata badtider, sexuellt våld och ”medeltida” kvinnosyn. Invandringen anges vara orsaken till varför kvinnor är hotade. Jag står med förvåningens finger i häpnadens mun; är detta något nytt?! När jag växte upp så var sexualiserade skällsord och tafsande grabbhänder vardagsmat. När jag jobbat i restaurangbranschen var kommentarer om min kropp och nyp i rumpan inget jag höjde ögonbrynen för. I dag får jag höra att jag borde vara hemma med mina barn istället för att jobba. För även om vi kommit längre i Norden än på många andra platser så är vi långt ifrån mål. Synen på kvinnan och hennes rättigheter är något vi behöver ändra globalt.

Som liberal feminist har jag två hjärtefrågor, kvinnors rätt till sin egen kropp och kvinnors ekonomiska självständighet. Jag är min och bara min, med rätt till min egen ekonomi och rätt att fatta beslut om min egen kropp. Den nationalistiska världsåskådningen arbetar i rak motsättning mot bägge värden. I den nationalistiska idévärlden tillhör en kvinna till en man. Kvinnan ska kunna förvänta sig att bli försörjd av sin man och behöver därmed inte en egen ekonomi. Kvinnan ska i sin tur ställa upp för sin man, bland annat genom sex. Så till alla nationalister där ute: Jag betackar mig ert beskydd. Det är era idéer som jag menar att gör mitt liv osäkert, det är ni som motarbetar mitt sätt att leva.

Jag är min och bara min.

#inteerkvinna
Ingrid Johansson
Liberal feminist

Ett Åland för alla

Insändare 13 augusti 2015

Alla människors lika värde är självklart för mig. Som liberal, antirasist och feminist ser jag människors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter som grundläggande demokratiska mål. Vi har kommit en bit men det finns mycket arbete kvar att göra.

Snart är det Pride vilket innebär en vecka av framlyftande och synliggörande av hbtq-personers verklighet. Jag är tacksam för det arbete som Regnbågsfyren genomför, deras arbete påminner om att de som ses som annorlunda, de som bryter normen, ständigt diskrimineras. Att få upp ögonen för orättvisorna är första steget mot förändring.

Åland ska vara ett tolerant samhälle. Det kräver en aktiv politik och ett ständigt ifrågasättande. Jag kommer att arbeta för att det inte ska finnas ett ”vi” och ett ”dom”, jag kommer att arbeta för ett Åland för alla!