Anförande 18 mars 2019
Talman.
Jag har haft den stora ynnesten att under min första mandatperiod delta i såväl finans- och näringsutskottet som självstyrelsepolitiska nämnden. Det har varit oerhört intressanta år som gett mig flera nya insikter i det åländska samhället. Den kanske största av dem är att den åländska ekonomin och näringslivet inte mår fullt så bra som den generella bilden av densamma. Och det märks en oro över entreprenörskap och tillväxt i det åländska samhället idag.
Förklaringen till det är givetvis beroende på ett flertal olika faktorer men en viktig del i helhet är ett omodernt och statiskt ekonomiskt system. Därför vill jag inleda med att konstatera att så till vida är propositionen en stor framgång – systemet blir moderninserat och tar betydligt större hänsyn till den verklighet som vi befinner oss i idag, bland annat genom mekanismen att de ska göras en bedömning minst vart tredje år om det föreligger grunder för ändring av avräkningsgrunden. Och liberalerna välkomnar varmt systemändringen. Många har arbetat hårt, revisionsarbetet har pågått under flera mandatperioder. Nu har en viktig del rotts iland under ledning av lantrådet och finansministern men vi vet alla att inget skulle ha gjorts utan tjänstemännen, och ett särskilt tack vill vi rikta till förvaltningschefen Dan E Eriksson och finanschefen Conny Nyholm med kolleger.
När det gäller det nya ekonomiska systemet bör vi vara välmedvetna om att det ställer nya krav på oss. Särskilt om vi vill dra nytta av de möjligheter som propositionen ger möjlighet till. För det mest intressanta i systemet är ändå övergången till skatteavräkning. Det betyder dels att den åländska näringspolitiken blir viktigare och att vi ska komma bort från påverkan av dagspolitik i Finland.
Skatteavräkningen bygger på att de på Åland debiterade beloppen för de statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, den källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten samt för den på Åland betalda lotteriskatten som årligen återförs till Åland. Skatteavräkningen tillsammans med att den relativa befolkningsutvecklingen på Åland beaktas i avräkningsbeloppet i det föreslagna ekonomiska systemet innebär krav på oss politiker. Ansvarsfulla politiker måste ta frågan om konkurrenskraft på allvar. Den framtida näringspolitiken måste bygga på smart infrastruktur, smidiga processer, kunskap, innovation och framförallt fler ålänningar. Därför är det bra att vi om en vecka får diskutera dessa frågor i lagtinget. Det behövs för det är dags att ta dessa frågor på allvar.
Slutligen talman. Vi vill understryka att vi inte anser att vi nått slutmålet i och med denna lagförändring. Förstås är det givna det att hela självstyrelselagen ska revideras och moderniseras men också det talman, att vi ser att slutmålet är att vi ska ha möjligheten att överta beskattningen.