Kollektivtrafik skapar tillväxt

Insändare 14 feb 2018

Vi behöver satsa på kollektivtrafiken och jag menar att kollektivtrafik inte enbart ska ses som en kostnadspost utan också som en tillväxtsatsning, låt mig belysa två vinstområden:
Kollektivtrafiken överbygger geografiska hinder. Vi bor utspritt på Åland vilket skapar ett bilberoende. Samtidigt finns det de som inte kan köra bil på grund av ålder eller fysiska förutsättningar och det finns de som inte vill köra bil av exempelvis miljöetiska skäl. Med en stärkt kollektivtrafik på exempelvis linjen Mariehamn – Jomala – Godby så skulle regionerna ha bättre förutsättningar för handel, arbetspendling och många skulle få en ökad valfrihet i vardagen.
En bra kollektivtrafik skapar också mer attraktiva boendemiljöer. Dels för att individerna kan välja hur de tar sig fram, och skapar möjligheter för de som inte kan nyttja egen bil, men också för att kollektivtrafik skapar utrymme för annat. Om vi åker mer kollektivt behövs färre parkeringsplatser. Det skulle gynna samtliga tätorter. För staden skulle det innebära mer plats för boende och service men också möjlighet för en rejäl sänkning av parkeringsnormen vilket skulle göra det billigare att bygga i staden.
Jag menar därför att vi behöver bygga ut kollektivtrafiken med modern och effektiv teknik, dels på landskapsnivå och dels inom Mariehamns stad. Det kommer att kosta i drift men ge tillbaka i form av ökad handel och fler boende. Det är en klok tillväxtsatsning som också är miljömässigt hållbar.
Ingrid Johansson (lib)

Jämställt föräldraskap är lösningen

Finland fick ingen familjereform, det kan vi bland annat läsa om här. Det var synd, vi behöver modernisera familjepolitiken. Under förra mandatperioden gjordes det åländska hemvårdsstödet om, men det blev en dyr historia och hittills finns inga tecken på att den skulle leda till att uppfylla de utsatta målen. I Mariehamns stads bokslut för 2016 står det “Endast socialnämnden har en mindre överskridning av budget av den orsaken att hemvårdsstödet förutom den byråkrati det medfört även blivit mycket dyrare än beräknat.”

Men problemen är större än ökade kostnader och byråkrati – även om det är illa nog. Hemvårdsstödet cementerar hur vi lyfter familjeledigheter. Det är inte ett problem att enskilda kvinnor väljer att stanna hemma och jag skuldbelägger ingen som tagit det beslutet. Samtidigt är det ett problem på gruppnivå bland annat eftersom:

  • kvinnor idag utbildar sig mer än männen och vi saknar kvalificerad arbetskraft på Åland
  • bland de ensamstående är kvinnor starkt överrepresenterade och vi ser att barnfattigdomen är som högst hos ensamförsörjarna, ett ojämställt föräldrauttag försämrar generellt inkomstutvecklingen livslångt (se nedan).
  • lönefrånfallet under småbarnsåren fortsätter under hela livet vilket gör att vi ständigt får nya kullar av fattiga (kvinliga) pensionärer (se nedan).

    I rapporten Children and gender inequality: evidence from Denmark från National Bureau of Economic Research i Cambridge kan man läsa i såväl text som i grafer hur kvinnors löner, med exemplet Danmark, efter barnafödande aldrig kommer ikapp:

    “Despite considerable gender convergence over time, substantial gender inequality persists in all countries. Using Danish administrative data from 1980-2013 and an event study approach, we show that most of the remaining gender inequality in earnings is due to children.”

barnafödande danmark

Delad föräldraledighet har visat sig vara en viktig nyckel för att förändra situationen, i “Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige”, utgiven av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, konstateras att “mödrar som koncentrerar sin föräldraledighet tidigt efter födseln tjänar mer än mödrar som sprider ut sin ledighet över tid.”

Hemvårdsstödet ska utvärderas – jag ser framemot rapporten och kommer fortsatt att arbeta för ett jämställt föräldraskap.

GOTT NYTT ÅR!

Jag är otroligt tacksam för var och en som följer min sida; ni ger mig ofta otroligt bra infallsvinklar, välbehövligt pepp och sakligt ifrågasättande. Jag vill därför passa på att önska er alla ett riktigt gott nytt år!

2018 kommer jag att oförtrutet jobba för ett bättre Åland, det är ju förstås subjektivt vad det är men för mig är det bland annat:

  • Ett Åland som är öppet och tolerant
  • Ett Åland där god utbildning för alla prioriteras
  • Ett Åland som styrs med både hjärta och hjärna, vi ska inte glömma människan men inte heller skena iväg ekonomiskt
  • Ett Åland där kvinnor och män och flickor och pojkar har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter
  • Ett Åland som ytterligare närmar sig ett hållbart samhälle med allt vad det innebär

Vilka frågor vill DU att jag lyfter 2018?

Inget skaver som en förälders oro över sitt barn

Ni vet alla hur det tär på de föräldrar som har barn som lider av psykisk ohälsa, barn som lider av neuropsykiatriska funktionshinder, är allvarligt sjuka, är handikappade eller de som behöver mycket extra stöd. Antingen har ni egna barn med dessa behov eller så känner ni någon som har det.

En oro för barnen har förstås alla föräldrar, om än i olika grad, men för de föräldrar som ständigt bär en djup oro för sina barn blir det ofta oerhört tärande. Ett evigt funderande; gör jag tillräckligt, hur ska det gå för syskonen som man upplever att får för lite uppmärksamhet, hur ska barnet klara av att såsmåningom klara av att hantera vuxenlivet? Och hur fasiken ska man orka!?

Den sista frågan, hur föräldrarna och familjerna ska orka, är jag särskilt intresserad av. Har du några idéer på vad det skulle behöva finnas för stödfunktioner kring familjerna för att få vardagen att gå ihop? Smarta tips som du läst att funkar på andra platser, något du alltid tänkt att borde finnas eller något helt annat? Kommentera då gärna eller så skriver du ett meddelande. För i alla fall runt om mig så är det många familjer kämpar vareviga dag. Inget imponerar på mig som dessa stålföräldrar som aldrig ger upp kampen för sitt barn, men jag tycker att de vore värda bra hjälp.

 

Stå upp för aborträtten!

Aborträtten är en grundläggande rättighet för kvinnor. Kvinnors rätt till den egna kroppen är, enligt mig, den viktigaste feministiska frågan jämte frågan om egna pengar i plånboken. Organisationen Kvinna till kvinna uppmärksammar idag aborträtten, stå upp du också!

Info från Kvinna till kvinna:

  • Runt om i världen riskerar kvinnor sina liv när abort inte är lagligt: den politiska utvecklingen slår hårt mot kvinnors rättigheter. Om vi inte står upp för aborträtten nu kommer fler kvinnor att skadas eller dö.
  • Att äta krossat glas, dricka blekmedel eller att föra upp vassa kvistar i underlivet är några av de desperata metoder som kvinnor tar till när de inte får hjälp att göra abort.
  • Varje år dör nästan 50 000 kvinnor och 7 miljoner kvinnor skadas allvarligt efter att ha gjort abortförsök själva eller hos någon utan vårdkunskap.
  • Behovet av aborter kommer alltid att finnas. Abortförbud innebär inte att färre gör abort, utan att aborterna blir livsfarliga.
  • Aborträtt minskar fattigdom. När fler får bestämma om och när de ska ha barn stannar de i skolan längre, får bättre ekonomi och föder friskare barn.

    Abort är en mänsklig rättighet och idag står vi upp för aborträtten världen över!
    #kvinnatillkvinna
    #rfsu
    #sept28

Östersjön, demokrati och goda samarbeten

Jag deltar just nu i Baltic Sea Parliamentary Conferens (BSPC) i Hamburg. Vi lär oss massor och kvalitén på föreläsarna är hög; St Petersburgs ombudsman för mänskliga rättigheter, professorer, HELCOMs generalsekreterare och många, många fler. Ämnena som berörs är ”Demokratiskt deltagande och den digitala åldern”, ”Forskning”, ”Hållbar turism” och ”Migration och immigration”.

Nästa år är hålls konferensen på Åland – det är riktigt coolt! Vi får chansen att visa upp Åland för parlamentariker från hela Östersjöområdet och också sätta en åländsk prägel på debatten. Dessutom kommer det naturligtvis att bli en säsongsförlängare som kommer att gynna det åländska näringslivet. Det är extra glädjande!

Det är intressant att följa diskussionerna, exempelvis de olika synsätten på Krimhalvön och flyktingfrågan som bägge är heta politiska potatisar. Vi ålänningar som är på plats drar suger i oss kunskap men framförallt lyfter vi och marknadsför Åland. Det är bra och klokt att vi fortsätter knyta band till våra närmsta grannar. Sjöfarare som vi är har förstås de baltiska länderna alltid varit viktiga för oss men tillsammans måste vi lösa den avgörande frågan för Ålands framtid – Östersjöns hälsa. Därför är det extra glädjande att Elias Lindström (ordförande för Liberala ungdomar) får presentera Baltic Sea Parliamentary Youth Forums arbete kring hållbar turism och lagtingskollegan Sara Kemetter presenterar BSPCs arbetsgrupps resultat i samma ämne. Om det finns utrymme kommer också jag att säga något om betydelsen av ett friskt hav men det är tyvärr tajt på talarlistorna. Åland tar plats i frågan om Östersjöns hälsa och lobbar för en starkare miljöpolitik i Östersjöområdet, det är jag stolt över.

Med på resan är också Annette Holmberg-Jansson och Jörgen Pettersson.

 

Åland behöver inflyttning

Det är allt färre som ska försörja allt fler. Den offentliga sektorn på Åland har potential att betjäna många fler för marginellt ökad kostnad, exempelvis skulle sjukvården bli billigare per capita om vi vore fler. En ökad inflyttning är därför en av Ålands absolut viktigaste frågor.

Vi har redan bra service och utbud men med fler ålänningar skulle vi exempelvis kunna erbjuda fler linjer på gymnasiet, det skulle uppstå en bättre marknad för privata omsorgsalternativ och det generella utbudet skulle öka.

Näringslivet skulle också må bättre om vi vore fler. Fler invånare innebär fler konsumenter men också ett större utbud av arbetskraft. Vi har i dag för många tjänster som är svåra att tillsätta. Servicebranschen söker fler och olika specialister är det ont om, i värsta fall innebär detta att vissa av dessa arbetsplatser flyttas bort från Åland.

Så hur ökar vi inflyttningen? Jo, vi ska vara en gynnsam plats att flytta till med bland annat bra utbildning i svenska och hemspråksundervisning för barn och unga. Vi behöver informera om möjligheten att flytta hit, allt för många som jag möter tror att man inte ens får flytta hit, än mindre köpa sig en bostad. Vi ska ta emot flyktingar regelbundet och ha en välfungerande integration så att de vill stanna här hos oss.

Ingrid Johansson (lib)

Ett nytt Europa?

Morgonens rapporter deklarerar vinst för Leave. England ska alltså, vad det verkar, lämna EU. Det är en mörk dag för Europa, det är ett tecken på att de som arbetar för samarbete och gemenskap förlorar även denna strid.

För det finns en stark koppling mellan Brexit och Ukip. Ukip, som är Englands motsvarighet till SD och Sannfinländarna, har starkt drivit frågan om att England ska lämna. Den nationalistiska vågen i Europa är ett faktum.

Nationalismen är förstås en motreaktion mot globaliseringen. Problemet är bara det att vi redan har multikulturella samhällen. Nationalismen skapar i en sådan värld konflikter och spänningar.

Liberala idéehar varit en grundpelare i EUs framväxt och är på många sätt en motpol till nationalismen. Det är dags för liberaler i hela Europa att karpa upp oss, vi behöver få fötterna djupare ner i myllan och arbeta tillsammans för gemenskap, samarbete och tolerans.

Gott nytt år kära vänner!

Jag vill ge er några nyårslöften:

Jag kommer inte att avvika från mina grundläggande liberala värderingar bland annat om alla människors lika värde, god utbildning för alla och lika lön för likvärdigt arbete.

Jag kommer att fortsätta min kamp mot ett hållbart Åland och ständigt tänka på vad olika beslut ger för konsekvenser, inte bara här och nu utan också om 30 och 60 år.

Jag kommer att arbeta för att Åland ska ta sitt humanitära ansvar globalt och föra en antirasistisk och brobyggande politik.

Jag kommer att lyssna på de sakkunniga och ta till mig av deras kunskaper men också på ålänningarna i allmänhet, jag kommer inte att glömma att vissa har svårare att höras än andra. Därför tänker jag lyssna särskilt på exempelvis barn, unga, äldre och de som står utanför samhället av olika anledningar.

Jag kommer också att lyssna på mina kolleger i lagtinget och ta tillvara goda idéer som oppositionen levererar. Däremot kommer jag att vara bestämd i debatten då det kommer till mina grundvärderingar.

Med det vill jag önska er alla ett gott nytt år!

Äntligen börjar det!

Nu börjar det! Lagtingsarbetet! Inkommande arbetsvecka innebär utbildning, ekonomiskt seminarium och skrivande av regeringsprogram. Jag kommer att arbeta stenhårt för att mina hjärtefrågor kommer med i programmet.

Jag vill se en breddning av synen på infrastruktur, vi måste börja ta avlopps- och energifrågor på allvar för miljöns skull och vi måste säkra internet åt alla i digitaliseringsprocessen.

Jag vill att jämställdheten ska få ett tydligt fokus. Kvinnors ekonomiska självständighet måste säkras, dels genom löner och dels genom attitydförändrande arbete. Kunskapsnivån om ojämställdheten måste höjas.

Jag vill att vi ska producera yrkesutbildningar som ger arbete. Via Lycéet (och HUTH) ska högskolebehörighet garanteras och de studerande ska få en rejäl packning med kunskap. Grundskolan ska vara konfessionslös och alla ska få hemspråksundervisning. Ingen ska falla emellan, vi ska införa en ungdomsgaranti!

Jag är taggad till tusen, det här kommer att bli riktigt bra!