Spelar oppositionen ett spel?

Oppositionen har lämnat misstroende, det har de all rätt till. För det är så att den som har makt ska granskas, kritiseras och förklara sig. Men däremot ställer jag mig aningen tveksam till metoden. I lagtinget finns flera verktyg att ta till, misstroendeförklaring är det tyngsta, både regering och lagting kommer att arbeta timmatal med frågan. Och som ni vet är tid pengar, i det här fallet är det skattebetalarna som får stå för fiolerna.

Jag vill igen poängtera att oppositionen ska ha den här rätten, man ska ha verktyg att fälla en regering. Det vore däremot bra om oppositionen presenterade ett seriöst alternativ. På fredag ska vi rösta om saken men jag har inte sett ett tecken på en ny, allvarligt menad, regeringskonstellation. Istället verkar oppositionen spela ett spel vars syfte knappast är att skapa bättre vardag för oss ålänningar snarare undergräva och riva ner. Ansvarstagande i politiken behövs, vi borde tillsammans bygga upp och förbättra oberoende om vi hör till majoritet eller opposition.

 

 

Landskapets personalpolitik

Jag kan i mitt Facebook flöde igen konstatera att landskapsregeringen inte är en populär  arbetsgivare. Tyvärr. Att det offentliga står för trygga arbetsplatser och juste ledarskap är lätt att ta för givet. Jag menar, vem ska vara arbetsmarknadens förebild om inte ÅHS, gymnasiet och högskolan?! Det är något mycket märkligt att man inom offentlig sektor inte tillämpar ordinarie tjänst utan gömmer sig bakom kryphål i lagen. Kryphål som enbart kan tillämpas på myndigheter dessutom!

Nej hörni, det är dags för nya tag. Och framförallt en ny attityd gentemot de anställda. Det kostar nämligen inget mer att ge någon en ordinarie tjänst istället för att omanställa gång på gång. Det kostar inget att ha trygg och nöjd personal, tvärtom – det sparar pengar.

Att inte tillämpa ordinarie tjänst är, i det yttersta,  ett hot mot demokratin. Våra tjänstemän, sjuksköterskor och lärare ska inte vara rädda för att förlora jobbet för att de påpekar brister vid sin arbetsplats. Att de är “jobbiga” och ifrågasätter ger oss alla en bättre service. Därför måste offentliga arbetsplatser vara trygga och därför kommer jag att jobba stenhårt med denna fråga!

 

 

 

 

 

Att vara liberal

På söndag är det riksdagsval. Jag kan konstatera att det är populärt att kalla sig liberal och progressiv men när det sedan kommer till kritan är många partimedlemmar i de finska partierna mer eller mindre konservativa. Man kan konstatera att Svenska folkpartiet och De gröna utgör det liberala alternativet. I analyserna sägs att Finland saknar ett starkt liberalt alternativ, skönt för oss att vi har det på Åland – Liberalerna!
Se hela analysen här.

Det mullrar om gräsfötterna

“Det är någonting nytt som händer i politiken” sa en vän jag mötte på gatan idag. Jag håller med om den analysen. Riksdagsvalskampanjen har varit annorlunda än tidigare och man känner förändring i luften. Det är bra och nyttigt att utmana det gamla invanda. Men det finns också annat som är viktigt med den kommande (?) förnyelsen, nämligen att förbättra representativiteten.

Representativitet innebär att fördelningen i tex ålder, kön och geografisk spridning som motsvarar samhället i övrigt. Representativiteten i lagtinget har mycket kvar att önska. Om ålder konstaterar Åsub att “40–49 [är] mest överrepresenterade i de folkvalda beslutande organen. Medan de utgör drygt 17 procent av de röstberättigade, hör 37 procent av lagtingsledamöterna och 28 procent av fullmäktigeledamöterna till denna kategori.” Vad gäller kvinnor är situationen allvarlig; 8 av 30 kandidater som röstades in var kvinnor. Efter ministerposteringar är verkligheten att vi har sju kvinnor i lagtinget. Det är 23%. Skandal!

Så om ni gillar mullret hos gräsrötterna och vill ha förändring så tycker jag att ni kan rösta på en ung kvinna. Som undertecknad till exempel.