Fru talman!
I budgeten för 2016 ser vi att investeringsbehovet i infrastruktur är stort på Åland. Givet den ekonomiska verkligheten är det av största vikt att vi anpassar munnen efter matsäcken. Särskilt tänker jag på anpassningar till de nya tillåtna fordonsvikterna. Vi hörde minister Törnroos berätta om att uppdimensioneringar av broarna i första hand handlar om en allmän restaurering. Men jag vill framhålla att vi noggrant behöver fundera på vilka sträckor på Åland som behöver anpassas till högre fordonsvikter, och i samband med det också se över vägarnas bärighet och göra justeringar även i vägnätet för att få ut effekt – jag ser en risk i att vi möter ett jätteprojekt. Frågan som först behöver sitt svar är hur stort behovet av tunga transporter på Åland är; Åland är litet med korta avstånd, vi kan inte jämföra våra behov med stocktransporter från Lappland till Åbo, än mindre med transporter som går över hela Europa. Jag vill mana till eftertänksamhet och försiktighet.
I övrigt vad gäller infrastrukturen hävdar jag att vi behöver bredda synen på infrastruktur. Infrastruktur är inte bara vägar, broar och skärgårdstrafik. Vi behöver också bevaka fibernät, energi, avlopp, avfall, telefoni och mediadistribution. Också nätet av centrala byggnader så som vårdinrättningar, skolor och daghem är centrala. Infrastrukturen har alltså många olika huvudmän men verksamheterna styrs i huvudsak av lag och är således av intresse för lagtinget.
Infrastruktur kan kännetecknas av tre saker; det ger grundförutsättningar för vårt moderna liv, det är tunga investeringar och det råder ett dialektiskt förhållande mellan dem – en ändring av det ena innebär förändrade krav på det andra. Det tidigare nämnda kravet på bärigheter för vägarna om man uppdimensionerar broarna är ett exempel. Krav på gång/cykelbanor och busshållplatser vid byggnation av skolor är en annan.
För mig är det självklart att infrastrukturen därför fungerar bättre och mer kostnadseffektivt med ett tätt samarbete mellan de olika infrastrukturägarna. Det finns stora samordningsvinster att hämta. Det gäller också, på grund av de stora investeringskostnader som föreligger, att ha is i magen och agera förnuftigt. Vid förändring och omstrukturering av infrastruktur uppstår i regel missnöje och problem längs vägen, det är viktigt att låta verksamheterna mogna för att inte skapa kaotiska situationer. Just nu är ÅDA aktuellt där det troligtvis är klokt att utvärdera verksamheten och låta den mogna innan nya verksamheter sätts in i systemet fullt ut.
Viktigt för demokratin och ordningen är givetvis att respektera de olika aktörernas olika roller. Kommunerna har planeringsmonopol, privata aktörer har sina intressen och landskapet sköter centrala delar. Ett gott samarbete med tät och bred kommunikation banar väg för en smart samhällsplanering.
Tack fru talman!