Bloggen

Barnen ska stå i centrum

Anförande 24 maj 2019

När det gäller ensamförsörjartillägget konstaterar jag att extra tillskott av medel är välkommet men att det är farligt att satsa alla pengar där. Vi behöver ha ett paket med en mängd olika insatser. Viktigt att komma ihåg är också att de ekonomiska situationerna är olika bland ensamförsörjarna och att familjens ekonomi också påverkas av hur stort ekonomiskt ansvar den andra föräldern tar, om det finns en sådan. Dessutom betalas barnbidraget enbart upp till 16 år. Därför behöver vi jobba med andra frågor än bara ensamförsörjartill, vi behöver exempelvis jobba bort dolda avgifter i grundskolan. Gymnasialstadiet är också förknippat med kostnader som vi behöver arbeta med och få ned. I sammanhanget ska vi inte glömma de nya socialvårdslagarna som ger tydliga möjligheter till tidiga insatser.

Jaag också betona att denna grupp inte enbart är ekonomiskt utsatt utan också ofta har olika typer av sociala ansträngningar. Stress, eventuella infekterade relationer med barnens andra förälder, svårigheter att få ihop livspusslet är några exempel på detta. Vi behöver därför barnomsorg för de som arbetar på obekväm arbetstid, familjearbetare som någon gång kan hämta från daghem, hjälp med läxläsning, generellt familjestöd och andra stödjande åtgärder är exempel på åtgärder som kan vidtas. Pengar är mycket, men inte allt. En svag privatekonomi innebär stor press men vi ska komma ihåg att också ensamheten och det att bära ansvaret ensam för hela familjen kan vara minst lika tungt.

I samhällsbygget måste barnen få ta stor plats. Barnens frihet begränsas exempelvis av att vi inte har en fungerande kollektivtrafik och om det inte finns lekplatser och grönmiljöer för barnen att vistas i. Dessutom konstaterar jag att kommunala bostäder är viktiga i sammanhanget, barnen till ensamförsörjarna har ofta gått igenom sina föräldrars skiljsmässa – för att stärka det psykosociala välmåendet borde man också ha möjlighet att flytta till en ny bostad inom sin egen kommun så att hela livet inte förändras. Med de orden konstaterar jag att en förhöjning av ensamförsörjartillägget är välkommet men att vi inte kan tro att allt löses med det, oavsett hur högt vi höjer det.

Ingrid Zetterman (lib)

 

Människan i centrum

Anförande 22 maj 2019

Talman, jag tänker ägna liberalernas gruppanförande åt två saker; ensamförsörjartillägget i barnbidraget och utvärderingen av AMS.

När det gäller ensamförsörjartillägget konstaterar jag att extra tillskott av medel är välkommet men att det är farligt att satsa alla pengar där. Vi behöver ha ett paket med en mängd olika insatser. Viktigt att komma ihåg är också att de ekonomiska situationerna är olika bland ensamförsörjarna och att familjens ekonomi också påverkas av hur stort ekonomiskt ansvar den andra föräldern tar, om det finns en sådan. Dessutom betalas barnbidraget enbart upp till 16 år. Vi behöver därför jobba bort dolda avgifter i grundskolan, det är bra att den nya grundskolelagen tar tag med detta. Gymnasialstadiet är också förknippat med kostnader som vi behöver arbeta med och få ned. I sammanhanget ska vi inte glömma de nya socialvårdslagarna som ger tydliga möjligheter till tidiga insatser. Vi behöver individualisera socialvården och bedöma såväl risk- som friskfaktorer.

Därför vill jag också betona att denna grupp inte enbart är ekonomiskt utsatt utan också ofta har olika typer av sociala ansträngningar. Stress, eventuella infekterade relationer med barnens andra förälder, svårigheter att få ihop livspusslet är några exempel på detta. Barnomsorg för de som arbetar på obekväm arbetstid, familjearbetare som någon gång kan hämta från daghem, hjälp med läxläsning, generellt familjestöd och andra stödjande åtgärder är därför relevant att lyfta i sammanhanget. Pengar är mycket, men inte allt. En svag privatekonomi innebär stor press men vi ska komma ihåg att också ensamheten och det att bära ansvaret ensam för hela familjen kan vara minst lika tungt.

Talman. I samhällsbygget måste barnen få ta stor plats. Barnens frihet begränsas exempelvis av att vi inte har en fungerande kollektivtrafik och om det inte finns lekplatser och grönmiljöer för barnen att vistas i. Dessutom konstaterar jag att kommunala bostäder är viktiga i sammanhanget, barnen till ensamförsörjarna har ofta gått igenom sina föräldrars skiljsmässa – för att stärka det psykosociala välmåendet borde man också ha möjlighet att flytta till en ny bostad inom sin egen kommun så att hela livet inte förändras. Med de orden konstaterar jag, talman, att en förhöjning av ensamförsörjartillägget är välkommet men att vi inte kan tro att allt löses med det, oavsett hur högt vi höjer det.

Talman. Gällande utvärderingen av AMS är vi nöjda över skrivningen i utskottsbetänkandet som lyder ”Utskottet vill framhålla att arbetsmarknaden kontinuerligt förändras och att exempelvis digitaliseringen gör att de så kallade ”enkla jobben” minskar. Därmed är det viktigt att inte enbart myndigheten som sådan granskas, utan att dess verksamhetsområden utvärderas och särskilt sysselsättningsförutsättningarna.”

Vi vill se en omställning från bidrag till sysselsättning. Den enskilda mår inte bra av att vara utanför och för samhällets del vore det bättre med fler i sysselsättning. Dagens system är inte humana och inte heller effektiva. Vi behöver mer flexibilitet, vi behöver mer fokus på individens friskfaktorer och vi behöver se på helheter, inte på gamla strukturer. Det är bättre för individen om vi kan erbjuda sysselsättning och de offentliga instanserna behöver ta sitt ansvar. Att erbjuda sysselsättning är ett av de enklaste stegen för att stärka den sociala hållbarheten. Vi behöver också bli bättre på att informera det privata näringslivet om möjligheterna till stöd om du anställer marginaliserade grupper och vi borde också våga upphandla tjänster där företag som arbetar med sysselsättning kan premieras. Om alla ska blomstra så måste alla få vara behövda, genom hela livet. Tack

Mer Åland i EU!

Insändare 13 maj 2019

Mitt val är enkelt i EU-valet, jag röstar på Anton Nilsson. Orsaken till det är att jag vill säkra det svenskspråkiga mandatet i EU och garantera att vi har en ålänning på plats där det händer. Dessutom är Anton Nilsson kompetent, erfaren och har de nätverk som krävs för att driva frågor som är viktiga för Åland.

EU-politiken har stor inverkan på oss. Allra särskilt inom primärnäringarna där EU dels reglerar genom lagstiftning och dels fördelar en stor del av de ekonomiska medlen. I Finland går 64 % av EU-medlen till jordbruket. Ingen jordbrukare som jag talat med gillar att vara beroende av bidrag men den krassa sanningen är at det ser ut på det här sättet. För att Åland ska få ut bästa möjliga nytta av systemet så behöver vi någon i Bryssel som dels förstår sig på våra småskaliga förhållanden och som samtidigt kan EU. Och det är Anton det! Samtidigt har SFPs huvudkandidat Nils Torvalds gång på gång visat förståelse för, och också lyckats i sitt arbete med, frågor kring småskaligt jordbruk och kustnära fiske. För primärnäringarna är viktiga för Åland; bland annat våra restauranger marknadsför sig genom att sälja åländska produkter, transportsektorn är beroende av exporten och de är en viktig bas för BNP på Åland.

Bland annat primärnäringarna är tätt sammankopplade med miljö- och klimatfrågorna. Och visst ska vi bli bättre på Åland, vi behöver alla ta mått och steg för att nå ett hållbart samhälle. Samtidigt konstaterar jag snabbt att Åland inte är Europas värsting i sammanhanget. Därför är det viktigt att den miljö- och klimatpolitik som drivs i EU arbetar resultatinriktat och inte lyfter symbolpolitiska frågor. Min bedömning är att Anton Nilsson arbetar just så. Det handlar nämligen inte om vem som ropar högst utan om vem som får igenom mest. Anton Nilsson tar klimat och miljöfrågorna på största allvar.

En annan för mig viktig fråga är jämställdheten. Jag tycker att Anton Nilssons inställning till att vi inte ska släppa in EU i dessa frågor är klok. Jag vill inte att länder med starka konservativa krafter ska få inflytande i vår jämställdhetspolitik. EU ska arbeta för ökad jämställdhet men inte reglera den, det vore förödande för oss. För även om vi har mycket kvar så hör vi ändå till de som kommit längst, jag vill inte släppa in Ungern, Italien eller Polen in i vårt jämställdhetsarbete.

Vi ålänningar fick inte vår rättmätiga plats i europaparlamentet men en röst på Anton bidrar till reellt inflytande i EU. Vi behöver mer Åland i EU och för att det ska hända så måste vi ha ett högt valdeltagande på Åland!

Ingrid Zetterman (lib)

Stadens bokslut

Anförande om bokslutet i Stadsfullmäktige 23 april 2019

Ordförande,

Ett till år har gått och personalen har utfärdat ett mycket gott arbete. Det vill vi liberaler tacka för. Mycket gott har gjorts och det goda arbetet fortsätter.

Vi liberaler konstaterar förstås att 2018 var ett svagare ekonomiskt år än 2017 med nästan 4 miljoner mindre i årsbidrag som ett resultat av högre kostnader och svagare intäkter. Skatteintäkterna från kommunalskatten minskade med nästan 2 miljoner. Intäktens storlek har förstås påverkats av yttre faktorer så som konkurrenskraftpaketet men det visar på hur viktigt det är att vi blir fler Mariehamnare. Därför ser vi med glädje på stadens annonskampanj i svenska medier för att vi ska locka till oss fler. Mycket finns att göra och vi från liberala gruppen menar att inflyttningen behöver vara ett högprioriterat strategiskt mål för stadsstyrelsen.

Vi ser med viss oro på den stora investeringsnivån som varit under 2018 och som fortsätter för 2019. Investeringar ska ingalunda blandas ihop med driften och med rådande avbetalning på lånestocken finns ingen anledning att vifta med den röda flaggan än. Det som i viss mån oroar oss är att vi också ska underhålla våra nyinvesteringar och också hantera avskrivningarna. Fokus bör ligga på investeringar som minskar driftskostnaderna.

När det gäller lånestocken så kan vi konstatera att återbetalningsgraden gått över den planerade nivån också 2018. Det är bra. Mycket indikerar på att vi är på väg in i en ny lågkonjunktur. Lågkonjunkturen kommer att innebära behov av stimulans. Att då göra höjningar i kommunalskatt och inte verkställa planerade investeringar är dåligt för mariehamnarna och för företagen. Därför är det bra att vi nu betat av stora delar av skulderna. Det blir intressant för stadstyrelsen, och sedan för oss i fullmäktige, att balansera utgifter och intäkter för kommande år. Vi har vissa frågor som är viktiga för oss särskilt inom sociala sektorn och utbildningen samtidigt som vi menar att vi också behöver ta ett stort ekonomiskt ansvar. En fråga som här är värd att lyfta är frågan om ungdomsarbetslösheten och hemmasittande – det är varken bra för den enskilda eller samhällsekonomin. Om vi går in i en lågkonjunktur är det synnerligen viktigt att vi bevakar ungdomsarbetslösheten av ekonomiska skäl men framförallt av humanistiska skäl. Just nu ser vi en illavarslande signal när ungdomsarbetslösheten stiger och företagandet sjunker. I kommande arbete behöver detta bevakas noggrant.

Ordförande. Några konkreta frågor som vi från den liberala gruppen önskar lyfta;

  • Rapporteringen från dotterbolagen. Stadsledningen är säkert uppmärksam på att den inte är den elegantaste. De olika bolagen har rapporterat på mycket olika sätt, detta behöver ses över till kommande år.
  • Våtmarksprojektet som det rapporterats om (på sidan 44) är ett mycket bra projekt men vi ställer oss lite frågande till processen. Den politiska insynen har varit liten och likaså påverkansmöjligheterna. För att stärka tilliten är det viktigt att ärenden hanteras lika.
  • Den sista konkreta punkten skulle jag vilja resonera lite längre om, nämligen det faktum att kostnader för förebyggande hälsovård per årsarbete har mer än dubblerats sedan 2015 men effekten på sjukskrivningstalen inte synts, utan de har till och med ökat det sista året. Förstås är det så att vi inte kan göra långt dragna analyser från ett års statistik utan vi behöver fler års resultat för att kunna läsa ut effekterna. Samtidigt föranleder det nog att stadsledningen frågar sig om den förebyggande hälsovården har rätt karaktär och om den är rätt riktad. Personalen är det viktigaste vi har, vi behöver ta hand om dem!

Tack till personalen, stadsledningen, stadsstyrelsen och fullmäktigekollegorna för ett gott 2018, de redovisningsskyldiga kan beviljas ansvarsfrihet.

Socialvård, gränser och hur vi går vidare

Anförande 16 april 2019

Talman.

Jag skulle vilja prata om något som jag verkligen ogillar, nämligen gränser. Jag tror att det är viktigt att vi börjar diskutera hur vi kan överbygga de gränser som hämmar individens frihet. För det är faktiskt frihet som socialvården handlar om; assistenter, stöd och sociala åtgärder gör att individen kan leva mer som hen vill och vara friare. Det är viktigt för mig och det är viktigt för liberalerna.

Tyvärr har vi många gränser. Kommunerna, de befintliga kommunalförbunden, KST och ÅHS. Inom primärkommunerna finns också gränser mellan exempelvis skolan och socialförvaltningen. KST blir också en till gräns, för samtidigt som vi samordnar vissa områden uppstår nya gränser. Många individer kommer i framtiden att få stöd från primärkommunen, KST och ÅHS. Samverkansavtalen är alltså av yttersta vikt för att få till ett sömlöst system. Kommunreformen är också central, det blir mycket svårt att få igenom FN konventioner och sociala bestämmelser som i vår närregion med 16 kommuner. Remissutlåtandena visar med all önskvärd tydlighet att vi måste få färre kommuner på Åland.

Jag hoppas verkligen att kommunstyrelsen runt om på Åland ska diskutera hur samarbetet ska verkställas i praktiken.

Till sist talman. Tre framtidsutsikter, något som jag kommer att arbeta för att ska verkställas i framtiden när grunden är satt.

  • Kommunala samarbeten för boenden för klientgrupper som är relativt små så som yngre med fysiska handikapp med behov av dygnet runt vård och boenden för yngre med kognitiv svikt och andra demenssjukdomar. Och också frågan om boendestöd är central för att stärka den enskilda.
  • Att vi ska övergå till personcentrerad vård genom hela vårdkedjan, det vill säga att vi ska se till människors kvarvarande styrkor – inte till de sjukdomar och svagheter som hen har
  • Subjektiv rätt till samordning; det tas viktiga steg genom samverkansavtalen men jag anser att vi i framtiden borde förbättra socialvården med rätten att själv få begära samordning.

Trygghetsboenden fyller behoven

Insändare 15 april 2019

Det finns idag ett stort glapp mellan det egna boendet och serviceboendet för de äldre idag. Vi vet dessutom om att flera äldre inte har råd att flytta från sin villa till en modern lägenhet. Därför har liberalerna föreslagit att vi ska införa trygghetsboenden på Åland för personer över 70 år. Trygghetsboenden har gemensamma lokaler för måltider och rekreation, de är också bemannade under viss tid av dygnet. Ett mycket bra alternativ för att stärka hälsan och motverka ensamhet.

Rent ekonomiskt är detta också smart. Trygghetsboenden skjuter fram tiden för när enskilda behöver dygnet runt service. Ur ett mänskligt perspektiv är det än bättre; det ökar valfriheten, minskar oron och stärker de sociala skyddsnäten. Med liberalernas förslag om subventionering av byggandet av trygghetsboenden så hålls också kostnaderna, och därmed hyrorna, nere. Trygghetsboenden ska inte bara finnas till för de som har råd.

Ingrid Zetterman (lib)

 

Hållbar skärgårdstrafik?

Anförande 1 april 2019

Talman. Bästa lagting och åhörare,

Jag vill börja med att säga att vi förstår besvikelsen från medborgarinitiativsundertecknarna. Utskottets svar är knappast vad man väntat sig. Vi förde diskussioner om formen på svaret i utskottet och konstaterade att det är initiativets kläm som vi har att ta ställning till, dvs:

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta fram förslag till lagstiftning om att trafiklösningar för skärgården inte får bryta mot de fyra hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.

Medborgarinitiativen är alltså ett trubbigt verktyg. Vi liberaler är inte beredda att godkänna klämmen, av följande skäl – vi ser att det skulle vara förödande för skärgården och vi behöver teknikutveckla för att det ens ska vara möjligt. Dessutom ger kortrutten stora klimatfördelar, allra särskilt genom att den möjliggör elektrifiering av fartyg.

Talman. De som undertecknat initiativet har säkert gjort det av lite olika anledningar; vissa bara för att stoppa projektet, andra för att de inte vill satsa pengar på skärgården men jag tror att den allra största delen har gjort det med miljön helt eller delvis i åtanke. Så varför lyssnar inte politikerna?

Det enkla svaret är att vi inte är där än. Det finns inga infrastrukturella åtgärder idag som håller sig inom de fyra hållbarhetsprinciperna. Allra särskilt om vi ser det ur ett livscykelperspektiv, vilket de allra flesta anser att är en rimlig utgångspunkt. Nya färjor byggs med nyutbruten metall, betongindustrin är co2-intensiv och asfalt hör knappast till de mest miljövänliga materialen. Det betyder att lagtinget skulle stoppa all utveckling av skärgården om vi antar klämmen, det efterlängtade broprogrammet kan inte genomföras och nya färjor kan inte beställas

Så vad ska vi göra under tiden, innan vi hittar nya tekniker och metoder. Bara sätta oss ner och vänta på att någon annan löser problemen? Knappast! Vi ska fortsätta arbeta oss in i mot ett hållbart Åland. Vi ska ta steg för att nå ett samhälle med en cirkulär ekonomi. Vi ska lära oss mer och fatta klokare beslut. Vi ska lyssna på de som lämnat in initiativet, att det finns en stark folkvilja för att göra mer för miljön och klimatet. Vi ska ställa om men vi kan inte göra det på bekostnad av skärgårdslivet. Omställningen är ett gemensamt ansvar för hela Åland.

Här i salen finns flera som anser att skärgården gott kunde vara ett naturreservat och att det kan vara tomt på vintrarna för att blomma upp som kurorter på sommaren. Jag vill inte det, liberalerna vill inte det. Vi menar att det ska gå att leva på hela Åland.

Talman, undertecknarna ville väcka intresse i en fråga och stoppa Gripöbron. Jag har respekt för den ståndpunkten. Faktum är att jag själv delade den för några år sedan. Jag har därför fördjupat mig i frågan om kortruttens miljö- och klimatpåverkan. För min del har jag kommit fram till att övergång till elektrifierade fartyg är en mycket viktig åtgärd för att minska utsläppen. Och att det är vad som är tekniskt möjligt just nu, men att det kräver kortare färjpass. Dessutom stärker det tillgängligheten för befolkningen och sparar pengar.

Talman. Tillsammans måste vi jobba hårt för att nå ett hållbart samhälle. För att lyckas måste vi fatta beslut om att vidta åtgärder som faktiskt har inverkan framom symbolpolitiska åtgärder. Och vi behöver sluta utmåla svarta får, vi har alla en lång väg att vandra för att nå ett hållbart samhälle. Vi behöver ställa oss frågan; vad kan jag göra istället för att berätta vad någon annan borde göra.

Inflyttning, export och modernare lagstiftning

Anförande 25 mars 2019

Talman. Vi liberaler har höjt våra röster för tillväxten och näringslivet flertalet gånger under mandatperioden. Det underlag som vi fått till oss visar på behovet av att arbeta med näringspolitiken, att stärka BNP och den ekonomiska basen. Jag vill inleda med att konstatera följande centrala delar för liberal näringspolitik:

  1. Ett aktivt näringsliv på hela Åland är den bästa regionalpolitiken, om det kommer Mikael Staffas att ytterligare betona och resonera.
  2. Tillväxt och hållbarhet kan inte längre separeras, det hänger ihop och framtidens företag är hållbara företag
  3. Kommunreformen är central för att skapa smidiga processer och effektiv infrastruktur
  4. Ett starkt näringsliv är den bästa garanten för god skola, vård och omsorg.
  5. Kostnader för el, VA och avfall måste hållas nere för att skapa god konkurrenskraft.

Den liberala gruppen vill arbeta med framförallt tre delar av näringspolitiken, tre områden där vi ser att det finns mycket goda möjligheter för att stärka Åland. Det tre områdena är:

INFLYTTNING – ÖKAD EXPORT – MODERNISERAD NÄRINGS- OCH JORDFÖRVÄRVSRÄTT

När det gäller inflyttningen så ser vi flera orsaker till att öka antalet ålänningar. Vi behöver få in mer kompetens, vi behöver bli fler som delar på kostnader för infrastruktur, sjukvård mm och det nya ekonomiska systemet ger stora fördelar om vi lyckas öka befolkningsmängden. Liberalerna presenterade förra veckan en åtgärd för att öka inflyttningen, nämligen en kraftfull satsning på att marknadsföra Åland som bostadsort. Allt för många svenskar tror att man inte får köpa någon bostad här, det är till och med vanligt att man får höra att man som svensk inte ens får flytta till Åland. Det här behöver vi ändra. För att lyckas öka inflyttningen behövs god kvalitet på god vård, skola och omsorg. För allt hänger ihop, vi måste lyfta och stärka samhället som helhet för att bli konkurrenskraftiga. Och just skolan ser vi som en stark konkurrensfördel, vi tror att vi kan lyckas locka till oss nya ålänningar genom att marknadsföra vår goda skola. Vi ser också ett stort potential i en utveckling av Högskolan på Åland. God utbildning är centralt för ett gott samhälle, och vi jobbar för att göra en bra utbildning bättre på alla olika stadier.

När det gäller export talman kan vi konstatera att sjöfarten är av största betydelse för att Åland som land håller upp bytesbalansen. Sjöfarten är central för den landbaserade turismen och det kan inte ha undgått någon att liberalerna gång efter annan lyft turismens betydelse och vi ser att det är av yttersta vikt att också stärka den landbaserade turismen. En hel del ha gjorts, särskilt inom kultur- och idrottsturismen. Området är så pass viktigt för oss så att kollegan John Holmberg kommer att fördjupa våra tankar i ett separat anförande. Men det finns också andra viktiga bitar inom exporten och där vill vi särskilt nämna Matåland. Underlaget inför dagen visar att hotell- och restaurangbranschen växer, det är en viktig bransch när det gäller sysselsättning för såväl hög- som lågutbildade även om förädlingsvärdet inte är så högt. Vi har också flera stora exportbolag inom det matklustret; chipsfabriken, fiskodlingarna, specialgrödor och mjölkprodukter. Det behöver fortsätta och stärkas. Undersökningar har genomförts och mathantverkarna utvecklar sina nischer. Här finns en stark bransch som måste fortsätta stärkas. Under nästa mandatperiod ska ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram tas fram.  Det kan konstateras att matproduktionen måste öka för att försörja framtida generationer. Nästa programperiod fokuserar i stor utsträckning på hållbarhet och under denna mandatperiod har en livsmedelsstrategi tagits fram. Den behöver realiseras för att få fram än mer konkurrenskraftiga produkter. Ett helt annat kluster som inte får glömmas i exportsammanhanget är de teknikintensiva företagen. Också i det sammanhanget är utbildningen och inflyttning ytterst centralt. Vi behöver ett dynamiskt samhälle som kan locka till sig teknisk kompetens från hela världen. Alla företag behöver idag någon form av teknisk kompetens. Tillgång till god digital kunskap är avgörande för företagandet.

Slutligen talman, så är det sedan länge känt att liberalerna är villiga att modernisera och liberalisera bestämmelserna om jordförvärv och näringsrätt. Mer om det hör ni om av kollegan Roger Eriksson.

Nytt självstyrelsesystem ställer nya krav

Anförande 18 mars 2019

Talman.

Jag har haft den stora ynnesten att under min första mandatperiod delta i såväl finans- och näringsutskottet som självstyrelsepolitiska nämnden. Det har varit oerhört intressanta år som gett mig flera nya insikter i det åländska samhället. Den kanske största av dem är att den åländska ekonomin och näringslivet inte mår fullt så bra som den generella bilden av densamma. Och det märks en oro över entreprenörskap och tillväxt i det åländska samhället idag.

Förklaringen till det är givetvis beroende på ett flertal olika faktorer men en viktig del i helhet är ett omodernt och statiskt ekonomiskt system. Därför vill jag inleda med att konstatera att så till vida är propositionen en stor framgång – systemet blir moderninserat och tar betydligt större hänsyn till den verklighet som vi befinner oss i idag, bland annat genom mekanismen att de ska göras en bedömning minst vart tredje år om det föreligger grunder för ändring av avräkningsgrunden. Och liberalerna välkomnar varmt systemändringen. Många har arbetat hårt, revisionsarbetet har pågått under flera mandatperioder. Nu har en viktig del rotts iland under ledning av lantrådet och finansministern men vi vet alla att inget skulle ha gjorts utan tjänstemännen, och ett särskilt tack vill vi rikta till förvaltningschefen Dan E Eriksson och finanschefen Conny Nyholm med kolleger.

När det gäller det nya ekonomiska systemet bör vi vara välmedvetna om att det ställer nya krav på oss. Särskilt om vi vill dra nytta av de möjligheter som propositionen ger möjlighet till. För det mest intressanta i systemet är ändå övergången till skatteavräkning. Det betyder dels att den åländska näringspolitiken blir viktigare och att vi ska komma bort från påverkan av dagspolitik i Finland.

Skatteavräkningen bygger på att de på Åland debiterade beloppen för de statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, den källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten samt för den på Åland betalda lotteriskatten som årligen återförs till Åland. Skatteavräkningen tillsammans med att den relativa befolkningsutvecklingen på Åland beaktas i avräkningsbeloppet i det föreslagna ekonomiska systemet innebär krav på oss politiker. Ansvarsfulla politiker måste ta frågan om konkurrenskraft på allvar. Den framtida näringspolitiken måste bygga på smart infrastruktur, smidiga processer, kunskap, innovation och framförallt fler ålänningar. Därför är det bra att vi om en vecka får diskutera dessa frågor i lagtinget. Det behövs för det är dags att ta dessa frågor på allvar.

Slutligen talman. Vi vill understryka att vi inte anser att vi nått slutmålet i och med denna lagförändring. Förstås är det givna det att hela självstyrelselagen ska revideras och moderniseras men också det talman, att vi ser att slutmålet är att vi ska ha möjligheten att överta beskattningen.

 

 

En stor dag för miljön och för varumärket Åland!

Anförande 13 mars 2019

Talman

”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, visst låter det bra? Tänk er det att det på alla produkter som tillverkats på Åland skulle kunna finnas en sådan text: ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, och förstås en Ålandsflagga därefter. Marknadsvärdet är enormt.

Målet om ett modern koldioxidneutral energiproduktion har tagit ett viktigt steg framåt! Nu, tre år efter sveket kring det finländska vindkraftsstödet har vi nu en egen lagstiftning som stärker den egna, förnyelsebara, energin. Det är en stor dag för miljön och för varumärket Åland. Intressanta är också möjligheterna för transitering som faktiskt har potential att bringa inkomster.

För miljön är det förstås en stor vinst, det är ett så självklart viktigt steg i arbetet mot ett hållbart Åland så att det näst intill känns onödigt att beskriva det men visst, det måste ändå få göras; att frångå fossila bränslen är avgörande på flera sätt. Fossila bränslen är inte bara dåliga för klimatet utan också för miljön. Ren el som kan fraktas och distribueras genom ledningar är oslagbart miljömässigt, infrastrukturellt och ekonomiskt. Dessutom frångår vi system som ofrivilligt tvingar in oss i geopolitiska spänningar. Ett beslut om lokalproducerad och förnyelsebar el är alltså så mycket mer än ett enskilt beslut om el.

Vi vill tacka landskapsregeringen för arbetet med denna lagstiftning, för det var inte roligt när handskakningen med Finland brast. Och inte kändes det bra när möllor monterades ner, men bra var det att kärnan av vindkraften och därmed kunskapen aldrig försvann, och nu är vi på banan igen. Det är särskilt glädjande att vi slipper den långa notifieringsprocessen så att vi möjliggör en betydligt snabbare process för att nå resultaten.

Denna lagstiftning möjliggör en ökning av förnyelsebar energi upp till 70 % av totalförbrukningen. Stärks det inom kort med biogasanläggning, strategiskt placerade solceller, förbättrade lagringsmöjligheter och ett smart nyttjande av skogsresursen så är vi inte långt borta från den där etiketten; ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, med Ålandsflaggan därefter. Visst är det bra?!