Inflyttning, export och modernare lagstiftning

Anförande 25 mars 2019

Talman. Vi liberaler har höjt våra röster för tillväxten och näringslivet flertalet gånger under mandatperioden. Det underlag som vi fått till oss visar på behovet av att arbeta med näringspolitiken, att stärka BNP och den ekonomiska basen. Jag vill inleda med att konstatera följande centrala delar för liberal näringspolitik:

  1. Ett aktivt näringsliv på hela Åland är den bästa regionalpolitiken, om det kommer Mikael Staffas att ytterligare betona och resonera.
  2. Tillväxt och hållbarhet kan inte längre separeras, det hänger ihop och framtidens företag är hållbara företag
  3. Kommunreformen är central för att skapa smidiga processer och effektiv infrastruktur
  4. Ett starkt näringsliv är den bästa garanten för god skola, vård och omsorg.
  5. Kostnader för el, VA och avfall måste hållas nere för att skapa god konkurrenskraft.

Den liberala gruppen vill arbeta med framförallt tre delar av näringspolitiken, tre områden där vi ser att det finns mycket goda möjligheter för att stärka Åland. Det tre områdena är:

INFLYTTNING – ÖKAD EXPORT – MODERNISERAD NÄRINGS- OCH JORDFÖRVÄRVSRÄTT

När det gäller inflyttningen så ser vi flera orsaker till att öka antalet ålänningar. Vi behöver få in mer kompetens, vi behöver bli fler som delar på kostnader för infrastruktur, sjukvård mm och det nya ekonomiska systemet ger stora fördelar om vi lyckas öka befolkningsmängden. Liberalerna presenterade förra veckan en åtgärd för att öka inflyttningen, nämligen en kraftfull satsning på att marknadsföra Åland som bostadsort. Allt för många svenskar tror att man inte får köpa någon bostad här, det är till och med vanligt att man får höra att man som svensk inte ens får flytta till Åland. Det här behöver vi ändra. För att lyckas öka inflyttningen behövs god kvalitet på god vård, skola och omsorg. För allt hänger ihop, vi måste lyfta och stärka samhället som helhet för att bli konkurrenskraftiga. Och just skolan ser vi som en stark konkurrensfördel, vi tror att vi kan lyckas locka till oss nya ålänningar genom att marknadsföra vår goda skola. Vi ser också ett stort potential i en utveckling av Högskolan på Åland. God utbildning är centralt för ett gott samhälle, och vi jobbar för att göra en bra utbildning bättre på alla olika stadier.

När det gäller export talman kan vi konstatera att sjöfarten är av största betydelse för att Åland som land håller upp bytesbalansen. Sjöfarten är central för den landbaserade turismen och det kan inte ha undgått någon att liberalerna gång efter annan lyft turismens betydelse och vi ser att det är av yttersta vikt att också stärka den landbaserade turismen. En hel del ha gjorts, särskilt inom kultur- och idrottsturismen. Området är så pass viktigt för oss så att kollegan John Holmberg kommer att fördjupa våra tankar i ett separat anförande. Men det finns också andra viktiga bitar inom exporten och där vill vi särskilt nämna Matåland. Underlaget inför dagen visar att hotell- och restaurangbranschen växer, det är en viktig bransch när det gäller sysselsättning för såväl hög- som lågutbildade även om förädlingsvärdet inte är så högt. Vi har också flera stora exportbolag inom det matklustret; chipsfabriken, fiskodlingarna, specialgrödor och mjölkprodukter. Det behöver fortsätta och stärkas. Undersökningar har genomförts och mathantverkarna utvecklar sina nischer. Här finns en stark bransch som måste fortsätta stärkas. Under nästa mandatperiod ska ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram tas fram.  Det kan konstateras att matproduktionen måste öka för att försörja framtida generationer. Nästa programperiod fokuserar i stor utsträckning på hållbarhet och under denna mandatperiod har en livsmedelsstrategi tagits fram. Den behöver realiseras för att få fram än mer konkurrenskraftiga produkter. Ett helt annat kluster som inte får glömmas i exportsammanhanget är de teknikintensiva företagen. Också i det sammanhanget är utbildningen och inflyttning ytterst centralt. Vi behöver ett dynamiskt samhälle som kan locka till sig teknisk kompetens från hela världen. Alla företag behöver idag någon form av teknisk kompetens. Tillgång till god digital kunskap är avgörande för företagandet.

Slutligen talman, så är det sedan länge känt att liberalerna är villiga att modernisera och liberalisera bestämmelserna om jordförvärv och näringsrätt. Mer om det hör ni om av kollegan Roger Eriksson.

Nytt självstyrelsesystem ställer nya krav

Anförande 18 mars 2019

Talman.

Jag har haft den stora ynnesten att under min första mandatperiod delta i såväl finans- och näringsutskottet som självstyrelsepolitiska nämnden. Det har varit oerhört intressanta år som gett mig flera nya insikter i det åländska samhället. Den kanske största av dem är att den åländska ekonomin och näringslivet inte mår fullt så bra som den generella bilden av densamma. Och det märks en oro över entreprenörskap och tillväxt i det åländska samhället idag.

Förklaringen till det är givetvis beroende på ett flertal olika faktorer men en viktig del i helhet är ett omodernt och statiskt ekonomiskt system. Därför vill jag inleda med att konstatera att så till vida är propositionen en stor framgång – systemet blir moderninserat och tar betydligt större hänsyn till den verklighet som vi befinner oss i idag, bland annat genom mekanismen att de ska göras en bedömning minst vart tredje år om det föreligger grunder för ändring av avräkningsgrunden. Och liberalerna välkomnar varmt systemändringen. Många har arbetat hårt, revisionsarbetet har pågått under flera mandatperioder. Nu har en viktig del rotts iland under ledning av lantrådet och finansministern men vi vet alla att inget skulle ha gjorts utan tjänstemännen, och ett särskilt tack vill vi rikta till förvaltningschefen Dan E Eriksson och finanschefen Conny Nyholm med kolleger.

När det gäller det nya ekonomiska systemet bör vi vara välmedvetna om att det ställer nya krav på oss. Särskilt om vi vill dra nytta av de möjligheter som propositionen ger möjlighet till. För det mest intressanta i systemet är ändå övergången till skatteavräkning. Det betyder dels att den åländska näringspolitiken blir viktigare och att vi ska komma bort från påverkan av dagspolitik i Finland.

Skatteavräkningen bygger på att de på Åland debiterade beloppen för de statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, den källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten samt för den på Åland betalda lotteriskatten som årligen återförs till Åland. Skatteavräkningen tillsammans med att den relativa befolkningsutvecklingen på Åland beaktas i avräkningsbeloppet i det föreslagna ekonomiska systemet innebär krav på oss politiker. Ansvarsfulla politiker måste ta frågan om konkurrenskraft på allvar. Den framtida näringspolitiken måste bygga på smart infrastruktur, smidiga processer, kunskap, innovation och framförallt fler ålänningar. Därför är det bra att vi om en vecka får diskutera dessa frågor i lagtinget. Det behövs för det är dags att ta dessa frågor på allvar.

Slutligen talman. Vi vill understryka att vi inte anser att vi nått slutmålet i och med denna lagförändring. Förstås är det givna det att hela självstyrelselagen ska revideras och moderniseras men också det talman, att vi ser att slutmålet är att vi ska ha möjligheten att överta beskattningen.

 

 

En stor dag för miljön och för varumärket Åland!

Anförande 13 mars 2019

Talman

”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, visst låter det bra? Tänk er det att det på alla produkter som tillverkats på Åland skulle kunna finnas en sådan text: ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, och förstås en Ålandsflagga därefter. Marknadsvärdet är enormt.

Målet om ett modern koldioxidneutral energiproduktion har tagit ett viktigt steg framåt! Nu, tre år efter sveket kring det finländska vindkraftsstödet har vi nu en egen lagstiftning som stärker den egna, förnyelsebara, energin. Det är en stor dag för miljön och för varumärket Åland. Intressanta är också möjligheterna för transitering som faktiskt har potential att bringa inkomster.

För miljön är det förstås en stor vinst, det är ett så självklart viktigt steg i arbetet mot ett hållbart Åland så att det näst intill känns onödigt att beskriva det men visst, det måste ändå få göras; att frångå fossila bränslen är avgörande på flera sätt. Fossila bränslen är inte bara dåliga för klimatet utan också för miljön. Ren el som kan fraktas och distribueras genom ledningar är oslagbart miljömässigt, infrastrukturellt och ekonomiskt. Dessutom frångår vi system som ofrivilligt tvingar in oss i geopolitiska spänningar. Ett beslut om lokalproducerad och förnyelsebar el är alltså så mycket mer än ett enskilt beslut om el.

Vi vill tacka landskapsregeringen för arbetet med denna lagstiftning, för det var inte roligt när handskakningen med Finland brast. Och inte kändes det bra när möllor monterades ner, men bra var det att kärnan av vindkraften och därmed kunskapen aldrig försvann, och nu är vi på banan igen. Det är särskilt glädjande att vi slipper den långa notifieringsprocessen så att vi möjliggör en betydligt snabbare process för att nå resultaten.

Denna lagstiftning möjliggör en ökning av förnyelsebar energi upp till 70 % av totalförbrukningen. Stärks det inom kort med biogasanläggning, strategiskt placerade solceller, förbättrade lagringsmöjligheter och ett smart nyttjande av skogsresursen så är vi inte långt borta från den där etiketten; ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, med Ålandsflaggan därefter. Visst är det bra?!