GOTT NYTT ÅR!

Jag är otroligt tacksam för var och en som följer min sida; ni ger mig ofta otroligt bra infallsvinklar, välbehövligt pepp och sakligt ifrågasättande. Jag vill därför passa på att önska er alla ett riktigt gott nytt år!

2018 kommer jag att oförtrutet jobba för ett bättre Åland, det är ju förstås subjektivt vad det är men för mig är det bland annat:

  • Ett Åland som är öppet och tolerant
  • Ett Åland där god utbildning för alla prioriteras
  • Ett Åland som styrs med både hjärta och hjärna, vi ska inte glömma människan men inte heller skena iväg ekonomiskt
  • Ett Åland där kvinnor och män och flickor och pojkar har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter
  • Ett Åland som ytterligare närmar sig ett hållbart samhälle med allt vad det innebär

Vilka frågor vill DU att jag lyfter 2018?

Alkoholen är inte huvudproblemet

Replik på insändare 16 dec 2017

Petter Lobråten skriver en initierad ledare om vår alkoholkultur, hur skadlig den är och vilket mänskligt lidande som den ger upphov till. Jag delar uppfattningen, däremot vill jag invända mot den inledande testen ”Ska man peka ut bara en huvudorsak till misshandel, familjetragedier och det manliga svinandet mot kvinnor som metoo lyft fram – är det vårt sjuka förhållande till alkohol.”
Jag menar att det är en felaktig slutsats att det är alkoholen som är huvudproblemet, även om den kan spelar en roll i våldet. Att våldet beror på alkohol stödjer teorin om att våld i huvudsak beror på någon form av kontrollförlust medan verkligheten visar en annan sida. Uppsala kvinnojour skriver exempelvis så här på sin hemsida: ”Mannen har stor kontroll över sitt våld, han vet när han ska slå och hur han ska slå. Han slår när det inte finns vittnen, borträknat barnen, och han slår så att det inte ska finnas märken som inte kan täckas av kläder efteråt. Han slår inte i okontrollerad vanmakt som ofta påstås, framförallt av mannen.”
Samma sak gäller det sexuella våldet och de sexuella trakasserierna. De beror inte på alkoholen i huvudsak, utan på en utbredd samhällssyn att kvinnan och hennes kropp finns till för att behaga och ställa sig till förfogande. Därför är det oerhört viktigt att pojkar och män ger kvinnan rätt att bestämma över sin egen kropp och kvinnor och flickor verktyg att ta makten över sin egen kropp. Det måste bli så att vi slutar diskutera om ”att nej är ett nej” för en överfull tjej kan inte säga nej, inte heller ett litet barn som inte förstår vad som händer och inte heller den som blir fullkomligt paralyserad av rädsla. Det är ett aktivt samtycke som gäller!
Ingrid Johansson, lib

Det finns inget avfall!

Anförande 11 dec 2017

Talman,

Den nya avfallslagen är ett viktigt steg i rätt riktning när det gäller övergången till cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Vi slänger för mycket och vi borde också bli bättre på att ta hand om det vi slänger, det vill säga återanvända mer men också reparera, göra om och skapa nytt av uttjänta varor. Detta fungerar till viss del på individnivå; vi säljer på köp och säljgrupper, för saker till Emmaus och bygger utemöblemang av gamla träpallar. Men vi behöver också skapa samhällssystem där detta fungerar.

Den kanske viktigaste nyckeln till att kunna skapa nya processer är att samla allt avfall på Åland, att helt enkelt få upp avfallsvolymerna i vårt lilla samhälle. Därför är det mer än bra att kommunernas ansvar för att upphandla avfallstransporter förtydligas. När vi samlar hela Ålands avfall kan vi påbörja nya processer för att uppnå högre grad av materialåteranvändning och effektivare energiutvinning.

Det bästa i den cirkulära ekonomin är att det uppstår nya så kallade enkla jobb. Det behövs händer för att skära bort tyg- eller läderstycken från soffor, reparera cyklar och så vidare. Detta är en viktig pusselbit när det gäller att lösa den ena delen i mis matchen på arbetsmarknaden. I tillverkningsindustrin finns också allt större intresse att ta till vara tidigare uttjänta produkter, särskilt inom de branscher där råvarupriserna är höga. För det är det som är grunden i den cirkulära ekonomin- att det inte finns avfall utan bara resurser. Vi har sett utvecklingen under längre tid med exempelvis har personer i behov av sysselsättning rivit bort pärmar från kasserade böcker, pappret förs till återvinning och blir sedan ekoisolering. EUs avfallspaket riktar Europa till en ny typ av ekonomi och Åland behöver hänga med. För att lyckas krävs kunskap både hos oss och hos näringslivet. Jag hoppas att landskapsregeringen tar tag i den frågan, det är viktigt för cirkulär ekonomi är alltså hållbar näringspolitik och inte ett hinder för tillväxten, tvärtom.

Talman, jag konstaterar slutligen att det är en efterlängtad lag som idag presenteras för lagtinget. Den nu gällande renhållningslagen sågs som progressiv när den antogs men är idag daterad och framförallt svåröverskådlig. Det råder flera oklarheter och ansvarsfördelningen myndigheter emellan är otydlig vilket skapar ineffektivitet och svagare rättsäkerhet.