Alla ska ha makten över sin egen kropp

Insänadare 30 nov 2017
Ilska. Frustration. Ledsenhet. Känslorna är många och svåra när #metoo rullar vidare. Till en början sa jag att jag inte var ett dugg förvånad, som kvinna vet man hur vanligt det är med trakasserier. Men nu är jag chockad, när man läser utsaga efter utsaga så går det inte längre att värja sig. De sexuella trakasserierna vet inga gränser och pågår såväl i hemmet som på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Detta vansinne måste få ett stopp!
Vi måste alla ta ansvar. #metoo syftar till att synliggöra omfattningen av trakasserierna och vi behöver ta tag i frågan på ett politiskt plan på många olika nivåer. Som medmänniskor har vi också ett ansvar; att våga se, att våga lyssna och våga tro på offren. Och vi behöver arbeta tillsammans, det offentliga och civilsamhället, ung som gammal, kvinna som man. Vi behöver lära ut att ett nej är ett nej och ge alla makten över sin egen kropp, för utan makten över sin egen kropp är ingen människa fri.
Ingrid Johansson, lib

Miljö, miljö, miljö!

Anförande 16 nov 2017

Talman,

Jag vill tala om en fråga som är högt prioriterad av mig och liberalerna nämligen miljöpolitiken. Jag vill tala om övergången från slit och slängsamhälle till hållbara konsumtionsmönster och om våra vattens hälsa. Det är viktigt för ålänningarna som världsmedborgare men framförallt för ålänningarnas välfärd.

Vi tillhör den del av världen som konsumerar mest, det är vi som måste ändra våra vanor och detta vi består av oss alla på individnivå. Talman Lindholm sa en gång som lagtingsledamot att den åländska traditionen är att ta vara på de tillgängliga resurserna, hur man tar vara på matrester, väver trasmattor och så vidare. Det är en bra tradition, och idag har den utvecklats till köp- och säljgrupper på nätet. För det finns inget avfall, bara resurser. Därför är det bra att landskapsregeringen nu börjar arbeta med omställningen till cirkulär ekonomi på riktigt. Omställningen är ingen enkel sak utan kräver kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. Omställningen kommer, förutom miljöfördelar, också leda till fler enkla tjänster, det kommer att behövas händer som tar vara på resurserna – det är en viktig effekt i det allt mer automatiserade samhället. Den cirkulära ekonomin kräver ett innovativt förhållningssätt, och det är en sak som vi ålänningar är bra på – finns det nya pengar att tjäna så hakar de åländska entreprenörerna på, det är alltså också god näringspolitik.

Min bedömning är att engagemanget finns för att nå nya samhällssystem. Vi är just nu inne i ett stort paradigmskifte; för de yngre generationerna är det status med elbilar, solpaneler, bokashi, återbruk och hemodling av mat. Det finns en vetskap och en grundläggande förståelse för att det är naturen som sätter gränserna och att vi behöver utveckla inom de givna ramarna. Och det går att utveckla men det ställer krav på att ta hänsyn till miljövärden. Landskapsregeringen behöver ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetet och dra nytta av kompetensen hos hela förvaltningen. I det arbetet behöver också den kulturhistoriska kompetensen komma till tals. Detta gäller särskilt vid infrastrukturella satsningar.

Talman, Vattenmiljön är avgörande för Åland; både vi och våra turister behöver kunna fiska, bada, paddla och resa över vattnet. En viktig fråga för liberalerna är att havsplaneringen och vattenlagstiftningen möjliggör fiskodling till havs så att fiskodlingarna kan fortsätta men att miljöpåverkan decimeras. I den frågan är också kretsloppsfoder centralt.

Till sist ett praktiskt önskemål, jag skulle vilja att landskapsregeringen skulle sammanställa en information om vad man kan göra för sin vik: hur ska utedasset placeras vid stugan, hur tar man hand om vassen så att fisken trivs att leka där, information av algkrattningens nytta och så vidare. Det finns en vilja att göra miljöinsatser men folk vill göra något som faktiskt gör nytta.

Sammantaget; vi står inför stora utmaningar men hoppet är inte ute! Vi har höga ambitioner, mycket görs och om vi alla samlas kring denna viktiga fråga kommer vi att nå resultat när det gäller allt från koldioxidutsläpp, till matsvinn och minskat beroende av plast.

Framtidens sjukvård och äldreomsorg

Anförande i budgetdebatten 15 nov 2017

Talman

ÅHS verksamhet berör, den går rakt in i varenda en ålännings hjärta. En god vård är prioriterat av oss alla men sjukvården står inom hela västvärlden för stora utmaningar, två av de stora utmaningarna är de ständigt ökande kostnaderna och kompetensförsörjningen.

De ökande kostnader gör att vi måste våga se på strukturerna. Vi kommer inte att klara av att föra in alla nya tekniker, mediciner och tjänster utan att göra något åt befintlig verksamhet. Införandet av ett nytt vårdsystem och andra it-satsningar borgar för en mer effektiv vård – att fler på sjukhuset kan bedriva mer vård och mindre administration. Men vi behöver också göra mer av det förebyggande arbetet, det är bra att det förebyggande arbetet står i centrum för de nya socialvårdslagarna men det behöver stärkas generellt inom hela vårdkedjan. Exempelvis i riktlinjerna för demensvård, som under året ska uppdateras, konstateras det att vi generellt satsar mycket pengar på den mest specialiserade och dyraste vården – vi kan göra mer tidigare. Ett exempel på en konkret och förebyggande insats är screening av psykisk ohälsa i grundskolan, en sådan motion lämnades in på liberalernas höstmöte av 16-åriga Moa Holsten och det kommer jag att arbeta för i ÅHS styrelse.

När det gäller kompetensförsörjningen är det ostridbart så att hyrläkare är dyrt och bryter kontinuiteten i vården. ÅHS jobbar mycket idag med läkarrekrytering, det är en fråga som genomsyrar hela organisationen. Liberalerna tycker att tiden är mogen att även på Åland dra större nytta av sjuksköterskornas kompetens och aktivt arbeta med deras professionsutveckling, och därmed löneutveckling. Sjuksköterskemottagning, nämnde moderaternas ordförande i sitt gruppanförande, det är ett steg. Ett annat är att ta steget än längre och införa mottagning med expertsjuksköterskor, eller advanced practice nurses som det internationellt benämns, det vill säga mottagning av sköterskor som har en specialistutbildning vilket ger dem rätten att överta vissa läkaruppgifter. Denna utveckling är inget nytt utan sker runt om i världen, för att kunna dra nytta fullt ut av en sådan verksamhet krävs förändringar i Valviras regelverk. Diskussionen pågår just nu i Finland och landskapsregeringen kunde ta en aktiv roll i den processen.

Men talman, gällande kompetensförsörjningen är kanske det viktigaste att folk är friska och på jobb, därför är det oerhört glädjande att sjukskrivningstalen just nu är rekordlåga på ÅHS.

Talman. Jag vill också beröra äldrepolitiken. Den demografiska utvecklingen är en stor utmaning. Att konstatera det, det är inte att diskrimminera de årsrika, det är att se verkligheten för vad den är och ha beredskap att möta framtiden. Ålderismen, alltså diskrimminering av de årsrika, är ett oskick som förhindrar en positiv samhällsutveckling – för den åldrande befolkningen är både en utmaning men också en tillgång. Stora delar av tredje sektorn består av de äldres engagemang, närståendevårdarna gör en oerhörd insats inom vårdsektorn och flera vill delta i arbetslivet längre. Det är bra! Vi behöver arbeta vidare med att ge goda förutsättningar för att allt det goda ska fortsätta. Men vi behöver också jobba på nya sätt, Högskolans projekt mot psykisk ohälsa bland äldre är ett gott exempel.

Men en allt äldre befolkning innebär också fler multisjuka och personer som lever många år med en sjukdomsbild. Det ställer nya krav, alla vet att vårdtyngden kraftigt ökat de tjugo senaste åren på de kommunala boendena. Det betyder att vi behöver tänka nytt;

  • vi behöver satsa på tekniska lösningar så som medicineringsrobotar, självvändande sängar och vård på distans
  • vi behöver införa kvalitetssäkrande krav på verksamheter för att få ekonomiskt kloka men framförallt humanistiskt värdiga vård- och omsorgskedjor
  • vi behöver ett kunskapslyft med fler geriatriska specialister på närvårdar- och sjuksköterskenivå och dessutom behövs demensspecialister.

Kommunreformen är också central för att klara framtidens äldreomsorg. Flera kommunerna säger ofta att de inte klarar av nya pålagor, inte klarar av att upprätthålla specialistkunskap och saknar investeringskapacitet. Det behöver morgondagens kommun klara.

Till sist talman, när de det gäller den åldrande befolkningen så behövs också ett tvärsektoriellt perspektiv: vi behöver arbeta med fysisk planering, med brytande av ensamhet, med fysisk aktivitet, med deltagande och med demokratiska frågor. Talman, jag tror att det är dags att vi efter valet 2019 ska ha en minister med särskilt ansvar för specifikt äldrepolitiken.

 

Vi behöver hållbar tillväxt

Insändare 9 nov 2017

Finlands ekonomi börjar äntligen gå bättre. Det är bra och för Ålands del betyder det höjd klumpsumma. Mindre positivt är det att Ålands ekonomi inte växer i samma takt som Finlands, det betyder i förlängningen lägre flitpeng. Åland behöver därför öka sin tillväxt. Så hur ska tillväxten öka på ett hållbart sätt? Jag ser tre viktiga lösningar;

För det första, fler ålänningar. Besökare är förstås en avgörande faktor för den åländska välfärden men jag anser att fler ålänningar är den viktigaste punkten. Ålands till antalet lilla befolkning gör att offentlig service blir dyr att producera och vi behöver dessutom bli fler skattebetalare.

För det andra, minskat utanförskap. Utanförskap kostar oerhört mycket, framförallt i mänskligt lidande men också i euro och cent. Vi borde klara av att skapa ett finmaskigt nät där ingen faller emellan. Minister Asumaas satsningar på undomshuset BOOST och på en kraftigt utökad utbildning i svenska för invandrare är två viktiga steg framåt.

För det tredje, hållbar konsumtion. För att uppnå en hållbar tillväxt behöver vi köpa mer tjänster och långlivade varor. Slit och släng konsumtion har för högt miljömässigt pris. Fler ska ha råd att gå till frissan, nyttja städtjänster och handla produkter med lång livslängd. En annan viktig näringspolitisk fråga är att ålänningarna ska ha råd med åländsk mat; både i form av råvaror, mathantverk och restaurangbesök. Det är därför god politik att finansminister Perämaa inför 2018 föreslår ett skatteavdrag som ger många mer pengar i plånboken!

Ingrid Johansson
Liberalerna