Kommunstukturdebatt!

Anförande 14 juni 2017

Ordförande,

Landskapsregeringen har tagit initiativet till en kommunstruktur på Åland, Mariehamnsliberalerna stödjer det varmt – vi konstaterar, så som så många andra, att dagens kommunala karta inte är optimal och att ingenting hänt på frivillig basis. Färre kommuner med färre gränser och mindre byråkrati skapar utrymme för att fokusera på service och tillväxt på hela Åland. Det som gynnar Åland gynnar Mariehamn.

Men också det som gynnar tätorten gynnar Åland. Vi kan idag konstatera att tätorten vuxit utanför kommungränsen. Inget konstigt med det, det är en naturlig del av urbaniseringsprocessen. Men att ha en tätort delad på två kommuner skapar onödiga hinder. Det vore bra för Åland om vi hade en tätort som hade bättre möjlighet att utvecklas. Vi Mariehamnsliberaler anser inte att frågan handlar om att inkorporera mark från andra kommuner. Tvärtom, det handlar om att tillsammans med andra bygga upp något nytt och ännu bättre. Vi anser att också Mariehamn är en liten kommun som skulle må bra av nya influenser, fler kolleger och mer kunskapsutbyte.

En snabb analys ger vid handen att staden har två alternativ när steg ett av kommunreformen realiseras, alltså då alla andra åländska kommuner går in i nya gemenskaper men Mariehamn förblir Mariehamn. Det ena alternativet är att klara sig själv; att säga upp alla samarbetsavtal och gå ur alla kommunalförbund. Det andra är att fortsätta samarbeta och därtill stärka och utöka samarbeten. Mariehamnsliberalerna ser att vi måste välja samarbete framom isolering. Den totala åländska befolkningen är som helhet en liten population och vi behöver arbeta tillsammans för att upprätthålla kompetens, garantera rättsäkerhet, möjliggöra specialisering och skapa effektiva organisationer.

Ordförande. Regeringens ambitioner har satt igång breda diskussioner och jag uppfattar att det skett en snabb opinionsvändning, många av de som tidigare sagt ett blankt nej har ändrat uppfattning. Även om vissa fortsättningsvis är missnöjda med metoden. Att bollen börjat rulla är oerhört positivt, mindre positivt är att diket mellan staden och landsbygden ter sig mycket djupt. Hätskheten och förlöjligandet av staden är utbrett – den som följt lagtingsdebatten har framförallt från centerhåll höra att det är fel på stadsförvaltningen som helhet, på enskilda stadstjänstemän och till och med på stadsborna själva som, enligt centerns partiordförande, frivilligarbetar för lite. Jag tycker att det är fel. Vi har en alldeles fantastisk stad med bra tjänstemän och mariehamnarna är det bestämt inget fel på – tvärtom, jag tycker att stämningen i staden är bra och att vi har en fin småstadskultur. Vi måste dock vara ödmjuka, det är aldrig ens fel då två träter. Vi måste tillsammans med våra kommunala kolleger jobba framåt och skapa tillit oss emellan.

I regeringens meddelande om kommunreform finns också skrivningar om kommuntillhörigheten för Järsö/Nåtö. Man kan konstatera, liksom också gjorts i insändarform, att utvecklingen av Järsö/Nåtö är beroende av stadens goda vilja. En sådan konstellation är inte gynnande för någon region. Vi mariehamnsliberaler öppnar varmt armarna för Järsö- och Nåtöborna, de är varmt välkomna att vara Järsö- och Nåtöbor i Mariehamns stad. Men mariehamnsliberalerna ser också att Järsö/Nåtö inte är ett område som ska ses som ett område för hård exploatering utan det ska få fortsätta vara den skärgårdsoas som det är idag.

Så som kontenta ordförande, mariehamnsliberalerna tackar stadsdirektören för en mycket saklig och god beredning, vi stödjer stadsstyrelsens förslag och önskar att processen får fortsätta som planerat. Vi ser framemot fas två. Tack.

Stadsbudget 2018

Gruppanförande i stadens budgetdebatt 13 juni 2017

Ordförande, bästa kolleger och åhörare

Liberalerna är mycket nöjda över den budget som stadsstyrelsen föreslår till oss och vi gläds åt den enighet som stadsstyrelsen uppvisat. Att vi gärna sett mer pengar till social sektor och förebyggande arbete är vi knappast ensamma om men vi ser också de ekonomiska begränsningarna som finns och det finns ett stort behov av att rusta inför framtiden. Vi anser därför att budgeten är välavvägd och klok. Det finns dock en hel del att arbeta med i själva processen där budgetarbetet har hanterats olika i olika nämnder och tidsramen har varit allt för snäv. Detta behöver ledande tjänstemän och styrelseordförande ta tag i.

Liberalerna vill dock skicka lite hälsningar till stadsstyrelsen och stadsledningen om frågor som vi anser att behöver tas i tu med; vi menar att vi behöver påbörja ett omställningsarbete för att klara de utmaningar som vi redan står inför och framförallt de utmaningar som följer med den demografiska utvecklingen. Det är lätt att förblindas av fjolårets positiva resultat, men vi måste då minnas att en stor del av överskottet härrör samfundsskatterna. I år budgetaras samfundsskatterna högt, att bygga upp löpande drift på dessa nivåer skapar ett osäkert system. Liberalerna vill effektivera och spara men på ett strategiskt sätt, inte genom hastiga stålbad på grund av en djupdykning av samfundsskatterna.

Ordförande, vi ser två huvudfrågor som vi anser att stadsledningen och styrelsen behöver ta ett helhetsgrepp om; den ena är frågan om inflyttning och tillväxt, den andra är frågan om den åldrande befolkningen. Vi behöver arbeta långsiktigt, evidensbaserat och strategiskt med dessa frågor.

När det gäller inflyttning har stadsutvecklingsnämnden  en viktig roll, vi behöver mer tomter och liberalerna anser att stadsutvecklingsnämnden behöver arbeta aktivt med frågan. Vi behöver också en mer attraktiv stad att bo i, vi har en fantastisk stad men vi behöver bli fler och framförallt fler barnfamiljer – vi behöver marknadsföra våra skolor som toppar i PISA-undersökningar, vi behöver se över kollektivtrafiken, vi behöver skapa förutsättningar för ett än mer blommande näringsliv och staden ska vara en bra arbetsgivare. Liberalerna är också villiga att åter damma av tidigare arbeten med skatteväxling för att möjliggöra en sänkt inkomstskatt.  Vi behöver också fortsätta värna om den tredje sektorn som skapar ovärderliga stödfunktioner till kommunerna och skapar en meningsfull fritid åt otaliga.

När det gäller den åldrande befolkningen så behöver vi ta ett helhetsgrepp. Börja arbeta förebyggande på ett brett plan; dels genom ett strategiskt arbete på äldreboenden, dels skapa miljöer för rörelseglädje för äldre där liberalerna lyft frågan om seniorgym flertalet gånger och dels bygga upp system som tar tillvara på de äldres resurser och kompetenser.

Ordförande, vi behöver också ta ett tydligt grepp om ekonomin. Eftersom att vi genomfört flertalet bolagiseringar så behöver vi få ägarstyrningen på plats – styrelsen och ledningen behöver arbeta aktivt med frågan. Vi behöver också fortsätta beta av lånen, ett arbete som vi är på god väg att göra men vi måste vara återhållsamma och prioritera då det gäller investeringar. Sjukskrivningarna behöver vi också arbeta med, de är idag inte uppseendeväckande men vi behöver minska dem – tekniska hjälpmedel till äldreboenden är en sak staden kunde satsa på för att minska förslitningsskador. Vi ser också att de kompetenshöjande ambitioner som personalavdelningen har potential att höja effektiviteten. Liberalerna anser alltså att spara också kan, och i första hand bör, handla om att ändra strukturer; förflyttningen av eftermiddagsverksamheten från socialnämnden till bildningsnämnden är ett sådant gott exempel men vi kan säkert göra mer; att låta göra om en av stadens parker till ur- och skur daghem istället för att bygga nytt kan vara ett sånt exempel. Slutligen vill liberalerna tacka stadsstyrelsen och stadsledningen för konstruktivt arbete och konstaterar att vi stödjer styrelsens förslag till ramar samt stadsstyrelsen förslag i §§ 89-93. Tack!

Landskapsandelar

Talman,

Vi har ett nytt landskapsandelssystem att ta ställning till. Och därtill innefattar lagförslaget en minskning av de totala andelarna med totalt 4 miljoner fördelat på två budgetår. Detta om något är en eldfängd fråga och så gott som alla kommuner hittar skäl till att just de borde få mer pengar. Därför vill jag börja med att tacka landskapsregeringen som visar såväl politiskt mod som handlingskraft, minister Perämaa med kolleger kommer till skott även i denna långdragna fråga – jag lyfter på hatten. Det är bra att systemet revideras i grunden eftersom många småjusteringar gjorts.

Förslaget om systemförändringen baserar sig på slutrapporten om utredningen av landskapsandelarna innehåller två huvuddelar:

För det första; komplettering av skatteinkomsterna. En stor förändring i förslaget är att större fokus sätts på intäktsutjämningen. I lagförslaget sägs: ”Förutom att det skapar möjligheter att förändra kostnadsstrukturer ger det även kommunerna incitament att aktivt arbeta för att hålla kostnader nere och försöka hitta kostnadseffektiva lösningar.” Det är bra, det ska finnas incitament att aktivt arbeta med effektiveringar. Att samfundsskatterna återinförs som bas för kompletteringen är också klokt , det är lättare att klara sig i kommuner med större intäkter och vissa kommuner har också haft otur då det gäller näringslivets satsningar. Det är bra att landskapet tar ansvar för utjämning då de kommunala intäkterna beror till stor del på vilka grundförutsättningar man har, bland dessa är landskapets infrastrukturella satsningar oerhört viktiga. Att samfundsskatterna beaktas från ett medeltal av 5 år är bra och minskar risken för stora fluktuationer. Det är dock klokt att samfundsskatterna inte omfördelas mellan kommunerna, entreprenörskap och en god näringspolitik ska, och kommer att, löna sig.

För det andra; finns kostnadsbaserade landskapsandelar. I denna del ingår medel för socialvård och grundskola men också för kultur- och fritidsverksamhet och Medis. Skärgården får i vissa fall en högre andel, det är ett klokt beslut med tanke på de olika förutsättningar som finns mellan fasta Åland och skärgården. Det är också bra att mindre kommuner får mer medel för att klara av att leverera en god skolgång för alla. De kostnadsbaserade andelarna möjliggör medborgarnära service på hela Åland, men garanterar det inte.

Talman, gällande inbesparingarna: det är en del av regeringen Sjögrens ansträngningar för att uppnå sina ekonomiska mål och kommunerna har känt till inbesparingen sedan våren 2016. Därtill sker inbesparingen successivt över två kalenderår. Vi kan också konstatera att  många kommuner är välmående.  Men omställningarna för de olika kommunerna är förstås tuffa, det har liberalerna all förståelse för. Det är därför klokt att det finns en utjämning de tre första åren. Samtidigt behöver landskapsregeringen vidta andra sätt att med lagstöd ge bidrag till kommuner som hamnar i svåra ekonomiska trångmål.

Talman, vi får ett mer realekonomiskt och rättvist system som den liberala gruppen stödjer. Tack