Tillväxtpotential i kvinnors företagande

Insändare 22 jan 2016

Kvinnor startar företag i mindre utsträckning än män, det innebär att det finns stort tillväxtpotential i kvinnligt företagande.Kvinnors underrepresentation bland företagarna kan betraktas som en samhällsekonomisk förlust, eftersom det innebär att affärsidéer och viljan att driva något eget inte omsätts i nya växande företag. Jobbskapande, tillväxt, utveckling och innovationer uteblir när företagandet inte tar fart. Bristen på allt detta skapar i stället en dyrare offentlig sektor.

En studie som ÅSUB tog fram, på initiativ av lantrådet Sjögren, visar att männen startar företag inom primärnäringarna, byggverksamhet, transportsektorn och industri men även inom handel och företagstjänster. Kvinnorna å andra sidan dominerar företagandet inom personliga tjänster samt utbildnings-, hälso-, och sjukvårdstjänster men det finns även relativt många kvinnoföretag inom handeln och primärnäringarna.

Målet för företagandet måste få vara att tjäna pengar oavsett om det handlar om typiskt kvinnliga eller typiskt manliga branscher. För inte är det väl fel att upphandla vårdtjänster av vinstdrivande företag då vi ständigt upphandlar bygg-, transport-, och vägarbeten av företag med vinstintresse? Liberalismens grund är frihetstanken, för oss är det självklart att också kvinnor som driver företag ska nå ekonomisk självständighet och därmed personlig frihet. Vi kommer att arbeta för att det privata näringslivet ska hanteras jämlikt och vi kommer att stödja det offentligas samarbete med det privata i såväl typiskt manliga som typiskt kvinnliga sektorer.

John Holmberg och Ingrid Johansson
Liberala lagtingsledamöter

Om driftsprivatisering

Insändare 11 jan 2016

Vi politiker ska inte ge med högra handen och ta med den vänstra. Vi står nu inför en situation där många sjömän kan förlora sina arbetsplatser på grund av driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken. Många av de som arbetat inom skärgårdstrafiken är skärgårdsbor. Det gör situationen än mer besvärlig eftersom att de geografiska och logistiska förutsättningarna i skärgården gör att skapande av nya arbetsplatser är en av de största utmaningarna.Det är ett faktum, även om vi många gånger imponerats av den kraft och idérikedom som finns på de åländska öarna. Men är det så att driftsprivatiseringen innebär att vi nu ska göra stora satsningar i skärgården för att få upp sysselsättningsgraden? Hur mycket medel ska betalas ut i form av arbetslöshetsunderstöd? I klartext, är operationen lönsam när vi ser tillhelheten?

Privatiseringsfrågan är inte enkel, det är mycket komplext att sia om hur resultatet blir. Regeringen utlovar i sitt regeringsprogram att driftsprivatiseringen ska följas upp. Vi liberaler kommer att läsa rapporten med stort intresse, oavsett vad den visar.

Ingrid Johansson
John Holmberg
Liberala lagtingsledamöter

Driftprivatisering och bolagsstyrning

Idag höll jag liberalernas gruppanförande gällande landskapsregeringens femte tilläggsbudget för 2015:

Talman!

Vi politiker ska inte ge med högra handen och ta med den vänstra. I tilläggsbudgeten ser vi ett exempel på en verksamhet som kan komma att bli totalekonomiskt dyrare även om syftet med omställningen var att spara. Jag talar givetvis om driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken. Jag kommer inte att stå här och plädera för ett protektionistiskt förhållningssätt. Jag menar däremot att vi måste problematisera och se till helheter.

Vi står nu inför en situation där många sjömän kan förlora sina arbetsplatser på grund av driftsprivatiseringen. Många av de som arbetat inom skärgårdstrafiken är skärgårdsbor. Det gör situationen än mer besvärlig eftersom att de geografiska och logistiska förutsättningarna i skärgården gör att skapande av nya arbetsplatser är en av de största utmaningarna. Det är ett faktum, även om jag många gånger imponerats av den kraft och idérikedom som finns på de åländska öarna. Men är det så att driftsprivatiseringen innebär att vi nu ska göra stora satsningar i skärgården för att få upp sysselsättningsgraden? Hur mycket medel ska betalas ut i form av arbetslöshetsunderstöd? I klartext, är operationen lönsam när vi ser till helheten?

Privatiseringsfrågan är inte enkel, det är mycket komplext att sia om hur resultatet blir. Regeringen utlovar i sitt program att driftsprivatiseringen ska följas upp, det finns all anledning för var och en av oss att ta till oss den kommande rapporten, oavsett vad den visar.

Talman, i tilläggsbudgeten nämns också fastighetsverket och ÅDA. Det är exempel på andra verksamheter som har omorganiserats, fint så! Men när verksamheter flyttas till enskilda verk eller bolag så försvinner en del av insynen och kontaktytorna blir färre. Styrningen av bolag och bolagsliknande verksamheter blir allt viktigare i takt med att mer och mer byter organisationsform. Vi står nu i en svår ekonomisk situation. Att hela det offentliga Åland bidrar till ett minskat hållbarhetsgap är för mig en självklarhet. Styrningen av avknoppningar och bolag en fråga som behöver ligga högt upp på regeringens agenda. I övrigt vad gäller bolagen vill jag påpeka att jag finner den ägarpolicy som regeringen Gunell antog som mycket bra, bland annat kommer professionalisering av styrelserna att förbättra bolagens verksamhet och resultat.

Tack Talman!