Budgetanförande om infrastruktur

Fru talman!

I budgeten för 2016 ser vi att investeringsbehovet i infrastruktur är stort på Åland. Givet den ekonomiska verkligheten är det av största vikt att vi anpassar munnen efter matsäcken. Särskilt tänker jag på anpassningar till de nya tillåtna fordonsvikterna. Vi hörde minister Törnroos berätta om att uppdimensioneringar av broarna i första hand handlar om en allmän restaurering. Men jag vill framhålla att vi noggrant behöver fundera på vilka sträckor på Åland som behöver anpassas till högre fordonsvikter, och i samband med det också se över vägarnas bärighet och göra justeringar även i vägnätet för att få ut effekt – jag ser en risk i att vi möter ett jätteprojekt. Frågan som först behöver sitt svar är hur stort behovet av tunga transporter på Åland är; Åland är litet med korta avstånd, vi kan inte jämföra våra behov med stocktransporter från Lappland till Åbo, än mindre med transporter som går över hela Europa. Jag vill mana till eftertänksamhet och försiktighet.

I övrigt vad gäller infrastrukturen hävdar jag att vi behöver bredda synen på infrastruktur. Infrastruktur är inte bara vägar, broar och skärgårdstrafik. Vi behöver också bevaka fibernät, energi, avlopp, avfall, telefoni och mediadistribution. Också nätet av centrala byggnader så som vårdinrättningar, skolor och daghem är centrala. Infrastrukturen har alltså många olika huvudmän men verksamheterna styrs i huvudsak av lag och är således av intresse för lagtinget.

Infrastruktur kan kännetecknas av tre saker; det ger grundförutsättningar för vårt moderna liv, det är tunga investeringar och det råder ett dialektiskt förhållande mellan dem – en ändring av det ena innebär förändrade krav på det andra. Det tidigare nämnda kravet på bärigheter för vägarna om man uppdimensionerar broarna är ett exempel. Krav på gång/cykelbanor och busshållplatser vid byggnation av skolor är en annan.

För mig är det självklart att infrastrukturen därför fungerar bättre och mer kostnadseffektivt med ett tätt samarbete mellan de olika infrastrukturägarna. Det finns stora samordningsvinster att hämta. Det gäller också, på grund av de stora investeringskostnader som föreligger, att ha is i magen och agera förnuftigt. Vid förändring och omstrukturering av infrastruktur uppstår i regel missnöje och problem längs vägen, det är viktigt att låta verksamheterna mogna för att inte skapa kaotiska situationer. Just nu är ÅDA aktuellt där det troligtvis är klokt att utvärdera verksamheten och låta den mogna innan nya verksamheter sätts in i systemet fullt ut.

Viktigt för demokratin och ordningen är givetvis att respektera de olika aktörernas olika roller. Kommunerna har planeringsmonopol, privata aktörer har sina intressen och landskapet sköter centrala delar. Ett gott samarbete med tät och bred kommunikation banar väg för en smart samhällsplanering.

Tack fru talman!

 

 

 

 

 

Budgetanförande om utbildning

Fru talman!

I budgeten kan vi läsa skrivningar om utbildningen. Jag saknar dock en skrivning om att utbildningens främsta syfte är att ge arbete och därigenom ekonomisk självständighet. För att säkerställa att vi utbildar för arbete behöver vi börja mäta anställningsgraden efter erhållen examen, vi har inte råd att utbilda in i arbetslöshet!

Vad gäller skolans förebyggande roll mot utanförskap kan den inte poängteras nog. De förebyggande åtgärderna är i regel mer effektiva desto tidigare de sätts in. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov och arbetslösa ska påbörjas redan med grundskolornas studievägledning.

Det finns ett stort behov av att överse utanförskapet. Där fyller en utvärdering av gymnasiereformen en viktig funktion. Framförallt vill jag framhålla behovet av att utvärdera HUTH, där alarmerande signaler om ökad psykisk ohälsa på grund av den höga pressen hörs från de studerande.

Jag vill också att särskild vikt ska läggas vid restaurangprofilen, på marknaden finns ett skriande behov av kompetent restaurangpersonal. Just restaurangbranschen är av särskilt intresse för Åland eftersom att turismen är en viktig del av vår ekonomi. Matkulturen och matintresset är skyhögt liksom turisternas förväntan på restaurangupplevelsen. Extra roligt är det naturligtvis att hela tre åländska restauranger, Smakbyn, Nautical och Havsvidden, fått erkännanden via White Guide Nordic. Tillgång på högkvalitativ personal är alltså viktig för branschens fortsatta utveckling och ett viktigt ben i den åländska turismen.

Fru talman! Jag vill att vi på Åland ska ha kvalitativ utbildning med tydliga mål; ingen ska falla emellan, vi ska utbilda för den åländska marknadens behov och de studerande ska nå ekonomisk självständighet!

Tack fru talman!

Budgetanförande om jämställdhet

Fru talman!

Det var med glädje jag såg att jämställdheten fått ett relativt långt avsnitt i budgeten. Ett jämställt samhälle innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi har allt att vinna på att uppnå en sådan samhällsstruktur men vi har en lång väg att vandra.

För att nå förändring krävs kunskap, vilja och mod. Det är därför mycket glädjande att landskapsregeringen under nästa år ämnar ta fram ny statistik inom jämställdhetsområdet. Jag ser mycket fram emot att få ta del av informationen. För trots att det finns skrivningar om att medel ska fördelas jämställt, att flickor och pojkar ska behandlas lika och att vården ska vara jämställd så visar statistiken att så inte är fallet.

Där kommer viljan in. Ska vi vänta på att förändringen sker av sig självt kommer vi att får vänta länge! Om viljan fattas kommer vi inte att få jämställda löner, om viljan fattas kommer kvinnor fortfarande att utföra majoriteten av det obetalda hemarbetet och om viljan fattas kommer vi inte att ta till vara på den kompetens kvinnor besitter.

Att göra strukturförändringar är aldrig enkelt. Därför krävs en hel del mod också. Det krävs mod att ändra synen på oss själva. Att inse att vi alla är en del av upprätthållandet av ojämställdheten. Våra direkta kommentarer och reflexer kommer från vad vi traditionellt lärt oss. Våra normer gör att vi ser kvinnor som familjernas omsorgsgivare och männen som försörjare. Att stärka relationen mellan fäder och deras barn ger vinning för såväl männen som barnen. Ett högre kvinnligt deltagande i arbetsmarknaden ökar till ett mer jämlikt samhälle genom att fler individer är ekonomiskt självständiga. Något som bilagan Kvinnor och mäns villkor tydligt visar att vi behöver arbeta med.

Till sist vill jag poängtera att jämställdheten är en hållbarhetsfråga och liksom allt hållbarhetsarbete ska jämställdhetssträvan integreras i all verksamhet.

Tack fru talman!

Budgetanförande om hållbarhet

Fru talman!

Hållbarhet är något av ett modeord och för många är det oklart vad begreppet innebär. För mig är det ytterst konkret och jag vill uppehålla mig under detta anförande kring begreppet. Jag vill först konstatera att miljömässig, kulturell eller social hållbarhet inte på något sätt behöver vara motpoler till ekonomisk hållbarhet. Tvärtom, en hållbar ekonomi kräver ekologisk, kulturell och social hållbarhet. Men det betyder inte att vi kan bortse från den ekonomiska verkligheten. Allt hänger ihop. Jag ser därför med stor oro på uttagen från PAF, de stora investeringsbehoven och det negativa årsbidraget. Om inte ekonomin är i skick kommer vi inte att ha råd att arbeta förebyggande och hållbart. Däremot är jag glad och tacksam över att hållbarheten i mångt och mycket integrerats i hela budgetboken!

Under kapitlet miljö i budget 2016 kan vi se att det finns målsättningar om att bevara miljön och livsbetingelser för människan som en del av naturen. Naturglädjen, som jag vill tro att är nedärvd i den åländska folksjälen, skapar en förståelse för miljön och naturen. Adderar vi kunskap till medborgarna så borgar det för att var och en på Åland idkar miljövård efter bästa förmåga. I och med att vi människor rör oss i skog och mark förbättras också såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Miljövårdssatsningar skapar alltså både ekologisk och social hållbarhet.

Vi pratar sällan om den kulturella hållbarheten men jag vill passa på att betona den. Genom kulturen förstår vi oss själva och det hjälper oss att i sin tur förstå andra. De åländska kulturmiljöerna bär en stor skatt för att förstå vem ålänningarna är. 5000 år gamla keramiska fynd visar hur Åland påverkats från så väl öst som väst. Vi ålänningarna har alltid påverkats av våra seglatser och idag påverkas vi av den allt den allt mindre världen i turismens och digitaliseringens tidevarv. Det visar att vår kultur inte någonsin varit statisk och det ger viktiga lärdomar för nutiden; förändring är naturligt, vi har alltid förändrat vår kultur och förändring är inget farligt. Att synliggöra kulturarvet minskar alltså rädslan för det främmande och banar väg för en god integrationspolitik.

Att arbeta efter social hållbarhet minskar mänskligt lidande och är ekonomiskt hållbart. Vi ska arbeta förebyggande med barn och unga för att minska utanförskapet. Den åldrande befolkningen ställer också krav på förebyggande åtgärder bland de äldre befolkningsgrupperna. Styrketräning, en meningsfull fritid och kostinformation för pensionärer skapar en livskraftig befolkning. I ett hållbart samhälle erkänns varje individ för den kunskap och den handlingskraft som hen bär med sig. Det är oerhört viktigt med en aktiv befolkning, dels behöver vi sporra till ett längre arbetsliv men det obetalda arbetet är minst lika viktigt i samhället. Mor- och farföräldrar ger många ålänningar i arbete möjlighet att åka på arbetsresor och möjligheter till övertidsarbete. Var och en, oavsett ålder, är viktig för den åländska välfärden. Detta märks inte minst inom tredje sektorn och inom kommunalpolitiken där den äldre befolkningen gör stordåd. Men det är också viktigt att vi arbetar för ålänningarna som är i medelåldern, vi behöver se på hur vi kan minimera missbruk, hur vi kan integrera arbetslösa i arbetsmarknaden, hur vi kan minska sjukfrånvaron och mer därtill. Jag vill att vi ska arbeta med lösningar som stärker ålänningarna och ekonomin. Exempel på sådana lösningar är att öka den subjektiva rätten till sysselsättning, att öka möjligheterna till distansarbete och arbeta förebyggande genom hela livet.

Tack fru talman!

Hemvårdsstödslagen ska få träda ikraft

Insändare 12 november 2015

Några föräldrar har blivit oroade efter mitt anförande om hemvårdsstödet i lagtinget i måndags. Jag vill förtydliga att min avsikt inte är att riva upp lagstiftningen. Jag, och liberalerna, vill däremot att den nya hemvårdsstödslagens effekter ska mätas.

Lagtinget har beslutat att det offentliga ska satsa närmare en miljon euro på ett utökat hemvårdsstöd. Vi liberaler vill att pengarna ska tjäna sitt syfte. Syftena med hemvårdsstödslagstiftningen är bland annat att öka jämställdheten, öka valfriheten och förbättra möjligheterna att förena föräldraskap med arbetsliv. Jag tror inte att de satsade medlen kommer att tjäna sitt syfte fullt ut.

Vi ska dock ge den nya lagstiftningen en chans. Jag hävdade aldrig under debatten att lagen skulle utvärderas redan efter ett år och vår partiordförande, Katrin Sjögren, konstaterade att lagen måste få tid att verka innan den bedöms.

Vi liberaler motser att lagen utvärderas i slutet av denna mandatperiod. Först efter det kan en revidering komma på tal. I en eventuell revidering vill vi liberaler att alla familjer ska ha möjlighet till att stanna hemma under första tiden efter det att föräldrapenningen tar slut.

Ingrid Johansson (lib)

Om finansiering av hemvårdsstödet

Fru talman!

Framställningens syfte är att ge ekonomiska förutsättningar för kommunerna att förverkliga lagen om hemvårdsstöd och innebär en kostnad om närmare en miljon euro för det offentliga Åland. Därtill drabbas troligtvis det offentliga av minskade skatteintäkter i och med att ett längre hemmavarande stimuleras. Av den bördan ska landskapet stå för drygt 400 000 euro. I budgetförslaget för 2016 kan vi läsa att vi har att förvänta ett underskott och prognoserna längre fram ser inte heller ljusa ut.

I ekonomiskt svåra tider ska vi inte låta bli att satsa på utveckling av Åland, tvärtom. Däremot borde de medel som vi investerar ge bra avkastning.

Avkastningen för de medel vi står i beredskap att satsa handlar i detta fall om uppfyllandet av syftet med LANDSKAPSLAG om hemvårdsstöd. Vi kan läsa i andra paragrafen i hemvårdsstödslagen att:

Lagens syfte är att med barnens bästa som utgångspunkt ge vårdnadshavarna valfrihet i fråga om vården av barnet och goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället.

Jag är ytterst tveksam till att hemvårdstödslagen syften kommer att uppfyllas. Orsakerna till varför jag finner tveksamheter till att budgetframställningen kommer att ge avkastning är många, låt mig lyfta några orosmoment:

Vad gäller målen om ökad valfrihet och barnens bästa kan följande konstateras:
Med 500 euro per månad som inkomst klarar två grupper av att vara hemma en längre tid; de som redan lever på bidrag och de som har det ekonomiskt mycket väl ställt. Den belånade medelklassen och låginkomsttagarna har sannolik små möjligheter att nyttja stödet till fullo. Det kan alltså konstateras att vi inte ger en reell och generell valfrihet till barnfamiljerna. Inte ens den allra första tiden efter föräldrapenningen, trots att det råder forskarkonsensus om att barn mår bra av att vara hemma med sina föräldrar till 1- 1,5 års ålder. Därefter, menar forskarna, att barn generellt varken mår bättre eller sämre av att vara hemma eller i barnomsorg.

Ur ett jämställdhetsperspektiv kan det konstateras att jämställdhetsmorötterna i hemvårdsstödslagstiftningen är små medan de rådande sociala normerna är starka. Statistiken är otvetydig; det är huvudsakligen kvinnor som är hemma med barn. Vi har allt att vinna på ett starkare kvinnligt deltagande i arbetsmarknaden. En progressiv arbetsmarknadspolitik uppmuntrar inte till långt hemmavarande. Vidare kan det konstateras att varken 700 eller 500 euro i månadsinkomst ger ekonomisk självständighet – Inte under tiden som man uttar stödet och inte heller då man når pensionsålder. Dessutom leder ett långt hemmavarande till statiskt lägre lön livet ut, vilket i sin tur leder till lägre skatteinkomster. Sammantaget riskerar alltså ett långt hemmavarande leda till ökade offentliga kostnader i form av bidrag så som utkomststöd och bostadsbidrag.

Vi ser tydligt i och med denna framställning att hemvårdsstödslagenlagen kommer att leda till ökade strukturella kostnader. Hemvårdsstödslagstiftningens syften är goda och välgenomtänkta men jag ser uppenbara risker för att resultaten kommer att bli små i jämförelse med kostnaderna. Jag vill därför att effekterna följs upp noggrant. OM det visar sig att hemvårdsstödslagens syften inte uppfylls bör lagen revideras, allt annat vore såväl socialt som ekonomiskt ohållbart.

Tack fru talman!